TEMA 1: PBL och seminarium Flashcards
Fall 1: KOL
Sjukdomslära:
Diagnosen på KOL baseras på tre faktorer:
1- Rökning: Yosef är en storrökare (20 cigaretter per dag), vilket är den främsta riskfaktorn för KOL. Rökning bidrar starkt till utvecklingen av KOL och ökar risken för luftvägsskador, inflammation och försämrad lungfunktion. Ungefär hälften av alla äldre rökare drabbas av KOL.
Rökningen har negativ effekt på samsjuklighet och långtidsprognos.
2- Ronki: Lågfrekventa biljud, s.k. sonora ronki, hörs vid KOL på grund av obstruktivitet i luftvägarna. Vid KOL är dessa ronki ofta långvariga och lågfrekventa.
Ronki: Hör man när man har obstruktiv —> Astma och KOL
3- Hypersonor perkussionston: Vid perkussion (knackning på lungan) kan en hypersonor ton höras. Avsaknad från ljud när man knackar på lungan, samt avsaknad på andningsljud. Detta tyder på ökad lufthalt i lungan, vilket är vanligt vid emfysem, en vanlig följd av KOL.
4- Förlängt expirium: Vid KOL har patienten ofta förlängd utandning, vilket beror på luftrörsobstruktionen. Förlängt expirium: Tyder på luftrörsobstruktion, vilket är vanligt vid KOL.
5- Hög andningsfrekvens: Yosef kan ha en ökad andningsfrekvens som ett tecken på kompensationsmekanism för att öka syreupptaget. Hög andningsfrekvens: Kompenserar för låg syrenivå.
6- Högt Hb: Vid kronisk hypoxi, som vid KOL, kan kroppen producera mer hemoglobin för att kompensera för bristen på syre och öka syretransporten. Detta kan indikera att kroppen kämpar för att syresätta sig.
Högt Hb: Indikerar ökad hemoglobinproduktion för att kompensera för syrebrist.
7- Vikt och BMI: Lågt BMI är vanligt vid KOL och förknippas med ökad risk för dödlighet. Vid ett BMI under 22 är prognosen sämre för KOL-patienter, eftersom undervikt kan påverka kroppens energinivåer och förmågan att bekämpa infektioner. Vid KOL kan emfysem uppstå, som orsaker svår andning, då det innebär att skiljeväggens bryts sönder och därmed blir patienten tvungen att använda sig av andra muskulatur strukturer runt lungan, detta kan orsaka energiförlust och ökad energiförbrukning eller otillräcklig energiintag. Därför är undervikt en stark faktor till KOL-patienter som ökar risk för dödlighet vid ett Body Mass Index mindre än 22. Där ju högre svårighetsgrad av sjukdomen patienten har desto allvarligare blir ett lågt BMI.
Ett lågt BMI hos KOL patienter leder även till ökad risk för osteroporos.
BMI —> Benskörhet, ökad risk för dödlighet
8- FEV1/FVC-kvot: Ett nyckelkriterium för KOL-diagnos är en FEV1/FVC-kvot under 0,7, vilket visar på en obstruktiv lungsjukdom. Vid en svår KOL-diagnos har Yosef en FEV1 på 39 % av förväntat värde, vilket indikerar stadium 3 (GOLD klassificering), det vill säga svår KOL.
9- CAT-test: CAT-testet graderar symtomens svårighetsgrad och har ett starkt samband med prognosen. Om Yosef har höga CAT-poäng hamnar han i en B-gradering, vilket indikerar måttliga till svåra symtom.
CAT-test är ett formulär innehållande 8 frågor som är poäng graderade, summan av delfrågorna beräknas, där CAT lägre än 17 anger måttliga symtom på KOL och är kopplad till dålig prognos.
Högt CAT —> B-gradering.
10- Svårighetsgrad: Yosef har troligtvis stadium 3 (GOLD E3) baserat på hans FEV1 på 39 % och symtomens svårighetsgrad. GOLD-klassificeringen graderar svårighetsgraden från 1 till 4, där 1 är mild och 4 är mycket svår KOL.
Steg 4 på behandlingen: Patienten befinner sig på ett avancerat stadium av KOL-behandling.
Yosef är GOLD E inte B!!!
