Infektioner i primärvården Flashcards
INFEKTIONSDIAGNOSTIK:
INFEKTIONSDIAGNOSTIK:
Ibland kan diagnostiken vara självklar;
Ex: Patient söker upp vård för sin hosta och feber –> Lunginflammation
Svider när man kissar –> Urinvägsinfektion
Men ibland kan det vara krångligt att ge en diagnos.
▪ Anamnes; Börja med att prata med patient och ta sjukdomshistoria: Insjuknande (När/Hur?), feber, symptom (Ordning på symtom), tidigare sjukdomar, läkemedel (Har en stor betydelse om man behandlas med LM som minskar immunförsvaret).
▪ Epidemiologi
Utlandsresor (Magsjuka, andra i omgivningen som har liknande symtom?), sjukdomsfall i omgivningen, sexuella kontakter, restaurangbesök, fågelkontakt (Vissa typer av lunginflammation kan orsaka av fåglar)
▪ Status: Undersöka patienten, som grund status, brukar man mäta allmän tillstånd (AT), temp (Feber), hjärta, lungor (Lyssna - Auskultera på dem), buk (Känna på magen), MoS (Mun och svalg), puls, bltr ev. hudkostym, lymfkörtlar (Kan bli förstorade vid infektioner), även örat särskilt för patienter med nedsatt immunförsvar.
▪ Lab
CRP, blodstatus, elstatus (Njurfunktion), ev. leverstatus (Vid infektion med leverpåverkan), urinsticka (Ofta används med feber och vita blodkroppar i urinen). (OBS! Riktad provtagning beroende på frågeställning)
På VC tar man bara CRP, men på sluten vård tas flera prover, blodstatus, med vita blodkroppar.
Man riktar sin undersökning på patients symtom.
▪ Mikrobiologisk diagnostik
Odlingar: Urin, näsa och blod, ifrån sår också.
Serologi. Antikroppspåvisning. Serologi innebär analys av antikroppar i blodet för att påvisa om en person har en pågående infektion, tidigare varit infekterad eller är vaccinerad mot en viss patogen (som ett virus eller en bakterie). Två huvudtyper av antikroppar mäts oftast i serologiska tester: IgM och IgG.
PCR: DNA sekvenser av virus men även bakterier påvisa om DNA sekvens förekommer på plats man tar det, säger inget om virus är dött eller levande.
PATIENTER MED ÖKAD INFEKTIONSRISK
PATIENTER MED ÖKAD INFEKTIONSRISK
Nedsatt immunförsvar: Man ska vara mer uppmärksam på dem:
Ålder: Immunförsvar åldras och man får sämre skydd mot infektioner med åldern.
Sjukdom: Cancer, transplanterad organ.
Behandling: Immunsänkande LM för transplanterade patienter
Transplanterade
Genomgångna ingrepp:
Operationer: Man har risk att bli infekterad under operationen eller att man hinner infektera såret innan den hunnit läka.
Protesinläggningar: Främmande material i kroppen, risk efter ingreppet.
Protesinläggningar innebär att ett främmande material, som en ledprotes, hjärtklaff eller tandimplantat, placeras i kroppen för att ersätta eller stödja en kroppsdel.
Kateterbärare: Urinvägskateter är koloniserade med bakterier, som vid odling visar bakterier men att de inte orsakar infektioner.
BEHANDLING
BEHANDLING
▪ Antibiotika: Olika typer, med olika bredd på spektrum. Risk för resistensutveckling kan förekomma. Vi ska alltid börja med profylaktisk behandling (Förebyggande vård) innan antibiotika, men vi har ingen bättre behandling nu dagsläge.
▪ Lokalbehandling (tex sårbehandling): Om man inte är allmän påverkad ska man; Tvätta rent såret, revidera såret, regelbunden omläggning.
▪ Isolering: Isolera patient så att de inte får infektioner, samt isolera patienter som har smittsamma sjukdomar.
▪ Kirurgi: Att revidera sår.
▪ Symtomatisk behandling (t.ex. vätska, smärtlindring): Många infektioner finns ingen antibiotika för. Vi ger symtomatisk behandling.
OTIT
OTIT
▪ Infektion i mellanörat, ofta efter förkylning.
▪ Drabbar ffa barn., men även andra åldrar.
▪ Orsakas vanligtvis av Pneumokocker (30-50%), Hemophilus influenzae (En bakterie) (15-25%), Moraxella catarrhalis (5-10%)
▪ Symtom - Feber, öronvärk, skrikighet, svårt att sova, tragusömhet (Smärta eller ömhet som upplevs vid området för tragus).
