Anamnes, status och laboratorieanalyser Flashcards
Vilken information behövs för att kunna ställa diagnos?
Vilken information behövs för att kunna ställa diagnos?
o Anamnes (Det som är aktuella nuet, symtom, mående just nu) och sjukdomshistoria (Relevant för val av behandling).
o Status och (kropps) undersökning: Status och undersökning på kroppen.
o Laboratorieundersökningar: Man undersöker blod, urin och vätskor som är kroppsliga i labb sammanhang.
Anamnes och sjukdomshistoria: innefattar olika saker
Anamnes och sjukdomshistoria: innefattar olika saker:
- Socialanamnes (inklusive hälsovanor): Information som finns i Socialanamnes; Patients ålder, kön, socioekonomiska faktorer, om patienten kan hantera sin situation eller vi behöver insatser (Hemtjänst). Samt hälsovanor, såsom snus, rökning, alkohol.
- Hereditärt (ärftlighet): Viktigast aspekt att ta hänsyn till, ärftlighet för vissa sjukdomar. Man kan sätta in förebyggande faktorer som förbättrar hälsovanor och livsstil för patienter som har risk för vissa ärftliga sjukdomar. För en patient som fick hjärtinfarkt, kan man följa barnen för att tidigt hitta faktorer hos barn för att varna dem.
- Hälsohistoria: Inkluderar punkterna nedan:
Aktuellt status och symtom: Vad är kundkontakt orsak?
Aktuella sjukdomar (diagnoser)
Tidigare sjukdomar och hälsohistoria - Aktuella behandlingar (inklusive medicinering): LM anamnes, som farmaceut fokuserar på LM som patienten använder (Även receptfria och på nätet).
- Överkänslighet: Det som patienten inte tål, flera patienter kan ha känslighet för vissa LM, kan därför påverka LM val.
- Differentialdiagnoser: Vissa sjukdomar kan likna varandra, även på labb värden. Därför kan man ibland skriva en differentialdiagnos, för att kunna välja, vi kan ibland behandla i väntan på fastställd diagnos, men det är inte optimal (Så kallad Empirisk behandling).
- Dessa dokumenteras i patientjournalen: Garanterar att vi kan spåra tillbaka. För patient säkerhet.
- Omfattningen varierar: Hur mycket man skriver i journal olika beroende på besväret och orsaken till kund kontakt.
Status och (kropps)undersökning
Status och (kropps)undersökning
- AT (Allmäntillstånd): Hur patient är synbart (Mer tagen, trött, påverkad av sin sjukdom eller tillstånd, medvetandet och förvirring)
Hjärtkärl sjukdomar är vanliga i västvärlden —> Andfåddhet (Dyspne) —> Ödem + Cyanos (blå om läppar och vitt i ansiktet, kallsvettig).
Färgen på huden, gula färgen.
Feber (kroppstemp). - Mos (Mun och svalg)
Man tittar i mun och svalg, tand status, många karies?
Man ser också slemhinnor som kan vara rodnade, svullet.
Muntorrhet —> Kan vara biverkan av en hel del LM
Tonsillit - Ytliga lymfkörtlar: Man undersöker genom att palpera körtlarna på halsen, under armen och på ljumskarna. Titta efter cancer tillväxt, infektion, inflammation.
- Thyroidea (sköldkörtel): Palpera eller titta. Ifall de är förstorade.
- Mammae (bröst): Själv undersöka sin bröst, palpera för att leta efter misstänkta tumörer och knöl.
- Cor (hjärta): Man lyssnar (Auskultera), man letar efter hur många gånger hjärtat slår (Puls, antal hjärtslag, frekvens), vill också veta i vilken rytm hjärtat slår, slår hjärtat svag eller stark, om ett annat ljud förekommer (biljud). När kammarna eller förmak drar upp sig. Om man är tränad ska man höra att det låter högt, vilket man ej bör höra för en äldre individ (Man ska ta hänsyn vilken patient).
