Astma Flashcards
Vad är astma?
Vad är astma?
- Heterogen sjukdom: Innebär att den ser olika ut hos olika personer. Samt olika symtom för olika individer.
- Återkommande symtom som varierar över tid: pip i bröstet, andnöd, trånghetskänsla i bröstet och hosta. Triggas av olika faktorer, allergener (t.ex. pollen) eller med fysisk ansträngning.
Gemensamt för astma är att patienterna har sina symtom som varierar över tid. - Oftast luftvägsinflammation
- Variabel luftvägsobstruktion: Astma kännetecknas av trångt i luftrören.
Variabel innebär att det obstruktiva tillståndet kan gå tillbaka till det normal tillståndet, antingen spontant eller med hjälp av läkemedel.. Men om man har haft astma under en längre period försvinner variabilitet —> Det blir däremot alltid luftvägsobstruktion.
Med tiden kan upprepad inflammation och skador på luftvägarna leda till en mer permanent luftvägsobstruktion. När en person har haft astma under en längre period, kan strukturella förändringar i luftrören ske (kallas remodellering), vilket gör att de blir stelare och mindre benägna att återgå till sitt normala tillstånd.
Trakea
Trakea (Luftstrupen) delar sig till två bronker —> Därefter kommer bronkioler —> Sedan alveoler (Där gasutbytet sker - Syre till blodet —> CO2 till lungan)
Bronkioler för en frisk individ:
Glattmuskelaturen är avslappnad. Slemhinnan är täckt med tunt lager av slem som ligger i luftvägar.
Bronkioler för en astma patient:
Där är glattmuskelaturen är sammandragen, förtjockad, segt slem, inflammerad och luftvägar dragit upp sig.
Trigger- och riskfaktorer
Trigger- och riskfaktorer
Olika faktorer trigger olika individer:
1. Luftvägsallergener: T.ex. Pollen, katt- och hund hår
2. Tobak rök (Aktiv/passiv)
3. Infektion
3. Fysisk ansträngning
Faktorer som leder till ökad risk för astma (Riskfaktorer):
Rinit/rinosinuit: Båda allergisk- och inte allergisk rinit, då näsans slemhinnan hänger ihop med slemhinnan i lungan. Detta beror på att slemhinnorna i näsan och lungorna är sammanlänkade och påverkar varandra. Inflammation i näsans slemhinna kan därför sprida sig eller indirekt påverka luftvägarna i lungan, vilket kan utlösa eller förvärra astma. Genom att behandla rinit, kan man behandla astma (Behandlingen med rinit sker med kortison).
Diagnostik
Diagnostik
1- Diagnostiken påbörjar med anamnes (Patients sjukdoms berättelse), vilka symtom, ärftlighet, har rökt förut, röker nu?
2- Fysikalisk undersökning - Allergiutredning: Undersöks genom att lyssna på hjärta och lungor. Vid pipande ljud i lungan, tyder det på astma. Vid Allergi utredningen undersöker man närvaro av antikroppar mot allergener via blodprover.
3- Reversibilitetstest med spirometri: Lungfunktions undersökning, med och utan bronkdilaterande ämne. Om testet är positivt kan astma konstateras.
Inte positiv —> PEF-kurva, som är en enklare lungfunktionsmätning, där patienten kan ta det hem och göra det flera gånger, används inte ofta i utredning steget.
Misstanke om astma brukar man oftast behandla med LM och samtidigt undersöka om patienten svarar på behandlingen.
Status
Status
* Auskultation = Lyssna på lungorna
* Näsundersökning: Undersöka näsans slemhinna om det är svullet.
* Lungröntgen
* Lungfunktionsmätning med spirometri
Lungauskultation
Lungauskultation
* Normalfynd eller fynd som vid trånga luftrör, dvs. pipljud = ronchi och förlängd utandning.
Vid astma: Luftrören blir trånga —> Pipande ljud (Ronvhi) som väser från luftvägarna.
Hos en ny astmatiker, kan bronkdilaterande läkemedel vidga luftrören och det går tillbaka till sitt normala tillstånd, men om man går länge med obehandladastma, sker en remodellering —> Alltid trånga.
Om astman förblir obehandlad under en längre tid, kan luftvägsinflammationen bli kronisk. Detta innebär att luftvägarna konstant är trånga och svullna, vilket kallas remodellering. Denna förändring i luftvägarna kan leda till en permanent minskning av lungfunktionen. Då bildas ärrvävnad och väggarna i luftvägarna förtjockas, vilket gör att de blir styvare och mindre flexibla.
Status
* Lungröntgen
Status
- Lungröntgen: Vid debut av astma i vuxen ålder för att utesluta annan sjukdom.
För vuxna med misstänkt astma, ska man utföra en lungröntgen för att utesluta andra sjukdomar.
Spirometri
Spirometri
Patienten får en näsklämma för att säkerställa att all luft passerar genom munnen och inte via näsan.
Med en klämma på näsan, tar patienten ett djupt andetag, därefter blåser patienten luft i ett rör, därefter kan maskinen mäta och ange resultat på testet.
Efter att ha fyllt lungorna blåser patienten ut så mycket luft som möjligt och så snabbt som möjligt genom ett munstycke kopplat till spirometern.
