Angina pectoris Flashcards
Anatomi
Anatomi
Kranskärl ligger på utsidan av hjärtat (3 stora kranskärlen) som försörjer hjärtmuskeln med syre.
Riskfaktorer
Riskfaktorer
* Ålder: Ökar med stigande ålder
* Kön (män)
Behandla dessa för att förebygga/skjuta upp insjuknande (primärprevention):
* Påverkbara riskfaktorer
– Hög LDL/HDL-kvot
– Rökning
– Diabetes
– Högt blodtryck
– Bukfetma
– Psykosocial stress
- Skyddande faktorer:
– Fysisk aktivitet
– Högt intag av frukt och grönsaker
Primär prevention syftar till att förhindra att en sjukdom eller skada uppstår överhuvudtaget. Det handlar om att minska riskfaktorer och stärka skyddande faktorer i en befolkning innan någon insjuknar. Ex: Vaccinationer, Rökavvänjningskampanjer, Hälsosamma kostråd.
Sekundär prevention fokuserar på att tidigt upptäcka sjukdomar eller risker för att förhindra att de förvärras. Det handlar om insatser som upptäcker problem i ett tidigt skede när behandling är mest effektiv. Ex. Blodtryckskontroller
Symptom/fynd - angina pectoris
Symptom/fynd - angina pectoris
* Bröstsmärta
– Central: Oftast eller kan stråla till armar.
Central bröstsmärta: Känns som ett tryck, tyngd, eller sveda mitt i bröstet. Smärtan kan stråla:
Till armarna, särskilt vänster arm.
Upp i käken, halsen eller ryggen.
– Ansträgningskorrelerad: Ansträngningskorrelerad: Smärta som utlöses av fysisk aktivitet eller stress och förbättras vid vila är typiskt för angina pectoris. Vid hjärtinfarkt kan smärtan vara konstant och inte lindras av vila.
– Utstrålning
- Illamående/kallsvettningar
- Andfåddhet: Nedsatt hjärtfunktion på grund av syrebrist. Vätskeansamling i lungorna (lungödem) vid hjärtsvikt.
- EKG
- Stabil angina (kronisk ischemisk hjärtsjd)
- Stabil angina (kronisk ischemisk hjärtsjd): Ingen förvärring.
– Klinisk diagnos där typen av bröstsmärta föranleder misstanke
– Behöver ofta bekräftas med en objektiv undersökning (t.ex. arbetsprov, CT, myocardscint, coronarangiografi)
Stabil angina är en kronisk form av bröstsmärta som orsakas av tillfällig ischemi (syrebrist) i hjärtmuskeln. Tillståndet är stabilt, vilket innebär att symptomen inte förvärras över tid eller uppträder i vila, utan typiskt är ansträngningsutlösta.
Bröstsmärta vid fysisk aktivitet eller emotionell stress: Smärtan försvinner vanligtvis inom några minuter efter att ansträngningen upphört eller efter intag av nitroglycerin.
Central, tryckande eller åtsittande smärta: Kan stråla mot armar, käke eller rygg.
Inital bedöming
Inital bedöming
Symptombeskrivning (bröstobehag - dominerande symtom)
Sjukhistoria/riskfaktorer
Undersökning
EKG
Tryckande, skärande, brännande eller stickande?
Strålar smärtan till arm, käke, rygg eller hals?
Utlöses av ansträngning eller emotionell stress?
Lindras av vila eller nitroglycerin?
Ålder: Ökad risk hos män över 45 år och kvinnor över 55 år.
Rökning: Aktiv eller tidigare rökare.
Hypertoni: Behandlad eller obehandlad.
Diabetes mellitus: Ökar risken för tyst ischemi.
Hyperlipidemi: Förhöjt LDL eller sänkt HDL.
Familjär anamnes: Tidig hjärtsjukdom hos förstagradssläktingar.
Kardiellt troponin
Kardiellt troponin
Troponin är ett hjärtspecifikt protein som används som en biomarkör för hjärtmuskelskada. Det är ett centralt diagnostiskt verktyg för att identifiera hjärtinfarkt och andra tillstånd med myokardpåverkan.
Sekundär prevention
Sekundär prevention: Har redan utvecklat ischemisk en sjukdom.
Stabil angina —> 4 LM behöver patienten:
1- Acetylsalicylsyra (ASA) (För att minska uppkomsten av proppar): För att patienter med angina pectoris har förhöjd risk för att utveckla propp som kan täppa till blodkärl, därför behandlas dem med ASA för att minska risken för nya blodproppar.
Om ASA-allergisk: Klopidogrel (Nackdel är att den är en prodrug, vissa saknar denna bioaktivering, samt att den integrerar med PPI).
Acetylsalicylsyra (ASA)
- Livslång behandling till alla patienter utan kontraindikation för ASA
- Omedelbar start!
- Minskar risken för hjärtinfart, stroke och död med 25-40% både på kort och lång sikt
Behandlingsmål:
Att lösa upp blodproppen
Att förhindra ny blodpropp
2- Vid behov: Nitroglycerin. Kan orsaka tryckfall, man ska sitta vid administrering.