Uteslutning av andra sjukdomar:
1- CRP-nivåer: En förhöjd CRP-nivå kan tyda på en infektion eller inflammation. Förhöjd CRP är inte specifikt för KOL men är viktigt att kontrollera vid en misstänkt exacerbation eller samsjuklighet.
Höga P-CRP-värden: Kan indikera infektion av bakterier eller virus.
Lågt P-CRP: Ingen infektion. Kroppen producerar CRP som svar på infektioner.
Kroppen producerar C-reaktivt protein (CRP) som en del av immunsystemets svar på infektioner och inflammation. CRP-produktionen ökar som ett led i kroppens försvar mot infektioner och inflammation. Det hjälper till att identifiera, aktivera, och avlägsna patogener och skadade celler, samtidigt som det fungerar som en markör för att bedöma inflammationsnivåer i kliniska sammanhang.
2- Om ena lungan —> Inflammation eller infektion. Om endast ena lungan visar avvikande fynd kan detta indikera en annan diagnos, exempelvis en lokal infektion eller inflammation, vilket bör undersökas vidare.
3- Hjärta är normal, lågfrekventa biljud på både sidorna, avsaknad av andningsljud.
Patienten verkar underbehandlad. Otillräcklig behandlad —> Under behandlad
Ronki (Biljud/vibration), delas i två typer: Lågfrekventa ljud (Sonora) är typiska för KOL, medan högfrekventa ljud (Sibilenta) är typiska för astma.
Rassel: Kan tyda på hjärtproblem eller infektion.
Ronki: Biljud/Vibrationer.
Delas i två typer: Sonora (Låg frekventa, typiska för KOL) och Sibilenta (Hög frekventa, typisk för astma - Pip)
Ronki också förkylning.
Rassel: Kan tyda på hjärtproblem eller infektion.
Yosefs kombination av riskfaktorer (storrökning), symtom (ronki, hypersonor perkussionston, förlängt expirium), fysiologiska tecken (hög andningsfrekvens, högt Hb, lågt BMI) och nedsatt lungfunktion (FEV1/FVC-kvot under 0,7 och lågt FEV1) stärker diagnosen KOL i stadium 3 enligt GOLD-klassificeringen. Han visar också tecken på underbehandling och avancerad sjukdom, vilket kan motivera en upptrappning av behandlingen.
För att övervaka sjukdomen och hantera exacerbationer är det viktigt att utesluta infektioner, t.ex. genom CRP-mätning, och att regelbundet följa upp hans lungfunktion och allmänna hälsa.
Influensa och andra virala infektioner har en betydande inverkan på svårighetsgraden och progressionen av KOL, särskilt genom att orsaka akuta exacerbationer (försämringsepisoder). Här är några centrala punkter kring hur influensa påverkar KOL:
1- Försämringsepisoder: Influensa anses vara en viktig orsak till exacerbationer hos KOL-patienter. Dessa episoder kännetecknas av en kraftig försämring av symtomen under en kort tidsperiod, vilket är värre än den dagliga variationen.
Läkemedelsbehandling:
Underhållsbehandling: Spiolto Respimat Inhalationsvätska, lösning 2,5 mikrogram/2,5 mikrogram per puff. Medel vid obstruktiva luftvägssjukdomar; adrenergika i kombination med antikolinergika.
Två puffar från inhalatorn Respimat motsvarar en dos av läkemedlet.
Kombination av adrenergika (LABA) och antikolinergika (LAMA)
Motivering:
Behandlingsmål: Symtomfri och livskvalitet (Minska symtom), ökad livskvalité, minska sjukdoms progression och mortalitet (Skriva inte detta om LM:et, för att alla LM gör det)!!
LABA: Minskar symtomen och ökar livskvalité på detta sätt.
LAMA: Minskar symtom —> Minskar exacerbationer —> Ökad livskvlaite
Minskar symtom, minskar exacerbationer och därefter ökad livskvalité. Förbättrar hälsorelaterade problem och minskar dyspne.
LAMA reducerar symtom, vilket i sin tur minskar risken för exacerbationer och därmed förbättrar livskvaliteten. Dessutom minskar dyspné, vilket bidrar till en bättre hälsorelaterad livskvalitet.
LABA + LAMA: TILLSAMMANS Gav minskad dyspne
I vissa fall ser man också exacerbationer förebyggande effekt av kombinationen.
Spiolto är spray!