- Kärl: Auskultera och lyssna på halskärl, letar efter biljud och puls i handledare och på ljumskar. Även fotens ovan sida. Kolla båda sidor vid kärl-undersökning.
- Blodtryck: Genom mätning av BB får vi info;
2 sorts BB: Systolisk och diastolisk (mmHg) mäta båda. Patient ska vara sittande, hämtat andan, inte ben i kors och handen på bordet.
När man ändrar kroppsläget, abnormalitet (Ikterus-Gulsot) - Pulm (lungor): Auskulterar man också, man letar efter olika ljud vid in och utandning. Lungor kan bli infekterade, det bildas då slem som kan gör att det hörs konstigt
Ronki: Hör man när man har obstruktiv —> Astma och KOL
Ronki kan vara antingen pipande (Sonora) eller väsande (Sibilanta)
Rassel: Knastrande (Tecken på infektion) eller bubblande (Mycket vätska - Ödem i lungor) —> Hjärtsvikt - Buk: Palpera buken, knacka på, om det är öm, hårt, förstorad organ, knöl (tumör), man letar mycket efter i buken. Hur låter det ska man också skriva.
- PR (per rectum): Med handskar, letar efter knöl och tumörer och efter färsk blod i rektum, prostataförstoring också.
- Neurologstatus: Pupiller, om båda är samma på samma sätt, förstorade eller för små.
Små pupiller —> Opioder (Överdosering eller toxicitet)
Belladonna —> Stora pupiller. Belladonna har antikolinerga egenskaper, vilket innebär att de blockerar effekten av den neurotransmittorn acetylkolin i kroppen.
Om det reagerar på ljus —> Pupiller
Reflexhammare - Ögonbottnar: Man lyser med ficklampa i ögonbotten. Små kärl i ögonbotten kan förstörs om man har diabetes och hjärt-kärl sjukdomar.
- Övriga undersökningar: Gående på patient.
- PBD (preliminär bedömning): Alltså diagnosen.
För psykaltriska sjukdomar —> gäller andra undersökningar
Processen - Hur olika laboratorievärden tas fram?
Processen - Hur olika laboratorievärden tas fram?
* Friska
* Sjuka
* Statistik bearbetning av insamlade prov: Det ideala är att veta gränsen för att kunna om en viss sjukdom eller inte.
* Referensintervall: Normal värde för en frisk person. Man måste kalibrerar metoder, efter sjuka eller friska. Intervall kan skilja sig mellan olika laboratorier.
Man samlar på sig friska och sjuka patienter samt data på labb prover från urin, ryggmärgen samt blodprover.
Med massa data —> Normal fördelat kurva
Med hjälp av stora mängder data från friska och sjuka individer samt statistisk bearbetning kan vi fastställa referensintervall som definierar vad som anses vara “normalt” för en viss biomarkör. Detta gör det möjligt att bedöma om en individ är frisk eller om deras testvärden avviker från det normala intervallet, vilket kan indikera närvaro av sjukdom. Kalibreringen av metoder och förståelsen av variationer mellan laboratorier är också avgörande för att säkerställa att resultaten är tillförlitliga och användbara i klinisk diagnostik.
Laboratorieanalyser och tolkningar
Laboratorieanalyser och tolkningar
- Vad används laboratorievärden till?
Prövning av nya läkemedel (toxicitet och biverkningar): Vart går gränsen mellan biverkning och toxicitet?
Famakokinetik (Njurfunktion och leverfunktionen)
Effektmarkör: Effekt av olika behandlingar, ger oss tecken. - Specificitet och sensitivitet
o Patognomona värden (vad är det? Finns det?)
Patognomona värden (Väldigt riktade målvärden): Om ett värde säger om ett specifikt tillstånd är det idealt.