Spirometri handlar alltså om att patienten fyller lungor till max och pressar ut så mycket luft hen kan så snabbt hen kan.
Reversibilitetstest
Reversibilitetstest
Testet resulterar i en lungvolym (L) - Exspiratorisk flödeshastighet (L/s) kurva
Grön kurva: Vad vi förväntar oss utifrån patients längd, kön och vikt (Förväntad). Den fungerar som en referenskurva och representerar vad som är normalt för en person utan lungproblem.
Blå kurva (Utan läkemedel): Den blå kurvan visar patientens första utandning utan bronkdilaterande läkemedel. Om denna kurva ligger under den förväntade gröna kurvan, indikerar det en minskad flödeshastighet och en lägre lungvolym, vilket tyder på att luftvägarna är trånga eller obstruerade. Detta mönster är typiskt för obstruktiva lungsjukdomar som astma.
Röd kurva (Efter bronkvidgande läkemedel): Efter att patienten inhalerat ett bronkdilaterande läkemedel görs en ny spirometritest, och resultatet visas med den röda kurvan. Om den röda kurvan visar en signifikant förbättring och ligger närmare den förväntade gröna kurvan, tyder detta på att obstruktionen är reversibel. En förbättring av flödeshastigheten och volymen talar för astma, eftersom astma kännetecknas av denna reversibilitet.
PEF-mätare
PEF-mätare
Patient kan få det hem på VC eller akutmottagning. PEF-mätare (Peak Expiratory Flow) är en enkel och portabel apparat som mäter maxflödet av luft när man blåser ut med full kraft. Den används ofta för att hjälpa astmapatienter att övervaka sin lungfunktion över tid. Är bra om man har försämringsperioder.
Vid enstaka PEF-mätning bör patienten ligga över 90% av sitt normalvärde om behandlingen är optimal.
Astmafenotyper:
Astmafenotyper: Olika typer av astma; Indelningen som spelar roll och påverkar behandling är
1- Allergisk astma: Triggas astma av allergener. En behandlingsalternativ för denna astma kan vara biologiska LM.
2- Icke-allergisk astma: Triggas av andra faktorer.
Men det förekommer även andra typer av astma:
* Sent debuterande astma: Kommer vid vuxen ålder.
* Astma med permanent luftvägsobstruktion
* Astma vid överkänslighet för NSAID: Vissa astmatiker kan ha en överkänslighet mot ämnet acetylsalicylsyra (ASA) som exempelvis finns i Treo. På grund av korsreaktion har man även en överkänslighet mot de andra antiinflammatoriska läkemedlen som finns receptfritt (läkemedel som innehåller naproxen och ibuprofen).
* Idrottsastma
* Yrkesastma
Mål med astmabehandling
Mål med astmabehandling
* Symtomfrihet: En astmatiker ska leva som vem som helst, ingen begränsning. Samt undvika försämringsepisoder.
* Ingen begränsning av dagliga aktiviteter: Att sporta ex.
* Förhindra försämringsepisoder
* Förhindra försämring av lungfunktionen
* Inga störande biverkningar av behandlingen
Astmaläkemedel:
Astmaläkemedel: Delas in i två huvudsakliga läkemedelsgrupper:
* Bronkvidgande läkemedel
* Antiinflammatoriska läkemedel
Bronkdilaterande läkemedel
Bronkdilaterande läkemedel
1- Beta 2 stimulerare: Som man oftast börjar med behandlingen med, delas in i:
- Kortverkande (SABA)
- Långtidsverkande (LABA)
- Beta-2 stimulerare med snabbt tillslag = FABA: Hur snabbat de slår till. Vid en försämringsepisod i astma, vill man att en preparat ska funka direkt.
FABA Gäller för båda SABA och LABA, vi har alltså FABA som båda kort- och långverkande.
Beta-2-receptoragonister: Stimulerar / Aktiverar Beta 2 RC. Beta 2 RC finns i luftvägarna. Vid stimulering av denna RC —> Vidgning i bronker
Verkningsmekanism: Fungerar som adrenalin
* Stimulerar adrenerga B2-receptorer på den glatta muskulaturen omkring bronkerna —> Relaxation av glatt muskulatur
Luftvägarna vidgar sig när glatt muskulatur relaxeras —> Större diamter
2- Antikolinergika: Har en bronkvidgande effekt:
- Kortverkande (SAMA)
- Långtidsverkande (LAMA)
* Teofyllamin och magnesium (akutbehandling): Man har på sjukhuset, tabletter som man har hemma.
Beta-2-stimulerare
Beta-2-stimulerare
FABA: Vid en akut astmaförsämring föredrar man en FABA som verkar direkt, som SABA eller formoterol, eftersom de snabbt vidgar luftvägarna och förbättrar andningen.
Formoterol är en långverkande beta-2-agonist (LABA) som har både en snabb verkan och en lång varaktighet. Det gör det unikt bland LABA-preparat eftersom:
1- Snabbt tillslag: Formoterol börjar verka inom några minuter (vanligen inom 1-3 minuter).
2- Effekten av formoterol varar i upp till 12 timmar.