Barn kan inte tala om sin smärta, med vid otit har de svårt att sova, skriker och är oroliga.
▪ Status/prover: Vid undersökning
Röd, förtjockad, buktande trumhinna. En normal trumhinna ligger som en indragen hinna (P.g.a. undertryck) man ser hammaren och stigbygeln under, men under inflammation ser vi en kärl trumhinna och buktar ut åt mot oss.
Mycket ben runt örat, inte mycket blod runt om —> CRP säger inte mycket: Används för att få begrepp om inflammation, men på grund av avsaknad av kärl i öra —> Man får inte för höga CRP värde, speglar inte graden på öra inflammation.
OTIT - BEHANDLING
OTIT - BEHANDLING
I första hand ska det behandlas symtomatisk:
Näsdroppar
Högläge
Smärtlindring
Ev antibiotika. 70% blir friska utan antibiotika, vanligast att barn får otit.
Indikation för antibiotika:
▪ Barn < 1 (Under 1 år) år eller > 12 (Över 12 år) år och vuxna.
▪ Allmänpåverkad patient: T.ex. Hög feber.
▪ Sprucken trumhinna eller dubbelsidig öroninflammation (Båda öron) —> Antibiotika.
▪ Utebliven förbättring efter 2-3 dagar: Efter symtomatisk behandling 2-3dagar.
Säker Mellanöreinflammation: Sekretion, Perforerad (Hålig), buktande, ogenomskinlig, färgförändrad och orörlig trumhinna.
Osäker Mellanöreinflammation: Ogenomskinlig, färgförändrad, orörlig och ej buktande trumhinna.
Ej Mellanöreinflammation: Färgförändrad rörlig trumhinna.
ANTIBIOTIKA - OTIT
ANTIBIOTIKA
Förstahandsval – Fenoximetylpenicillin (Kåvepenin)
Barn: 25 mg/kg x 3 i 5 dagar
Vuxna: 1,6-2g x 3 i 5 dagar: Högre dos för vuxna, 1.6g till mindre vuxna.
Vid penicillinallergi – Erytromycin (Ery-Max): Om man är allergisk mot penicillin.
Barn: 10 mg/kg x 4 i 7 dagar
Vuxna: 500 mg x 4 i 7 dagar
Uppföljning:
Ingen planerad uppföljning.
Kontroll efter 3 månader vid hörselnedsättning och tidigare vid kvarvarande symtom såsom värk, kraftigt tryck eller lockkänsla, öronflytning eller balanspåverkan.
Icke-farmakologiska råd:
Ha huvudet högt
Både barn och vuxna mår bättre av att hålla huvudet högt när de har ont i örat. Då minskar svullnaden i näsan och öronen och det gör mindre ont. När du ska sova kan du till exempel bädda sängen med extra kuddar.
Skydda örat mot vatten när du duschar eller badar
Du bör inte bada när du har ont i örat eller när det rinner ur örat.
Nässprej gör det lättare att andas
Avsvällande näsdroppar och nässprej minskar nästäppa och kan göra det lättare att andas vid en förkylning.
Koksaltlösning kan hjälpa
Du kan också pröva att spreja näsan med koksaltlösning.
OTOSALPINGIT:
OTOSALPINGIT:
▪ Orsakas av kvarstående svullnad i örontrumpeten (Delen innanför trumhinna) efter förkylning eller öroninflammation
▪ Ansamling av vätska i mellanörat efter öroninflammation, vätska kan ge symtom i form av nedsatt hörsel.
▪ Ibland nedsatt hörsel
▪ Läker ofta spontant med ”valsalva”:
1- Håll för näsan med fingrarna så att näsborrarna stängs helt.
2- Stäng munnen och försök sedan att blåsa ut luft genom näsan, vilket skapar ett tryck.
3- Detta mottryck kan hjälpa till att öppna upp örontrumpeten och dränera vätskan, vilket kan minska trycket och obehaget i örat.
Hålla för näsan och orsak mottryck—> Vätska rinner bort
▪ Om kvarstående > 3 mån och hörselnedsättning remiss till öronläkare för ev operation med dränage (plaströr)
SINUIT
SINUIT- BIHÅLEINFLAMMATION
Bihålor finns i flera ställen på ansiktet. Alla kan bli infekterade.
Kan komma efter förkylning med slemhinnesvullnad. Precis som vid öroninflammation.
Orsakas oftast av: Pneumokocker, Hemophilus Influenzae, Moraxella Catharralis
Symtom
▪ Långdragen förkylning: Att det rinner och snorar länge
▪ Huvudvärk, feber(50%): Vid akut sinuit kan man även få ömhet, akut huvudvärk och feber hos hälften av fallen.