Patognomona värden är laboratorievärden eller kliniska fynd som är helt specifika för en viss sjukdom eller ett specifikt tillstånd. När ett sådant värde eller tecken påträffas, kan det i princip bekräfta diagnosen på egen hand, eftersom det inte förekommer vid andra sjukdomar. - Referensvärden (När man ställer diagnoser) och rekommenderade värden (När man behandlar)
Surrogat: BB betyder inte sjukdom i sig, men med högre BB —> Större risk för sjukdomar
BB är surrogat mått
En surrogatmarkör är alltså inte ett direkt mått på ett kliniskt utfall (som livskvalitet eller överlevnad), utan snarare ett substitut som är enklare att mäta och som anses ha ett starkt samband med det faktiska kliniska utfallet. - Vanliga felkällor
- Det förekommer olika “enheter” för ett och samma laboratorievärde: Enheter kan skilja sig mellan.
Vanliga felkällor
Vanliga felkällor: Olika beroende på när de inträffar:
- Preanalytisk: Innan analys, allt som händer före själva analysen av ett prov, alltså de steg som föregår laboratorieanalysen:
Förberedelser: Istället för att ta blodprov venöst, tar vi artär. För vissa sjukdomstillstånd kan provsvaren påverkas.
Provtagning: Fastande, men patienten har redan ätit innan underökningen. Glukos mätning är viktig i denna aspekt.
Hantering, transport, förvaring och provförberedelse - Analytisk: Omfattar själva analysen av prover, alltså den fas där laboratoriet utför de specifika testerna:
Analysarbete: Koagulering av provet, hantering
Kalibrering - Postanalytisk: Omfattar alla steg efter att analysen är genomförd:
Kontroll: Glömmer bort, fel bedömer.
Läsa resultat (bl.a. enhet)
Bedömning
F-: Faste: Att patient har varit fastande
Kort genomgång av allra vanligaste laboratorievärden
Kort genomgång av allra vanligaste laboratorievärden
- Hb: Hemoglobin. Olika för män och kvinnor, där kvinnor tappar mer blod under menstruationen. Hb viktig för syresättning.
Högre Hb blir det vid astma och KOL och de som röker.
Lågt Hb —> Anemi eller mycket vätska i kroppen (Ödem) - Elektrolyter: Natrium och kalium ger oss information om patienten har ödem och rubbningar. K påverkar rytm på hjärtat.
Ödem: K, Na och Hb! - Infektions- och inflammationsmarkörer: CRP stiger när det är inflammation och mycket mer i bakteriell.
Liten —> Virus eller stress
Mycket —> Bakteriell
Leukocyter: LKC, LPK. - Blodstatus: Hb och volymen på blodceller (MCV - medelvärde på cellens volym)
Fe status: Järn status
B12 för anemi, men kan också vara högt för att man behandlas med B12. - Koagulationsanalys
- Hjärtanalyser: N-T-ProBNP: Mycket tryck blir hög —> Hjärtsvikt. N-T-Pro-BNP är ett viktigt biomarkörtest som används för att bedöma hjärtats funktion och identifiera hjärtsvikt. När hjärtat utsätts för ökat tryck eller volymbelastning, som vid hjärtsvikt, utsöndrar hjärtmuskeln större mängder av hormonet BNP och dess inaktiva fragment N-T-proBNP. Förhöjda nivåer av N-T-proBNP i blodet tyder på att hjärtat är under belastning, vilket kan indikera hjärtsvikt eller annan form av kardiell stress.
- Glukosanalyser: HbA1c: Högt blodsocker, viktig för behandling men inte för diagnos.
f-P-Glukos: Viktig för diagnos, faste plasma glukos. - Lipider:
LDL styr behandlingen
HDL styr behandlingen
Total kolesterol är för diagnos - Albumin: Bildas i lever, i blodbanan.
- Analyser för leverfunktion: ALAT eller ALT enzymer som finns i levern.
- Analyser för njurfunktion: Cystatsin C (Bildas i alla celler som har en kärna), kretinen (Muskelceller), eGFR.
- Urin- och fecesanalyser:
Feces: Letar efter blod
Skilj mellan “referensvärden” och rekommenderade “målvärden”!