* Spray –
Ej beroende av inhalationskraft
Kräver koordinerad inandning
Klimatpåverkan (Sämre för miljön)
Vi ska sätta ut Spiriva (Aktiva substansen: Tiotropium) är ett Antikolinergikum (LAMA) och Bricanyl® Turbuhaler® (Aktiva substans: Terbutalin) (SABA och FABA), vid behov, för att
SABA är grunden för behandlingen av patienter med KOL vid försämringsepisoder. Vid en lindrig försämringsepisod kan SABA vara tillräcklig behandling.
Steg 1: GOLD A —> kontinuerlig uppföljning av alla KOL-patienter avseende rökstopp, inhalationsteknik, fysisk aktivitet oh nutrition
Steg 2: GOLD A —> LAMA eller LABA
Steg 3: GOLD B —> LAMA + LABA
Steg 4: GOLD E —> LAMA + LABA + ICS
När sätts ICS:
ICS bidrar till nedsatt immunförsvar och ökar risker för inflammation
Risker: Äldre, BMI under 25 och ålder 55.
Om det är högt blod-eosinofilnivåer:
Under 0.10 * 10^9 = Ingen ICS (Lågnivå tyder inte på inflammation)
Högre eller lika med 0.3 * 10^9 eller upprepande exacerbationer —> ICS
Blod-eosinofiler ≥ 0.10 x 10^9 och < 0.3 x 10^9: ICS kan övervägas beroende på exacerbationsfrekvens och patientens symtom.
Blod-eosinofilnivåer refererar till koncentrationen av eosinofila granulocyter (en typ av vita blodkroppar) i blodet. Eosinofiler är en viktig del av kroppens immunsystem och spelar en central roll vid allergiska reaktioner och inflammation, särskilt vid sjukdomar som astma och KOL (kronisk obstruktiv lungsjukdom).
Uppföljning och monitorering:
1- Det är avgörande att följa BMI hos personer med KOL över tid, särskilt med tanke på att en låg vikt (BMI under 22) är associerad med försämrad prognos. Nutritionsbehandling kan leda till förbättrad vikt, andningsmuskelstyrka och förbättrad livskvalitet hos dessa patienter. Vid BMI under 22 rekommenderas stöd för näringsintag för att förbättra både fysiska och funktionella förmågor. Även benskörhet. Kontakt med dietist för nutritionsutredning och uppföljning är viktigt.
2- En exacerbation kan leda till
Försämrad livskvalitet.
Snabbare försämring av lungfunktionen.
Ökad risk för förtida död
Av dessa skäl är det av största vikt att alla patienter med exacerbationer följs upp noggrant. Uppföljningen kan ske hos läkare eller KOL-sjuksköterska, och bör äga rum inom 6 veckor efter exacerbationen.
Rehabilitering inom 90 dagar efter exacerbation minskar risken för mortalitet.
3- Vid uppföljning utvärderas lungfunktion, CAT, andningsfrekvens, inhalationsteknik, följsamhet till ordinerad behandling, biverkningar och samsjuklighet. Ställningstaganden bör göras avseende eventuella justeringar i patientens icke-farmakologiska och farmakologiska behandling.
4- Felaktig inhalationsteknik är en vanlig orsak till terapisvikt, varför uppföljning och återkommande utvärdering av inhalationsteknik är av stor vikt.
5- Vid uppföljning utvärderas behandlingseffekt och biverkningar samt eventuella kvarvarande symtom eller exacerbationer, och utifrån detta tas beslut om att lägga till eller sätta ut läkemedel.
Icke-farmakologiska råd:
1- En optimal energibalans genom protein- och energirik kost, i kombination med fysisk aktivitet/träning, bör säkerställas. Detta hjälper till att bibehålla muskelstyrka, förbättra fysisk funktion och stödja det allmänna välbefinnandet.
2- Rökstopp vid KOL hejdar sjukdomsprogressen och har stor betydelse för sjukdomsförloppet. Rökavvänjning är en behandling som minskar lungfunktionsförlusten (FEV1), förbättrar prognos och livskvalitet, minskar risken för exacerbationer, sjukhusinläggningar, mortalitet och sjukdomsrelaterade kostnader samt ger hållbara resultat. Rökstopp minskar dessutom risken att utveckla samsjuklighet i till exempel hjärt-kärlsjukdom och lungcancer. Rökstopp och rökavvänjning är således den enskilt viktigaste åtgärden för en person med KOL.