- sublingualspray (ex Nitrolingual, Glytrin)
Kontraindikationer:
Systoliskt bltr <100 mmHg
Hypovolemi, Viagra
3- Angina förebyggande: 3 LM att välja mellan (Betablockerare, kalciumantagonist och långverkande nitrater). Alla minskar frekvensen och svårighetsgraden av angina pectoris. Långverkande nitrater har risk för tryckfall. Man ska INTE sätta in alla tre samtidigt, istället bör)
Beta-blockare (Metoprolol): Har effekt mot båda angina pectoris och hypertoni. Beta blockerare hjälper till vid angina för att den minskar behovet av syre i hjärtat (Minskar belastning på hjärtat).
Metoprololsuccinat är en väldokumenterad beta-1-receptorblockerare vid ischemisk hjärtsjukdom. Minskad dödlighet efter hjärtinfarkt påvisad i tidiga studier.
Kalcium antagonister (Amlodipin): För bla KOL-patienter där behandlingen med Beta blockerare är olämpligt. Vid angina pectoris bör vi välja kärlselektiva kalcium antagonister för att de ger ökad syre mängd till hjärtmuskulatur.
Kärlselektiv kalciumblockerare som med fördel kan kombineras med betablockerare för ytterligare symtomlindrande effekt vid kärlkramp. Amlodipin gav en relativ riskminskning för sjukhusinläggning pga kärlkramp. Amlodipin har också en blodtryckssänkande effekt.
ACE-hämmare och Tiazider inte Angina förebyggande, men Tiazider kan påverka båda blodfetter och blodsocker —> Gärna ACE-hämmare för att dessa patienter har andra hjärt-kärl komplikationer.
ACE-hämmare tillhör inte angina förebyggande LM men de minskar BB och kan på detta sätt minska frekvensen och svårighetsgraden av angina pectoris.
ACE-hämmare behandlar hypertoni, som in sin tur minskar uppkomsten av Angina pectoris.
ACE-hämmare med god dokumentation för förebyggande av nya hjärtkärlhändelser inklusive död hos patienter med kardiovaskulära riskfaktorer, NNT 26. God dokumentation vid behandling av hjärtsvikt efter hjärtinfarkt, förbättrar prognosen, NNT 16. Rekommenderas vid HFrEF.
Tiazider minskar symtom vid behandling av hjärtsvikt och tycks minska risken för död och försämring i hjärtsvikt [1,2]. Målet med diuretikabehandlingen är att uppnå och bibehålla euvolemi med lägsta möjliga dos.
4- Blodfettbehandlingen: Dessa patienter har ofta höga blodfetter, de har hög risk för en hjärt-kärl händelsen (ALLTID Under 1.4 mmol/l i LDL).
Rosuvastatin är mer potent än atorvastatin och simvastatin. Simvastatin är minst potent. Rosuvastatin är mest potent.
BB och ACE-hämmare —> Minskar risken för hjärtsvikt
BB —> Minskar risken för arytmier
Statiner —> Minskar risken för nya kranskärlsförändringar
– ACEi/ARB – vid samtidig sänkt VK-funktion, diabetes eller hypertoni
– Nitroglycerin som symtomlindring
Övrig sekundärprevention
Övrig sekundärprevention:
– Rökstopp:
Rökning är en stark riskfaktor för ateroskleros och hjärtsjukdomar.
Råd om rökstopp bör ges, med stöd av rökavvänjningsprogram och eventuellt nikotinersättningsmedel eller läkemedel som bupropion eller vareniklin.
– Screena för och behandla ev diabetes:
Hyperglykemi bidrar till progression av ateroskleros och ökar risken för hjärt-kärlkomplikationer.
Regelbunden kontroll av blodsocker och HbA1c.
Optimera blodsockerkontrollen genom kostråd, fysisk aktivitet
– Behandla hypertoni:
Högt blodtryck ökar hjärtats arbetsbelastning och bidrar till ischemisk hjärtsjukdom.
Icke-farmakologiska metoder som saltreduktion, viktminskning och fysisk aktivitet ska alltid inkluderas.
– Viktnedgång med BMI mål ≤ 25,0:
Övervikt och fetma ökar risken för hypertoni, dyslipidemi och diabetes, som alla bidrar till angina pectoris.
Individanpassade råd för kost och livsstil.
– Påbörja fysisk aktivitet: Regelbunden fysisk aktivitet förbättrar konditionen och cirkulationen, minskar symtomen och ökar livskvaliteten.
– Hjärtskola:
Ett strukturerat utbildningsprogram för patienter med hjärtsjukdom.
Innehåller information om sjukdomen, hantering av symtom, livsstilsförändringar och medicinsk behandling.
Uppföljning
Uppföljning:
Om möjligt första uppföljning efter 3 månader, annars efter 6 månader. Därefter var 3:e månad tills det gått 12 månader dvs. första året 3–4 uppföljningskontakter. Om patienten är stabil i sina symtom och har optimal medicinsk behandling rekommenderas årlig uppföljning därefter. I samband med besöken skall man alltid optimera den preventiva behandlingen och ta vilo-EKG samt orienterade prover med blodstatus, elstatus, lipidstatus, fasteglukos, HbA1c (årligen), urinsticka och ev. BNP om sviktmisstanke.
