Klinisk intervju Flashcards
Redogör för vilka förberedelser en psykolog bör göra inför en klinisk intervju, inom ramen för en neuropsykologisk undersökning.
Remiss från uppdragsgivare. Stor variation av information i remisser! Kan vara mkt kort remiss, kan vara omfattande tidigare utredning.
* Genomläsning av remiss och eventuell journalanteckning.Insamling av andras utredningar. Samtycke från patienten att man får kolla igenom tidigare utredningar. Tidskrävande process. Ibland räcker det med lite anteckningar
* Bedöma (preliminärt) om utredning är lämplig (till exempel vid depression av allvarligare grad) Kanske behöver personen få hjälp med de delarna först om det finns en allvarlig depression?
Frågeställning från uppdragsgivare och/eller mitt team. Vi måste ha en frågeställning för att veta vad vi ska utreda. Be om förtydligande vid behov. (obs - frågeställningen ska inte innehålla beställning av ett visst testbatteri – det är du som psykolog som avgör vilka metoder som ska användas) Frågeställningen måste vara tydlig men den är inte alltid tydlig. “Demens?” “ADHD?” vaga frågeställningar som redan sätter stämpel på patienten. Viktigt att be om förtydligande för att se vilka områden som behöver undersökas.
Ungefärlig nivå på patientens funktion (men underskattade eller överskattade symptom i remissen är vanliga och kan leda till överraskningar). Ibland är inte symptomen på det man tänkt sig och ibland förekommer det mycket mer.
Patientens språk: Har patienten samma språk som jag? Tolk?
* Boka tolk vid behov
Preliminära metoder/instrument
* Intervjumall: färdiga frågor eller egna.
* Frågeformulär som kan vara relevanta skattningsskalor. Till exempel vid misstanke av depressiva symptom kanske undersöka med skattningsskalor
* Preliminärt testbatteri
- Kom ihåg att det är du som ”håller i mötet” och i ramarna = patienten behöver information från dig
- Tider – hur länge ska vi hålla på? 1h/2h?
- Möjlighet till pauser?
- Toalettbesök?
- Vatten?
Vilka frågeområden bör en klinisk intervju inom ramen för en neuropsykologisk undersökning innehålla?
Frågeområden och intervjuns struktur – öppna frågor, gå igenom områden systematiskt.
* Be om konkreta exempel. Det kan finnas en kognitiv nedsättning som gör att man har svårt att sätta ord på det man vill säga, där behöver vi vara till hjälp. Ibland kan patienten beskriva väldigt svepande och då är det bra att be om att konkretisera
Fakta kring bakgrund
Demografiska data. Krävs för jämföring av resultat med normgrupp. Uppfattning av personens premorbida nivå. Vilken nivå var de från början?
- Utbildningsnivå och utbildningsbakgrund (lita inte blint på tidigare uppgift från journal, fråga om både antal år och nivå/innehåll i utbildning samt hur det fungerade i skolan)
- Yrke och yrkesbakgrund (inte bara vad de jobbat som utan vad de faktiskt gjort på jobbet)
- Social situation – familjeförhållanden, boende
- Begrunda dina egna förutfattade meningar och anta inget på förhand om patientens livssituation. Kan inte veta vilken relation man har utan att man fått veta det. Lätt hänt att man slänger ut en fråga som avslöjar förutfattade meningar.
Tidigare sjukdomar och svårigheter
* Ofta finns redan mycket information i journal om sjukdomar. Inte ställa massa frågor vi redan har svar på men ibland behöver vi förtydligande.
* Fokusera på det som är särskilt viktigt för din bedömning, t.ex. psykiska, kognitiva och emotionella tillstånd
* Aktuella sjukdomar som kan påverka patientens mående och kognitiva förmåga?
Funktion i vardagen
* Fritidsaktiviteter – har personen behövt sluta med något pga sina svårigheter?
* Vilka aktiviteter har personen uppskattat tidigare? Vad är det du skulle vilja göra som du inte kan längre
* Hur ser en typisk dag eller vecka ut?
* Klarar personen att göra allt i hemmet som hen tidigare gjort? Lagar du mat? Betalar räkningar?
Sociala relationer
* Har personens sociala relationer förändrats pga svårigheterna?
* Är personen lika socialt aktiv som tidigare, eller har hen blivit mer isolerad?
* Får personen höra något från sin omgivning om hur hen har förändrats?
Emotionellt/psykiskt status
* Frågor om psykiskt mående nu och tidigare
* Relaterade diagnoser?
* Verkar patienten ledsen, orolig eller arg? Utforska vidare.
* Värdera alltid suicidrisk (görs stegvis enligt särskild rutin)
* Är patienten i tillräcklig emotionell balans för att kunna undersökas? är det läge att göra utredningen nu?
* Vid behov, använd skattningsskala t.ex. BDI, BAI
Sömn och stress
* Hur är sömnen? Har den förändrats? Mer eller mindre? Om det pågått under en lång tid så kanske det upplevs normalt för patienten även om det egentligen inte är det
* Typiskt sömnmönster?
* Stressnivåer?
* Hemma respektive på ev. arbete?