3- En av de viktigaste uppgifterna för astma/KOL-teamet är patientutbildning. Patientens kunskap om, och förmåga att hantera sin sjukdom och behandling, är förutsättningar för att uppnå behandlingsmålen och en god livskvalitet. Rökavvänjning, instruktion och uppföljning av inhalationsbehandling, fysisk aktivitet/träning och nutrition är andra prioriterade uppgifter
4- Influensa vaccin: Det är rekommenderat att personer med KOL får influensavaccin för att minska risken för komplikationer vid infektioner. För att minska risken för allvarliga komplikationer vid infektioner rekommenderas att personer med KOL får influensavaccin varje år. Detta minskar risken för att utveckla allvarliga luftvägsinfektioner som kan förvärra KOL-symtom och öka risken för exacerbationer.
Fall 2: Tonsillit
Leyla:
Sjukdomslära:
Diagnostik:
Klinisk diagnos: Ont i halsen, hög feber med vitaktiga beläggningar.
Rodnad i svalget men inga beläggningar —> Antibiotika behandling är inte aktuell.
Vid halsinfektioner och urinvägsinfektioner —> Mycket användning av antibiotika förekommer (Stor risk för resistensutveckling)
Centorkriterier: Ska användas vid diagnostik:
▪ (1) Feber >38,5 ; (2) ömmande käkvinkel adeniter (Lymfkörtlar); (3) beläggningar tonsiller; (4) frånvaro av hosta. 3 av 4 Centorkriterier ska vara uppfyllda innan man utför en Snabbtest ”Strep A”.
3 av 4 kriterier ska uppfyllas —> Sätta behandling
Läkemedelsbehandling:
Behandling:
Förstahandsval - Fenoximetylpenicillin (Kåvepenin)
Barn: 12,5 mg/kg x 3 (max 1g x 3) i 10 dagar
Vuxna: 1g x 3 i 10 dagar
Vid penicillinallergi: Klindamycin i 10 dagar Klindamycin —> 300 mg x 3
Om man har 2 behandlingar —> Resonera varför den ena och inte andra (Om inte Klimadycin, den andra?)
Paracetamol och inte NSAID
Vid återkommande besvär —> Cefadroxil
Behandlingen på infektioner, utgå inte från FASS, (LÄRA UTAN TILL).
KUNNA 1:a och 2:a handsval för alla infektioner.
Motiv (Vid infektioner): Verkningsmekanism och bakterien, streptokocker, attackerar cellväggen eller så.
Svaga motiv: Risk för resistens
Uppföljning och monitorering:
Ingen uppföljnings behövs, men om ingen förbättring på 3 dagar —> Kontakt med VC
Icke-farmakologiska råd:
Mjölksyrabakterier
Ha rummet svalt
Varma drycker
LRP: Om LM finns redan i fallet —> Normal flora —> Plus poäng
Om hon tar sömn tablett från sin man —> LRP
Fall 2: Otit
Sjukdomslära:
▪ Infektion i mellanörat, ofta efter förkylning.
▪ Drabbar ffa barn., men även andra åldrar.
▪ Orsakas vanligtvis av Pneumokocker (30-50%), Hemophilus influenzae (En bakterie) (15-25%), Moraxella catarrhalis (5-10%)
▪ Symtom - Feber, öronvärk, skrikighet, svårt att sova, tragusömhet (Smärta eller ömhet som upplevs vid området för tragus).
Barn kan inte tala om sin smärta, med vid otit har de svårt att sova, skriker och är oroliga.
▪ Status/prover: Vid undersökning
Röd, förtjockad, buktande trumhinna. En normal trumhinna ligger som en indragen hinna (P.g.a. undertryck) man ser hammaren och stigbygeln under, men under inflammation ser vi en kärl trumhinna och buktar ut åt mot oss.
Mycket ben runt örat, inte mycket blod runt om —> CRP säger inte mycket: Används för att få begrepp om inflammation, men på grund av avsaknad av kärl i öra —> Man får inte för höga CRP värde, speglar inte graden på öra inflammation.
B-SR: Samma sak som P-CRP (KOMMER INTE).
Läkemedelsbehandling:
Säker Mellanöreinflammation: Sekretion, Perforerad (Hålig), buktande, ogenomskinlig, färgförändrad och orörlig trumhinna.
