Neuropsykologisk och kognitiv rehabilitering Flashcards
Vad är viktiga aspekter av målsättning i en rehabiliteringsinsats?
Goda mål = Tydligt definierade, mätbara, realistiska, nåbara på en viss tid, möjliga att utvärdera
Strategiska mål → Uppmuntrar patienten att formulera ett eget mål. Vad önskar man kunna återgå till? Vad vill man göra som man inte kan göra pga sjukdomen? Till exempel viktigt för patienten att kunna bygga.
För patienten viktiga mål
Vad kan ge ökad livskvalitet?
Behöver inte vara så konkret
Taktiska mål → Utgår från de patienten formulerar och sedan utformar delmål. Genom att patienten satt upp ett mål är patienten motiverad.
Detaljerade delmål
Typ av aktivitet
Typ av stöd/assistans
Mått på lyckat resultat
Hur är möjligheterna till rehabilitering kopplade till nivå av medvetenhet och sjukdomsinsikt?
Bristande medvetenhet = ett betydande hinder för effektiv rehabilitering. Patient som är omedveten av problem som finns är mer omotiverad.
Påverkar motivation, medverkan, ökad stress och belastning för anhöriga
Skillnad mellan bristande medvetenhet och förnekande – ofta en kombination av båda. En person som håller det ifrån sig reagerar ofta med väldigt starka känslor när det gäller förnekande. Omedvetenhet handlar mer om förvirring och osäkerhet. En människa kan också förneka under efterförloppet av en sjukdom eller skada. Vid bristande medvetenhet reagerar individen på feedback genom att bli förvirrad, förvånad, eller förhålla sig neutral -och rätta sig efter informationen.
En person som inte har koll på egna minnesproblem kan om och om försätta sig i situationer där man misslyckas
Behöver öka medvetenhet och bidra med tekniker
Tre grader av medvetenhet.
Intellektuell medvetenhet: I första skedet är det naturligt att vara omedveten. Blir naturligt medveten om nedsättningar som är aktuella. T.ex. genomgår bedömning. Om man har en intellektuell medvetenhet kan man tillstå men inte koppla samman. Patienten säger “Psykologen säger att jag har problem med minnet”. Man har inte kunskapen i vardagen. Individen kan i viss mening förstå att en specifik kognitiv eller annan funktion är nedsatt eller påverkad av skadan. När svårigheter uppstår har man dock själv svårt att koppla ihop misslyckandet med den kognitiva nedsättningen. Oftast behöver man då hjälp av andra.
Aktuell medvetenhet: Kan tillstå och koppla samman men det är först när det händer som man blir påmind av detta. Kan inte planera inför det som ska hända. Jag missade en tid, kanske beror det på…
Kan se konsekvenserna av de kognitiva nedsättningar men först då det händer. Man har därför svårt att förebygga problemet.Här är det viktigt att lära sig strategier för att bemöta detta.
Föregripande medvetenhet: Innebär att man har god förståelse, föregripa och anpassa en situation. Har strategier för att hantera nedsättningen. Jobba med flexibel tillämpning. Överför för att kunna använda strategier i många olika situationer. Ta med sig minnesstrategier i mataffären. Förutsätter att man har en föregripande medvetenhet.
Kan man inte åstadkomma förändringar när det gäller medvetenhet får de konsekvenser för att kunna lära sig strategier för att hantera funktionsnedsättningen
Når man inte uppåt i den här modellen (intellektuell medvetenhet) är man beroende av andra. Svårt att ta del av rehabiliteringsinsatser
Vad innebär emotionsfokuserad respektive problemfokuserad copingstil?
- De tankar och beteenden vi använder för att hantera stress
- Bemästra eller hantera = närmaste svenska ord
- kanvara adaptivt eller maladaptivt
- Emotionsfokuserad coping = tidigt. Försöker hålla sig ifrån sig känslor. syftar till att reducera den känslomässig aspekten: undvikande, bagatelliserande, uppgivenhet, icke-konstruktiv självkritik, fokuserar bort från obehag.
- Problemfokuserad coping = problemlösning: definiera problem, formulera lösningsförslag, väga för och nackdelar, agera för förändring, söka stöd hos andra, information. Förknippad med senare skeenden. Försöka lösa problem. Används parallellt med eller utan en skada. Står vi inför en svår livssituation reagerar vi emotionellt men försöker också lösa det. problemfokuserad coping handlar också om strategier som riktar sig inåt, mot personens tankar och känslor . Exempelvis att byta ambitionsnivå, finna alternativa belöningar och att förvärva nya kunskaper och färdigheter.
