Hypertoni Flashcards
Definition
Definition
Definition:
* Förhöjt blodtryck i den arteriella cirkulationen
Prevalensen (förekomst) på hypertoni ökar med ålder.
Hypertoni är den vanligaste orsak till stroke, hjärtflimmer och hjärtsvikt.
När är blodtrycket förhöjt?
När är blodtrycket förhöjt?
* Blodtrycket varierar konstant. Varierar över dygnet.
Systole BB på 120 mmHg är elevated BB och man ska kunna få en profylax kardiovaskulära åtgärder. Profylaktiska åtgärder för att minska risken för kardiovaskulära sjukdomar (hjärt-kärlsjukdom) är viktiga när någon har förhöjt blodtryck eller andra riskfaktorer. För personer med ett systoliskt blodtryck på 120 mmHg eller något högre kan det vara relevant att arbeta med livsstilsförändringar
“Elevated” (förhöjt) enligt amerikanska riktlinjer för blodtryck. Det betyder att det inte är högt nog för att vara diagnosen högt blodtryck (hypertoni), men det är ett tecken på att det kan finnas risk för att utveckla högt blodtryck i framtiden.
Etiologi
Etiologi
Primär (essentiell) hypertoni ca 90%:
1- Ofta ärftliga
2- Idiopatisk (Inte vet orsaken bakom hypertoni) men tros bero på en eller flera av följande mekanismer:
* Renala (t.ex. ändrad natriumbalans): Om njurarna inte fungerar optimalt, kan det leda till en ansamling av natrium och vatten i kroppen, vilket ökar blodvolymen och därmed blodtrycket.
- Vaskulära (bla endotelcellsdysfunktion): Vid endotelcellsdysfunktion kan blodkärlen bli stelare och mindre benägna att vidgas. Detta leder till ökat motstånd i blodkärlen (perifer resistens), vilket bidrar till högt blodtryck.
- Hormonella (ökad RAAS-aktivering, ökad adrenergt påslag): Ökad aktivitet i det sympatiska nervsystemet.
Sekundär hypertoni ca 10%
* Renovaskulär (pga njursjukdom eller njurärtärstenos): Detta innebär förträngning av njurartärerna (de blodkärl som levererar blod till njurarna). När njurarna inte får tillräckligt med blodflöde, kan de “tro” att kroppen är i ett tillstånd av lågt blodtryck, vilket aktiverar RAAS (Renin-Angiotensin-Aldosteron-Systemet)
- Hormonell (Cushings sjukdom (överproduktion av kortisol), Hypertyreos (Överproduktion av sköldkörtel hormoner), Hyperaldesteronism, Feokromocytom)
- Obstruktiv sömnapne: Under apnéattackerna kan det sympatiska nervsystemet aktiveras
Unga med hypertoni, vill man utreda för att utesluta bl.a. njurärtärstenos.
Riskfaktorer för hypertoni
Riskfaktorer för hypertoni
* Ålder: En risk faktorer, risk för BB ökar med stigande ålder.
* Övervikt
* Rökning: Viktigaste faktor.
* Låg fysisk aktivitet
* Långvarigt alkoholintag
* Genetik
* Livsstilsfaktorer (Träning, övervikt och rökning)
* Klimat
* Socioekonomisk status
* Reala mekanismer
Symptom
Symptom
1- Huvudvärk: De med högt BB kanske inte vet om det. Men med väldigt högt BB kan man känna av huvudvärk.
Huvudvärk kan förekomma som ett symptom vid högt blodtryck, men det är oftast mer vanligt vid mycket högt blodtryck, särskilt om det är akut eller om trycket är extremt förhöjt. Huvudvärk vid högt blodtryck tros bero på ökat tryck i hjärnans blodkärl, vilket kan leda till att blodkärlen vidgas eller irriteras.
Följder av hypertoni:
Följder av hypertoni: Obahandlad leder till
* Aterosklerotisk sjukdom: Belasta kärl som mycket. Högt blodtryck skapar ett konstant tryck på blodkärlens väggar, vilket påskyndar utvecklingen av ateroskleros (åderförkalkning). Ateroskleros innebär att plack byggs upp i kärlväggarna, vilket gör dem smalare och mindre flexibla.
1- Kranskärlssjukdom
2- Aortasjukdomar
3- Stroke: Vanligaste riskfaktor för stroke är hypertoni.
4- Perifer kärlsjukdom
- Hjärta: Den vänstra kammaren, hjärtats huvudpump, blir förtjockad (hypertrofi) för att hantera det ökade motståndet. Förtjockningen kan leda till att hjärtat blir stelare och mindre effektivt, vilket ökar risken för hjärtsvikt.
Ökat blodtryck —> VK-hypertrofi (Förtjockning) —> Hjärtsvikt - Njure
Nefroskleros: Påverka njurfunktion. Obehandlat högt blodtryck skadar de små blodkärlen i njurarna och orsakar nefroskleros (ärrbildning i njurarna).
Alla organ påverkas (BB är en system sjukdom):
Hjärta
Njure
Kärlen
Hjärnan
Ju högre det systoliska och diastoliska trycket är, desto högre mortalitet.
Normalt BB = 120/80 mmHg
Behandling
Behandling
* Icke-farmakologisk
* Farmakologisk
Icke-farmakologisk behandling – livsstilsförändringar: Svåraste, då den är en stegvis förändring:
* Saltrestriktion: Minska natriumintaget kan sänka blodtrycket, eftersom salt binder vätska i kroppen och ökar blodvolymen.