▪ Ensidig tryckkänsla, värk: Även dubbelsidig ibland. Men ensidig innebär ensidig snor.
▪ Ensidig snuva med var
▪ Svullnad och rodnad vid inre ögonvrån talar för ethmoidit (livshotande hos små barn!): Om barn med svullet och rodnad ögonvrån —> Akut risk av hjärnhinneinflammation
Uppföljning:
Okomplicerad sinuit som blir bra behöver ej kontrolleras. Effekt förväntas tidigast efter 5 dagar.
Icke-farmakologiska råd:
1- Smärtstillande
2- Avsvällande näsdroppar eller spray
3- Nasal steroid, framförallt vid samtidig allergisk rinit, receptfritt
4- Nässköljning med koksaltlösning (0,5 l ljummet vatten + 1 tesked salt)
5- Högläge
SINUIT - DIAGNOSTIK
SINUIT - DIAGNOSTIK
- Klinisk diagnos: Ömhet, feber, huvudvärk
Men om oklart kan man göra en Datortomografi:
1- Radiologi
▪ Datortomografi (DT-sinus): Används för att undersöka bihåleinflammation eller sinusit. Vid en DT-undersökning kan man upptäcka vätskenivåer i bihålorna, vilket är ett tecken på att det finns vätska eller slem i de normalt luftfyllda bihålorna, då bihålorna normalt sett inte ska innehålla vätska.
Om man har vätskenivåer i bihålorna —> Inflammation
2- Lab/odling:
▪ CRP ger ofta ingen vägledning: Blodprover, men på grund av att området är benigt, ger inflammationen inte så höga CRP. Detta beror på att bihålorna omges av benvävnad.
▪ Nasofarynx-odling; Man stoppar odlingspinne i näsan från nasofarynx (området bakom näsan), bakterier finns alltid utan infektion, det behöver inte stämma. Men sannolikhet kan de ha en roll.
SINUIT
Behandling
SINUIT
Behandling
Symtomatisk: Först och främst symtomatisk behandling:
Avsvällande näsdroppar, högläge, smärtlindring
Antibiotika – fenoximetylpenicillin (Kåvepenin) i första hand:
Barn 25mg/kg x 3 i 10 dagar
Vuxna 1,6-2g x 3 i 7 dagar
Precis som för Otit, för att bihålor är ett benigt område, därför krävs hög dos för att LM kan penetrera dit.
Vid penicillinallergi - Doxycyklin (Från 8 år). Vid penicillinallergi:
Kan leda till missfärgningar i tänder för barn under 8 år.
200 mg x 1 första dagen därefter 100 mg x 1 i 7 dagar
Vid terapisvikt ev käkspolning
HALSONT
HALSONT = Virus eller bakterier?
HALSINFEKTION
Orsakas vanligast av virus, men det är viktigt att skilja mellan dem:
Virus: Vanligast
▪ Långsamt insjuknande: Molar i halsen.
▪ Vanligast, flertal olika sorter
▪ Samtidigt andra symtom: snuva, heshet, hosta, munblåsor på läppar eller munnen, konjunktivit (Röd i ögonen).
▪ CRP och LPK normala: Infektionsprover är normala.
Bakterier:
▪ Plötsligt insjuknande
▪ Hög feber och halsont
▪ Kraftig rodnad i svalget: När man undersöker halsen ser man kraftig rodnad.
▪ Beläggningar över tonsillerna: Vita eller gula beläggningar.
▪ Stora ömmande lymfkörtlar på halsen
▪ CRP>100 och förhöjt LPK: Höga vita blodkroppar. Halsen har en god kärl försörjning —> Kraftfull infektion. Därför förhöjt vita blodkroppar som ett svar på infektionen.
FARYNGOTONSILLIT
FARYNGOTONSILLIT: Är en bakteriell infektion som påverkar både halsmandlarna (tonsillerna) och svalget (farynx). Halsfluss är en bakteriell infektion.
Vanligen i åldern 5 – 15 år. Alla åldrar förekommer.
Inkubationstid 2-5 dagar.
Orsakas främst av β-hemolytiska streptokocker grupp A, enstaka fall streptokocker grupp C och G.
Diagnostik:
Klinisk diagnos: Ont i halsen, hög feber med vitaktiga beläggningar.
Men om otydligt:
Rodnad i svalget men inga beläggningar —> Antibiotika behandling är inte aktuell.