Emotionsfokuserade dominerar oftast tidigast och utvecklas till problemfokuserad coping under efterförloppet. Om en person upplever att inget kan påverka en negativ och hotfull situation leder detta sannolikt till en emotionsfokuserad coping. Uppfattar man däremot att situationen kan förändras är en problemfokuserad coping mer sannolik.
Vad är neuropsykologens roll inom kognitiv rehabilitering och vad tar neuropsykologen hänsyn till när insatser rekommenderas?
Ofta: utredning som ger underlag för planering av kommande insatser, återgivning till patient och anhöriga. Resultatet får betydelse för rehabiliteringsinsatser
Återkommande men inte alltid: samtalsstöd, krishantering, psykoterapi, träning av funktioner och strategier, leder gruppbehandling
När neuropsykologen rekommenderar insatser för kognitiv rehabilitering tar de hänsyn till flera faktorer:
- Kognitiva nedsättningar, styrkor (intakta funktioner) Grad av skada
- Konsekvenser i personens vardag
- Medvetenhet, insikt, motivation
Individens nuvarande funktionsnivå och behov. - Förutsättningar för rehabilitering
- Känslomässiga färdigheter att hantera belastning/motgång
- Områden att utveckla – rimliga mål. Specifika kognitiva svårigheter och mål för förbättring, rimliga mål
- Funktion innan skadan – premorbid kapacitet
Fysisk och emotionell hälsa.
Omgivande miljö och stödsystem- finns det en hälsosam miljö pat kan återgå till?
Förvirring och grad av orientering
Neuropsykologen strävar efter att skapa en kognitiv rehabiliteringsplan som är realistisk och effektiv för individens unika behov. Det räcker inte att bara träna funktioner. Begripliggöra och få patienten att förstå konsekvenserna är också viktigt. Ansvar att stödja och hjälpa individen till att finna och använda copingstrategier som för rehabiliteringsprocessen framåt och tillåter patienten att i bästa fall nå sitt utvecklingspotential
Ge exempel på olika typer av insatser vid neuro-rehabilitering.
Man arbetar utifrån en holistisk modell.
* Inbegriper många olika professioner i vården (team) Utgångspunkten för att de finns så många yrkesgrupper är att skador sällan bara påverkar en del.
* Rehabilitering är en multifaktoriell process:
Det holistiska perspektivet: skada och funktionella aspekter kan inte skiljas från emotion och självkänsla, patientens sociala situation
Tar hänsyn till hur personen tar hänsyn till hur patienter möter det här. Begripliggör funktionsnedsättningen i en social situation. En skada påverkar vardagen och problem med att kunna ta del av det som livet erbjuder. En skada sker också i relation till ett känsloliv och en familj kan bli påverkad. Arbeta med alla dessa dimensioner. Forskningen pekar mot att om man inte tar hänsyn till personlighet och hur en människa reagerar känslomässigt då blir utfallet mycket sämre än om man erbjuder känslomässigt stöd och samtal under en sån här process.
* Syfte: att uppnå optimal aktivitetsmässig förmåga och bästa möjliga livskvalitet. Inre upplevelse av välbefinnande. Praktisk förmåga i vardagen. Att hitta tekniker och få de att fungera
* Fokus: psykologiska och sociala aspekter, möjliggöra ett väl fungerande arbetsliv (eller fungerande aktiviteter även om man inte har ett heltidsarbete)ATT fungera i vardagen
* Interventioner: inriktning mot medvetenhet, kognition, coping (ung. bemästrande), psykologiska reaktioner, uppmärksamma närstående och det omgivande samhället
* Fokus: för individen meningsfulla ”teman”
Holistisk inriktad rehabilitering
* Nära samarbete mellan olika yrkeskategorier i ett team
* Behandling individuellt och i grupp där patienterna:
* Uppmuntras att bli mer medvetna om styrkor och svagheter
* Får hjälp att acceptera dessa
* Strategier för att träna och eller kompensera för kognitiva nedsättningar.
Acceptera- kan se på funktionsnedsättningar som är aktuella. Att lära sig startegier för att hantera situationen.
* Arbetsinriktad vägledning och stöd
Vad menas med begreppet transfer/generalisering?
Det man lär sig i en situation ska kunna omsättas och användas i ett annat sammanhang.