Osäker Mellanöreinflammation: Ogenomskinlig, färgförändrad, orörlig och ej buktande trumhinna.
Ej Mellanöreinflammation: Färgförändrad rörlig trumhinna.
Med tanke på att det är osäker: Ingen behandling med antibiotika.
Spontan läkningsförmåga hos barn är hög.
Uppföljning och monitorering:
Tänk på att det är vanligt med nedsatt hörsel ett par veckor efter en öroninflammation och kontroll efter cirka 3 månader behövs inte regelmässigt, förutom vid:
Barn < 4 år vid dubbelsidiga besvär
Vid tidigare känd hörselnedsättning
Äldre barn och vuxna med dubbelsidiga besvär rekommenderas kontroll efter 3 månader bara om hörseln då fortfarande är försämrad.
Icke-farmakologiska råd:
I första hand ska det behandlas symtomatisk:
Näsdroppar
Högläge
Smärtlindring
Ev antibiotika. 70% blir friska utan antibiotika, vanligast att barn får otit.
Fall 3: pneumoni
Sjukdomslära:
1- Plötsligt insjuknande, ofta efter en virusinfektion (viros), med ökad risk vid influensautbrott.
2- Feber och frossa.
3- Produktiv hosta med gulgröna upphostningar (slemmig hosta, inte torr hosta).
4- Andfåddhet och bröstsmärta vid djupandning, ofta på grund av vätskeansamling i lungorna.
5- Förhöjda CRP och LPK-nivåer kan ses vid pneumoni.
6- Takypné (>20 andetag/min)
7- Trötthet och andningskorrelerad bröstsmärta
8- Nedsatta andningsljud på ett specifikt lungområde, biljud (rassel) och dämpning vid perkussion.
9- CRP-värde: CRP står för C-reaktivt protein, en molekyl som bildas i levern och släpps ut i blodet som ett svar på inflammation.
Låg värde på CRP = under 5
Ju lägre CRP desto mer virus. Bakterier mer åt 100.
Allmän tillståndet är därför viktig för att bedöma.
Feber, hastig försämring, ensidig rassel, CRP, Hb, LKC.
Utesluta andra sjukdomar:
1- Vid atypisk pneumoni (orsakad av exempelvis Mykoplasma) är insjuknandet mer utdraget och hostan är oftast torr. Detta misstänks vid terapisvikt på penicillin, då Mykoplasma-pneumoni kan smitta inom familjen eller nära kontakter.
OBS! Hudutslag utan klåda är inte en IgE-medierad allergisk reaktion, och behandling med penicillin kan oftast fortsätta. Inga ytterligare utredningar är nödvändiga, och penicillin kan ges i framtiden.
Felaktiga varningar för penicillinallergi kan leda till användning av andrahandspreparat med risk för fler biverkningar och sämre effekt.
Detta kan påverka patientens mikrobiota och öka risken för antibiotikaresistens.
Urtikaria: NÄMNA DETTA med hudutslag och klåda
Läkemedelsbehandling:
▪ Vid penicillinallergi ges doxycyklin 200 mg x 1 i 3 dagar därefter 100 mg x 1 i 4 dagar.
Fungerar mot båda gram positiva och negativa bakterier.
Doxycyklin har god aktivitet mot pneumokocker, H influenzae, Moraxella catarrhalis, Chlamydophila pneumoniae och M pneumoniae
Symtomatisk behandling: Paracetamol som febernedsättande.
Om KOL-patient: Amoxicillin, för att empiriskt har amoxicillin visat sig fungera väl till patienter med KOL och pneumoni orsakad av H. influenzae.
Uppföljning och monitorering:
Uppföljning Som uppföljning rekommenderas klinisk kontroll (via telefon eller besök) efter 6–8 veckor.
Patienten ska uppmanas att ta ny kontakt vid utebliven förbättring inom 2–3 dagar.
Remiss bör skickas till patientens husläkare/husläkarmottagning för uppföljning.
Vid samhällsförvärvad klassisk bakteriell pneumoni gäller klinisk kontroll efter 6–8 veckor.
Icke-farmakologiska råd:
Vätskeersättning
Mjölksyrebakterier
Svalt i rummet
Sova i högt läge
CRB-65 är ett kliniskt verktyg för att bedöma svårighetsgraden av pneumoni (lunginflammation).
CRB-65 står för:
1- C - Confusion (förvirring): Bedömning av mentalt tillstånd.