Vid halsinfektioner och urinvägsinfektioner —> Mycket användning av antibiotika förekommer (Stor risk för resistensutveckling)
Centorkriterier: Ska användas vid diagnostik:
▪ (1) Feber >38,5 ; (2) ömmande käkvinkel adeniter (Lymfkörtlar); (3) beläggningar tonsiller; (4) frånvaro av hosta. 3 av 4 Centorkriterier ska vara uppfyllda innan man utför en Snabbtest ”Strep A”.
▪ Snabbtest ”Strep A”, svar inom 10 minuter: Visar positiv svar bara om infektionen beror på β-hemolytiska streptokocker grupp A. Inte positiv om det är virus eller grupp C och G.
Om patienten uppfyller båda Centorkriterier och Snabbtest ”Strep A” är det en bakteriell halsinfektion —> Antibiotika
Negativ snabbtest —> Inte bakteriell infektion
Vid Positivt svar: Man kan ha bakterier som koloniserat svalg. Vid ett positivt svar på ett snabbtest för faryngotonsillit, särskilt för streptokocker, är det viktigt att komma ihåg att testet kan påvisa närvaro av bakterier som koloniserat svalget utan att orsaka en infektion. Snabbtest kan ibland därför vara falsk positiv
▪ Svalgodling tar 2-3 dagar men är säkrare (tas inte alltid): Tar tid innan svar.
▪ CRP, LPK ofta förhöjda: Vid bakteriell infektion i halsen för att halsen är kärlrik vävnad.
Uppföljning:
Behövs generellt inte.
Vid upprepade recidiv: Försök kartlägga eventuella smittkällor i patientens närmaste omgivning. Antibiotikabehandling av GAS-bärare kan övervägas vid fler än två recidiv inom familjen. Vid anhopning av fall i förskolan (om cirka en tredjedel eller mer av barnen på en avdelning har konstaterad eller misstänkt streptokockinfektion) kan en kartläggning och intervention vara motiverad.
Icke-farmakologiska råd:
Matlusten kan minska när du har ont i halsen. Det är bra att ändå försöka dricka, även om du har svårt att svälja. Kall och varm dryck kan ha en lenande effekt på halsen. Det kan också kännas bra att äta något kallt som yoghurt eller glass.
Ibland känns det bättre att ha något att suga på. Du kan prova halstabletter som finns på apotek och i vissa matvaruaffärer. De minskar inte själva svullnaden i halsen, men kan kännas lenande. Det bästa för tänderna är att välja sockerfria tabletter.
FARYNGOTONSILLIT
Behandling
FARYNGOTONSILLIT
Behandling:
Förstahandsval - Fenoximetylpenicillin (Kåvepenin)
Barn: 12,5 mg/kg x 3 (max 1g x 3) i 10 dagar
Vuxna: 1g x 3 i 10 dagar
Vid penicillinallergi: Klindamycin 300 mg x 3 i 10 dagar
FARYNGOTONSILLIT - KOMPLIKATIONER
FARYNGOTONSILLIT - KOMPLIKATIONER
Peritonsillit (Halsböld): Ovanlig, men då tillfrisknar man inte efter antibiotika, då måste man kirurgiskt tömma ut samt försätta med antibiotika. Den huvudsakliga behandlingen för peritonsillit är kirurgisk tömning. En liten öppning (incision) görs i bölden för att tömma ut var och lindra trycket. Detta ingrepp kan ofta göras på mottagningen med lokalbedövning.
Sällsynt komplikation
Behandling är incision
Vid upprepade tonsilliter >3-4 ggr/år remiss till öronläkare för ev tonsillektomi. Tonsillektomi är ett kirurgiskt ingrepp där tonsillerna (halsmandlarna) avlägsnas.
MONONUKLEOS (KÖRTELFEBER)
MONONUKLEOS (KÖRTELFEBER): En virus infektion som liknar bakteriell halsinfektion
Man får immunitet mot viruset om man har haft det.
Men när man får det —> Aldrig mer
Drabbar barn, tonåringar eller unga vuxna.
Smittar via saliv. ”Kissing disease”. Låg smittsamhet.
Epstein-Barrvirus (EBV)
Symtom
▪ Oftast milda symtom. Självläkande inom 3-4 v. Lätt halsont, läker efter 3-4 veckor.
▪ Kan ha halsont, hög feber, trötthet: Svullna tonsiller och allmän påverkad.
▪ Grötigt tal, svårt att svälja
▪ Dålig andedräkt: Sötaktig andedräkt.
Status: Svårt att skilja mellan bakteriell infektion:
▪ Stora, svullna tonsiller med gulvita beläggningar
▪ Kraftigt förstorade lymfkörtlar på halsen
▪ Ofta leverpåverkan, ibland mjältförstoring: Man får ömhet över lever och mjälte. Förhöjda leverprover.