* Generalisering (situation, annan träning, i vardagen) När man väl tränat upp förmågan då ska man kunna använda detta i andra situationer än bara framför datorbordet. Är haken när det gäller flera metoder. Man kan bli bättre framför datorn, träna upp till exempel arbetsminne. Men svårt att uppnå en transfereffekt. Generaliseringseffekten påverkas dels av vilken typ av träning som ges , dels patientens kognitiva förutsättningar att kunna överföra kunskap till nya situationer eller uppgifter. Det krävs medvetande för att patienten ska kunna generalisera strategin och är en förutsättning för kognitiv rehabilitering
* Eftersträvar en transfer-effekt (d vs en generalisering av förbättrade resultat till andra situationer i vardagen) Med transfer menas även hur det man lärt sig innan påverkar hur man lär in nytt.
reflexiv transfer: rutinmässig upprepning. Om man tränat in påklädning vi upprepade tillfällen under en period på sjukhuset och sedan skrivs ut och kan klä på sig hemma
mindful transfer: kräver medveten abstraktion och ett sökande efter samband eller anknytning till andra sammanhang . Detta kräver strukturerad träning av en strategi i en mängd olika situationer. I samtliga situationer ska samma strategi behållas.
Förklara begreppet kognitiv reserv och hur detta kan ha en betydelse för efterförloppet av en
skada/sjukdom
t.ex. en hög utbildning kan användas i en rehabiliteringsinsats, en person med högre utbildning utvecklar demens långsammare. Kopplat till hur man lever sitt liv och stimulerar hjärnan. Hög kognitiv reserv resulterar i bättre rehabilitering utfall
Det är premorbida faktorer, individuella förutsättningar, innan skadan som har en betydande effekt för efterförloppet av skadan. Ålder, kön, utbildningsnivå, socioekonomisk status, missbruk och genetiska faktorer.
Yngre personer uppvisar regelmässigt bättre resultat än äldre personer , på grund av större potential till plasticitet. Äldre kan dock ha större nytta av kompensatoriska strategier.
Personer med längre utbildning uppvisar bättre återhämtning efter traumatisk hjärnskada, relativt till skadans omfattning. Varierande eller kreativt arbete eller fritid kan ge betydelsefull kognitiv stimulans och utveckla den kognitiva förmågan allt eftersom.
Kognitiv reserv utgör den kapacitet som påverkar graden av återhämtning och möjliggör för en individ att hantera effekterna av en hjärnskada. Är ett kompositmått, bestående av uppskattad premorbid IQ, utbildningslängd, yrke.
Kognitiv rehabilitering
De insatser som syftar till att reducera påverkan av kognitiv dysfunktion i dagliga livet
* Ett förändrat beteendemönster över tid: ökad självmedvetenhet och etablerande av nya rutiner. Inte bara att träna utan lära sig hantera funktionsnedsättningar
* Bygger på repetition (utföra samma sak många gånger för att lära sig något nytt) och generalisering (så att det kan användas i många olika situationer)
* Kräver att patienten är motiverad och att insatsen ges vid rätt tillfälle. Ska göras senare under förloppet och inte vid akut skada
- Kognitiv träning: att träna upp funktion (intensiv, repetitiv, systematisk), ökad grad av komplexitet (mål = att ”återfå”)
- Kompensatorisk träning: kombination av externa och interna strategier för att utföra vardagsaktiviteter och förbättra aktivitetsnivå (mål = att ”hantera”) Om man inte kan lära patienten att använda sig av inre strategier får man bidra via olika insatser
Veckoplanering
Tidshjälpmedel -appar på telefonen
Rutiner - som man bidrar med utifrån som patienten kan använda
Beroende av hjälpmedlet. Att lära patienten att använda detta på ett ändamålsenligt sätt.
Mål: individen kan självständigt tillämpa strategin och anpassa den till olika situationer
Metoder för att öka medvetande
- Information om hjärnskada - vad är de för skada man råkat ut för. Konsekvenser. Psykoedukation.
- Neuropsykologisk testning och information-feedback.
- Praktiska situationer och övningar där funktionen prövas. Där man behöver använda en viss funktion. Fått fram info i utredning att det en patient har problem med och varsamt i en trygg miljö försätter patienten i en situation där man får genomföra något man har problem med och patienten praktiskt kan ta del av utfallet.
- Grupp –se sig själv i andra, ta del av reflektion och strategier. Det är enklare ibland att se en nedsättning man själv har när man ser någon annan med samma nedsättning. Ta del av andras reflektioner. Möta andra som har liknande problem.
- Intellektuell medvetenhet = extern kompensation (hjälp av omgivningen)
- Aktuell medvetenhet = lära sig strategier (tekniker, minneshjälpmedel)
- Föregripande medvetenhet = utveckla flexibilitet (generalisering)