2- R - Respiration rate (andningsfrekvens): ≥30 andetag per minut.
3- B - Blodtryck: Systoliskt blodtryck <90 mmHg eller diastoliskt blodtryck ≤60 mmHg.
4- 65 - Ålder ≥65 år.
Varje faktor som uppfylls ger 1 poäng, vilket ger en maxpoäng på 4.
Ju högre CRB-65-poäng, desto högre är risken för allvarlig pneumoni och därmed behovet av mer intensiv vård. Det är dock viktigt att betona att CRB-65 inte ger ett exakt värde på inflammation eller infektion, utan snarare en bedömning av riskfaktorer och svårighetsgrad, vilket hjälper vårdgivare att fatta beslut om behandling och vårdplats.
Skillnad mellan pneumoni och atypisk pneumoni:
Pneumoni: Den vanligaste orsaken är bakterien Streptococcus pneumoniae (pneumokocker), som står för ungefär 50 % av fallen. Haemophilus influenzae (5–10 % av fallen).
Atypisk pneumoni: Atypisk pneumoni orsakas av andra typer av bakterier, främst Mycoplasma pneumoniae. (Besvärlig för äldre). Mycoplasma pneumoniae. är självläkande, yngre har bättre immunförsvar för denna bakterie.
Fall 4: Astma
Sjukdomslära:
1- Pipljud (ronchi) och förlängd utandning, vanligt vid trånga luftvägar som vid astma.
2- Andfåddhet på grund av luftvägsobstruktion.
3- Allergisk astma kan triggas av pollen eller andra allergener, särskilt under sommarhalvåret. Allergisk astma för att hon fick besvär under en specifik period under året, nämligen sommarhalvåret, där bland annat pollen är som mest med höga halter i luften.
4- Sibilanta ronki (pipande ronki) i båda lungfälten tyder på astma.
5- Sonora ronki (lågfrekventa ronki) kan tyda på KOL.
6- Rassel kan indikera infektion eller hjärtproblem.
7- Till skillnad från KOL, kännetecknas astma med minskade symtom hos patienten vid behandling med en bronkdilaterande LM som Bricanyl (SABA och FABA). Detta beror på att astma är en variabel luft obstruktion, DVS med lämplig LM behandling återgår luftvägarna till sitt normal tillstånd och symtom minskar.
- Normalfynd eller fynd som vid trånga luftrör, dvs. pipljud = ronchi och förlängd utandning.
Vid astma: Luftrören blir trånga —> Pipande ljud (Ronvhi) som väser från luftvägarna.
Sibilanta Ronki över båda lungfälten —> Astma
Sonora Ronki över båda lungfälten —> KOL
Rassel över ena lungfälten —> infektion eller hjärtproblem.
Läkemedelsbehandling:
Symbicort® Turbuhaler® (FABA + ICS)
Patienten befinner sig i steg 2 i behandlingstrappan för att. Vid otillfredsställande astmakontroll på steg 1 trots adekvat inhalationsteknik och god följsamhet till behandling
Båda som underhållsdos och vid behov dos:
Vuxna och ungdomar (från 12 år): Rekommenderad underhålldos är 2 inhalationer dagligen, antingen 1 inhalation 2 gånger dagligen (morgon och kväll) eller 2 inhalationer 1 gång dagligen (antingen morgon eller kväll). För vissa patienter kan 2 inhalationer 2 gånger dagligen vara lämpligt. Patienter bör ta 1 extra inhalation vid behov för symtomlindring. Ytterligare 1 inhalation bör tas om symtomen kvarstår efter några minuter. Fler än 6 inhalationer ska inte tas vid samma tillfälle.
Uppföljning och monitorering:
Man går igenom lungfunktion: Genom att mäta lungfunktionen, till exempel med spirometri eller PEF-mätning, kan man få en objektiv bild av hur astman är kontrollerad och om det finns behov av förändringar i behandlingen.
Har haft försämringsperioder?
Har de samsjuklighet som försämrat sin astma?
Om man är täppt i näsan kan man behandla det för att minska risken för astma
Husdjur?