* Begränsa alkoholkonsumption
* Öka intaget av frukt och grönsaker, nötter, vegetabiliska oljor: Frukt och grönt
* Minska intaget av rött kött
* Undvik övervikt: Normalviktig är målet.Övervikt och fetma ökar risken för hypertoni. Att nå och bibehålla en hälsosam vikt kan hjälpa till att sänka blodtrycket.
* Regelbunden fysisk aktivitet rekommenderas
* Rökstopp: ALLTID, ALDRIG börja röka.
Farmakologisk behandling
Farmakologisk behandling
* Fem huvudgrupper av läkemedel rekommenderas i första hand som antihypertensiv behandling:
Medel som påverkar renin-angiotensinsystemet
1- ACEi: ACE-hämmare (Enalapril)
2- ARB: AT-1-antagonister (Kandesartan)
Blodtryckssänkning vid hypertoni ger en riskreduktion för insjuknande i hjärtkärlsjukdom. Väldokumenterad ACE-hämmare där lång erfarenhet finns. ACE-hämmare eller ARB bör vara förstahandsmedel för patienter med diabetes.
Vid hypertoni bör ACE-hämmare och ARB inte kombineras på grund av risk för njurpåverkan och hyperkalemi.
Kalciumantagonister
3- Ca – flödeshämmare: Kalciumantagonister (Amlodipin)
Beta-receptorblockerande medel
4- Beta-blockerare: Betaantagonister: Inte 1:a hand
Diuretika
5- Diuretika (tiazider och tiazid-lika diuretika) (Bendroflumetiazid)
Kombination av dem: Addera (Kombinationsterapi) eller öka dos.
- Detta då dessa läkemedel:
1- Har bevisad BT sänkning: Vilket påverkar kardiovaskulära utfall och moralitet.
2- Det för dessa läkemedel finns en bevisad effekt för minskning av CV-utfall: Minskad risk för kardiovaskulära händelser.
3- Evidens för minskad CV-mortalitet: Det finns stark evidens för att användningen av dessa läkemedel minskar dödligheten relaterad till kardiovaskulära sjukdomar.
ACE-hämmare + Tiazid = Enalapril Comp
ARB + Tiazid = Candemox Comp
Läkemedelsval vid komorbiditeter:
Läkemedelsval vid komorbiditeter:
1- Diabetes typ 1 och typ 2 —> ACE-hämmare eller ARB som bromsar en njurfunktionsnedsättning
2- Ischemisk hjärtsjukdom —> beta-receptorblockerare och/eller kalciumblockerare ACE-hämmare bör övervägas vid hög kardiovaskulär risk.
ACE-hämmare eller ARB, beta-receptorblockerare och aldosteronantagonister —> Vid systolisk vänsterkammar-dysfunktion
3- Njursjukdom —> Förstahandsval: ACE-hämmare eller ARB som bromsa njurfunktionsnedsättning.
4- Kronisk obstruktiv lungsjukdom —> Selektiv beta-1-receptorblockad ger sällan problem vid kronisk obstruktiv lungsjukdom. Mest selektiva är Bisoprolol.
Behandlingsstrategier
Behandlingsstrategier
Monoterapi —> Kombinationsbehandling
Detta då:
* Dosökning av monoterapi sällan sänker BT märkbart utan snarare ökar risken för biverkningar
* En stor del av hypertonipopulationen är inadekvat behandlad varför kombinationsbehandling sannolikt är en effektivare strategi för att mer adekvat behandla patienterna: En betydande del av personer med högt blodtryck får inte tillräcklig behandling, vilket gör att kombinationsbehandling troligen är en mer effektiv strategi för att ge bättre blodtryckskontroll hos dessa patienter.
Kombinationsmediciner (s.k. ”polypill”, tex ARB+tiazid) är att rekommendera och förenklar för patienten.
Kombinationsläkemedel (“polypiller”), såsom en tablett med både ARB och tiaziddiuretika, förenklar doseringen för patienten. Med färre tabletter att ta minskar risken för att patienten glömmer att ta sin medicin, vilket i sin tur kan leda till bättre behandlingsresultat.
Dos ökning sällan sänker BB, utan ökar biverkningar, därför kombinations behandling för att slå på flera mekanismer samtidigt. Hypertoni är en komplex sjukdom med flera fysiologiska orsaker. Genom att använda kombinationsbehandling kan man påverka flera olika mekanismer, vilket är en mer effektiv strategi än att bara öka dosen av en enskild medicin.
Rekommendationen är att påbörja med monoterapier, men om de ej ger effekt, kombinations LM BB för att ta ner BB. Om monoterapi inte ger tillräcklig effekt kan man övergå till en kombinationsbehandling för att uppnå en mer effektiv blodtryckssänkning med lägre biverkningsrisk.
Hur tar man BB?
Sitta och slappna av, inte sitt ben i kors och tystnad.
Uppföljning:
Uppföljning:
* Blodtryckskontroll, dostitrering, samt uppföljning av livsstilsåtgärder och biverkningar kan med fördel ske hos sjuksköterska 2-4 veckor efter inledd behandling.
* Följ upp aktivt. Målblodtryck bör uppnås inom 3 månader. Därefter individualiseras uppföljning efter behov.
* Rutinprover kontrolleras ofta årsvis men anpassas till samsjuklighet och antihypertensiv medicinering. Metabol kontroll (glukos, lipider) kan ske glesare om stabila förhållanden utan samsjuklighet.
* Vid tecken på hypertensiv organpåverkan: följ upp mikroalbuminuri (veckor-månader) och vänsterkammarhypertrofi (år: EKG ofta lämpligt) som ska gå i regress och ger viktig prognostisk information.