* Tidigare stressproblematik? Sårbarhet för att få mer kognitiva problem om personen varit i en period av utmattningssyndrom
Substanser
* Mediciner – finns oftast tidigare information i journal
* Alkohol – fråga alltid, men var förberedd på svårbedömt svar
* Använd eventuellt formulär, t.ex. AUDIT
* Andra droger – fråga om det verkar relevant
Bilkörning och jaktlicens
* Om relevant för person och situation
* Finns ofta information i journal sedan tidigare
Läkaren är skyldig att rapportera till transportstyrelsen om patienten skulle kunna ha något problem
* Ibland blir körförmåga aktuellt att utreda vidare
* Ibland är bedömning av körförmåga själva syftet med undersökningen. Kan uppstå problem med förare som inte vill sluta köra
Reflektera kring vad som kan vara viktigt att beakta vad gäller ditt eget förhållningssätt till patienten, vid det första mötet.
Lyhördhet för patientens upplevelse och att etablera en bra relation är viktigt – både av etiska skäl och för att uppnå målen med utredningen
* Börja med att presentera dig och din roll
* Hitta rätt nivå – vilken typ av information behöver just denna patient? Vad kan hen ta till sig rent kognitivt?
* Om anhörig är med, vänd dig ändå framför allt till patienten
* Beskriv syftet med besöket - neuropsykologisk undersökning (och förklara vad det betyder i det specifika sammanhanget) Oftast vill de ha en förklaring från oss också även om man fått det förklarat av andra.
* Vad som kommer att hända under besöket idag, och om det planeras fler besök.
* Patienten har ofta koll på att besöket innefattar ”testning”. Förklara kort i tidigt skede av besöket för att avdramatisera.
* Transparens – vad ska utredas? Vilka metoder finns? Vilka behandlingsmöjligheter finns? Specifik diagnos som frågeställning? Patienten måste få veta vilka diagnoser som står med. Bilkörning?
* Sekretess – vilka har rätt att ta del av utredningen? Du kan diskutera informationen med ditt team som också är involverade i patientärendet.
* Frivillighet – patienten har självklart rätt att när som helst avbryta
* Individuell anpassning – den som ger information ska försäkra sig om att mottagaren har förstått. Att vi gett information på rätt nivå
* Patientdatalagen – hur vi hanterar personuppgifter i dokumentationen
- Vi har en etisk och moralisk skyldighet att behandla människor som söker vård med respekt för deras autonomi och integritet
- Att få sina kognitiva, psykiska och emotionella funktioner undersökta och bedömda av en annan person är ofta förknippat med olustkänslor särskilt för de som hade det tufft i skolan. Testerna liknar väldigt mycket skolsituation och blir därför en barriär att ta sig över
- Vi vill undersöka patientens optimala funktion – den blir inte optimal om patienten är orolig eller inte gillar dig.
- Kom ihåg att det finns en maktobalans mellan patient och sjukvårdspersonal (även om det kanske inte känns så för dig)
- Du måste lyssna in vem du har framför dig (introvert/extrovert? skojfrisk? arrogant? hög/låg-utbildad? mm…) Var flexibel och anpassa dig (men acceptera inte vad som helst från patienten)
- …och hur personens emotionella status verkar vara inför situationen. Ledsen? Ängslig? Likgiltig? Förbannad? Stressad? Neutral?
- Validera – bekräfta patientens känslor (även om du inte håller med i sak)Validering- förmedla acceptans och förståelse och ger effektivt stöd för patienten att reglera upprörda känslor
Låt det vara tyst emellanåt, patienten ska få känna att finns tid att tänka efter och utveckla sitt svar - Du har allt att vinna på att vara varm, inkännande och uppmärksam!
Vilka för- och nackdelar kan finnas med en anhörigs närvaro vid den kliniska intervjun?
Huvudprincip: det är upp till patienten om den anhörige ska vara med.
Fördelar:
* Kan vara ett stöd för patienten
* Du kan behöva information från en anhörig om patienten är mycket kognitivt nedsatt eller har nedsatt sjukdomsinsikt. Kan ha olika situationer där man träffar den anhörige separat. Ibland kan en kurator träffa anhörig
* Kan tydliggöra allvaret i patientens symptom för en anhörig som inte har kunnat ta till sig det innan. Anhöriga ser ofta “problemet” mer
Nackdelar:
* Risk för otillåten hjälp vid testerna. Eller att anhörig svarar när frågan är riktad mot patienten
Risk att patienten känner sig utsatt när nedsatta prestationer ’avslöjas’ inför den anhörige
* Risk för störd koncentration för både dig och patienten. Ju fler personer desto svårare.
* Patienten kan vara utsatt i sin relation och då inte vara fri att berätta det för psykologen. Även tvärtom om patienten utsätter den andre efter att hen blivit sjuk
Kompromiss: anhörig med vid intervju, men inte vid testning?
Ge exempel på viktiga saker att tänka på vid klinisk intervju med tolk
- Inför testning, bra att boka tolken till ett instruerande ”förmöte” om möjligt. Tolkar har olika mycket erfarenhet av situationen. Få en förförståelse för situationen. När de går över från att bara tolka ett samtal så behöver de få extra information innan.
- Ögonkontakt med patienten, inte tolken. Placera tolken vid sidan
- Lokalt kan språkgrupper vara små – risk att tolk och patient känner varandra. Verkar patienten känna sig fri att tala fritt?
- Tolkens uppgift är att tolka talat språk – inte översätta skrift. Sådant som går utanför tolkens vanliga arbetsområde måste stämmas av på förhand.
- Familjemedlemmar bör inte tolka. Barn under 18 år ska inte tolka, enligt lag.