Går igenom inhalationsteknik med patienter (De blir underbehandlade med fel användning av inhalationen): Det är vanligt att patienter använder sin inhalator på fel sätt, vilket kan leda till otillräcklig behandling och dålig astmakontroll. Därför bör man gå igenom inhalationstekniken grundligt med patienten, steg för steg. Man kan också visa hur inhalatorn ska användas och be patienten att demonstrera för att säkerställa att tekniken är korrekt. Om inhalationstekniken förbättras kan det ofta leda till en betydande förbättring av symtomen.
Justera dessa faktorer och utvärdera effekten: Efter att ha gått igenom dessa faktorer kan det vara aktuellt att justera astmabehandlingen. Vid ett återbesök utvärderar man effekten av dessa åtgärder och ser om astman är bättre kontrollerad.
Hur de ska inhalera på rätt sätt är viktigt!
Icke-farmakologiska råd:
1- Allergenreduktion: Identifiera och minska exponering för utlösande allergener (pollen, damm, pälsdjur).
2- Rökstopp: Undvik rökning, vilket förvärrar astmasymtom.
3- Regelbunden motion: Måttlig träning kan förbättra lungfunktionen och livskvaliteten. Obs: Undvik motion vid pågående astmasymtom.
4- God hygien: Minska risk för luftvägsinfektioner som kan förvärra astma.
Stresshantering: Stress kan förvärra astma, och stresshanteringsmetoder som andningstekniker och avslappning kan vara hjälpsamma.
Om patienten var gravid: Ny insättning av leukotienantagonist under graviditet bör om möjligt undvikas.
SABA, kommer senare i behandlingstrappan för att den är kortverkande och tillfällig, medan FABA är snabbverkande.
Fall 5: UVI
Sjukdomslära:
1- Feber >38 °C, ofta med frossa.
2- Flanksmärta (Värk över njuren) och dunkömhet över njurlogerna.
3- Palpationsömhet över njurarna.
4- I vissa fall, blod i urinen (hematuri).
5- Vid svår sjukdom kan det även finnas påverkan på blodtrycket.
6- Urinodling: Ska alltid tas innan antibiotikabehandling för att fastställa bakterierna.
7- Nitrit- och leukocytesterastest: För att påvisa bakteriuri och inflammation i urinvägarna.
8- CRP och kreatinin: Höjt CRP indikerar systemisk inflammation, och kreatinin är viktigt för att bedöma njurfunktionen (eGFR) inför dosjustering av läkemedel.
Läkemedelsbehandling:
Febril UVI: Överväg sjukhusvård och initial intravenös behandling vid allmänpåverkan. Förstahandsval i öppenvård: Ciprofloxacin 500 mg x 2 i 7 dagar (kvinnor) eller 14 dagar (män). Reducerad dos vid nedsatt njurfunktion:
* eGFR: 30–60 ml/min: 500 mg x 2.
Paracetanol: 500 var 6:e timme (2g maxdos)
Ciproflaxicin: Bra effekt mot gram negativa bakterier, jämfört med andra antibiotika. Ciproflaxicinhar kortare kur och är ett behandlingsval för gravida i tredje trimister.
Det betyder att behandlingen för urinvägsinfektioner (som pyelonefrit) generellt behöver vara längre för män än för kvinnor eftersom män har längre urinledare.
Uppföljning:
Vid okomplicerat förlopp av febril UVI krävs som regel ingen efterkontroll.
Vid komplikationsfritt förlopp behövs ingen efterkontroll. Urinodling rekommenderas om infektionen orsakas av stenbildande bakterier som Proteus.
Icke-farmakologiska råd:
Tillräckligt vätskeintag. Kontrollera eventuell residualurin, att urinmängden som kvarstår i blåsan efter miktion (vattenkastning)
Akut cystit = Afebril (Nedre urinvägar)
Om en man av akut och gravida —> Alltid urinodling innan behandling
Pyelonefrit = Feber (Gått över till övre urinvägar, t.ex. njuren därav flanksmärtor)
Pyelonefrit —> Alltid urinodling innan behandling
Graden på nedsatt njurfunktion:
GFR - Högre än 90 —> Utan funktionsnedsättning
GFR - 60-89 —> Njursjukdom med lätt nedsatt njurfunktion
GFR - 45-59 —> Njursjukdom med lätt till måttligt nedsatt njurfunktion
GFR - 30-44 —> Njursjukdom med måttligt nedsatt njurfunktion
GFR - 15-29 —> Njursjukdom med kraftigt nedsatt njurfunktion
GFR - Mindre än 15 —> Njursjukdom i slutstadium
