Nedsättningar inom exekutiva funktioner Flashcards
Redogöra för metoder och ge exempel på test lämpliga att använda i utredning av EF
Rey Complex Figure Test (RCFT)
Wisconsin Card Sorting Test (WCST)
D-KEFS [Delis-Kaplan Executive Function System]
Trail Making Test: flexibilitet
Verbalt flöde och mönsterflöde
Colour Word Interference Test: inhibition
Beteendeobservationer, intervjuer, formulär (t.ex. BRIEF-A och Dysexecutive Questionnaire (DEX)
Behavioural Assessment of the Dysexecutive Syndrome (BADS)
Förklara varför utredning av EF behöver bygga på flera olika informationskällor
EF har en väldigt oklar definition. En klassisk testsituation är ofta tydlig och väl avgränsad och styrs uttalat av psykologen. Det ger därför inte så mycket utrymme att observera personens egen förmåga att initiera, planera, genomföra, övervaka och avsluta en process. Observationer i vardagliga sammanhang har ibland ett större informationsvärde. Neuropsykologiska tester ger pannloben till TP och förstör poängen med att använda sina exekutiva funktioner. En neuropsykologisk testning är strukturerad, tydlig, ger vägledning – erbjuder en ”frontallob”. Med instruktioner kan vi skapa en situation där det blir väldigt svårt att mäta exekutiva fn så att inte du som testledare hjälper. Utmanande att mäta och utforma tester som mäter det som tar sig uttryck i vardagen.
Neuropsykologiska test har även psykometriska svagheter. Oklara begreppsanvändningen påverkar testets konstruktvaliditet. Ett problem är i vilken omfattning dessa test överlappar , respektive återspeglar olika aspekter av EF. EF saknar en enhetlig definition. Mycket handlar om att exekutiva funktioner är en process. Det är svårt att mäta om man inte är överens om definitionen.
Brist på ”rena” instrument: Mäter ofta flera olika funktioner. Behöver använda oss av de tester som bäst mäter en exekutiv funktion. EF-test är inte modalitetsspecifika.
Låg reliabilitet på vissa tester: bygger på att de är svårt att värdera reliabilitet vid vissa av dessa tester för det finns en stark inlärningseffekt
Brister i ekologisk validitet – mer valida tester behövs. Man kan få fram resultat för EF nedsättningar men har svårt att bevisa det i vardagen. Därför använder man oftast skattningformulär som BRIEF-A och DEX då dessa ha rhögre ekologisk validitet. Däremot behöver dessa användas tillsammans med neurpsykologiska test, samt intervju och observation för att förstå vad som är nedsatt. VI behöver komplettera med annan information än från bara exekutiva funktioner
Redogör för varför kartläggning och bedömning av EF bör ingå som en del i en neuropsykologisk utredning
Nedsättningar i EF förekommer i stor utsträckning i samband med andra neuropsykiatriska sjukdomar.
* Traumatisk skallskada: 38-48% [Tsai et al., 2021]
* Stroke: 75% [Povroznik et al., 2018]
* Hjärntumör: 61% [Loughan et al., 2019]
* Alzheimer: 64% [Swanberg et al., 2004]
* Parkinsons sjukdom: 93% [Meyer et al., 2015]
* ADHD: 33-89% [Kofler et al., 2019]
* Autism: 41-78% [Alseadi wt al., 2020]
I de här grupperna så är det över hälften som finns med i undersökningar som på olika sätt visa exekutiva funktionsnedsättningar. Argument för att det är något vi alltid behöver uppmärksamma, framförallt som psykolog. Vi behöver kunna vara medvetna om att om någon råkar ut för en stroke behöver vi se om de exektuiva funktioner är intakta.
Många av de psykiatriska diagnoserna är förknippade med brister i exekutiva nedsättningar. Schizofreni där man framförallt har problem att initiera aktivitet men också att planera. Variationer har inte bara betydelse när det gäller diagnoser, får ett utfall i vardagen när de gäller skolresultat, relationer mm
Nedsatt EF är också förknippat med missbruk, ADHD, Uppförandestörning, depression, OCD, övervikt, sämre livskvalité, sämre skolmognad, sämre skolresultat, sämre arbetsframgång, sociala problem.
Exekutiva nedsättningar kan ta sig i uttryck i andra kognitiva nedsättningar. Det kan ta sig i uttryck i tester som t.ex. mäter uppmärksamhet. Exekutiva funktioner hör också ihop med alla andra kogntiva funktioner och krävs för att de andra ska fungera. Därför kan det vara nödvändigt för att se vart “probemet” ligger.
Beskriv vad ett dysexekutivt syndrom är och hur det kan ta sig i uttryck i vardagen
Dysexekutivt syndrom påverkar förmågan att utföra komplexa uppgifter som kräver samordning av olika kognitiva förmågor. Dysexekutiva syndrom kan uppvisas hos personer som fått en traumatisk hjärnskada eller stroke som påverkar pannloben och hjärnans prefrontala kortex. Ovan nämnda svårigheter kan också ses hos personer med exempelvis ADHD och de flesta demenssjukdomar.
- Initiativ, apati: De kan ha problem med att ta initiativ till handlingar och kan vara passiva eller ointresserade av att delta i aktiviteter.
- Planering : Individer med dysexekutivt syndrom kan ha svårt att planera och organisera sina aktiviteter och uppgifter. De kan ha problem med att sätta mål och skapa en strukturerad plan för att uppnå dem.
- Reglering: Personer kan uppleva impulsivitet och svårigheter att kontrollera sina reaktioner.
- Arbetsminne: Personer med dysexekutivt syndrom kan ha nedsatt arbetsminne och kan glömma saker eller bli lätta distraherade.
- Flexibilitet och problemlösning: Det kan vara svårt för dem att tänka flexibelt och hitta alternativa lösningar.
- Distraherbarhet
- Självreflektion
- Avancerad simultankapacitet
- Bristande motivation, lust
- Aggression
- Impulsivitet
- Socialt beslutsfattande: Att fatta beslut kan vara utmanande, och de kan vara överdrivet osäkra eller agera impulsivt i beslutsprocessen.
- Eufori
- omoraliskt agerande
- Brister i social färdighet
Problemen handlar om att genomföra en process i olika steg, dvs kall exekutiv funktion
Dessa svårigheter kan påverka en persons förmåga att fungera självständigt i vardagen, inklusive att hantera arbete, studier, hemliv och sociala interaktioner. För att hantera dysexekutivt syndrom kan neuropsykologiska interventioner och rehabiliteringsprogram användas för att förbättra kognitiva förmågor och utveckla kompensatoriska strategier. Familjemedlemmar, vårdgivare och arbetsplatser kan också spela en viktig roll i att stödja personer med dysexekutivt syndrom genom att skapa en strukturerad och stödjande miljö. Struktur är de vitkigaste för en person med dysexektuivt syndrom då det är det som brister mest.
