Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

K7 GEN > Perifer kärlsjukdom > Flashcards

Perifer kärlsjukdom Flashcards

1
Q

Benartärsjukdom
Vilka två principiellt olika sjukdomar räknas in här?

A
  • Arterioskleros (tar lång tid)
    o Stor majoritet
  • Tromboembolism (något lossnar någonstans, kan drabba friska kärl)
    o Kardiella embolier (förmaken)
    o Perifera aneurysm (poplitea stor bov)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad är det för skillnad i placken gällande
* Progressiv coronarkärls-ateroskleros
* Patient med kronisk kritisk extremitetsischemi och sedan amputation
?

A

Progressiv coronarkärls-ateroskleros (bilden)

  • Mer mjuka plack, glatta muskelceller och inflammatoriska celler
    o Mer kontinuerligt flöde

Patient med kronisk kritisk extremitetsischemi och sedan amputation

  • Mkt kraftigare förkalkning (granitliknande)
    o Trögare flöde
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Ruptur av något och vi får påbyggnadstromb (instabilt plack med inflammatorisk aktivitet)

  • Kan ske i benartärer, koronarartärer, carotiskärl
  • Kan ge ischemi tår, tia-attacker, stroke
    Vad är det som sker patofysiologiskt? Läkemedel som stävjar detta samt dess funktion?
A
  • Plack med lipidrik kärna. Kan ge stenos. Men kan också ske ruptur där ex kollagen exponeras i kärlet och efterföljande påbyggnadstromb (ocklusion), kan också embolisera
  • Statiner har en anti-inflammatorisk och plackstabiliserande effekt!
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Ischemi, cellulär skademekanism?

A
  • Ischemi med sänkt syrgastillförsel ger anaerob metabolism –> laktat
  • Påverkan på jonhemostas och cellmembran –> ger ökad kärlpermeabilitet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q
  • Periheral arterial disease (PAD) (benartärsjukdom)
  • Coronary artery disease (CAD eller IHD)
  • Cerebrovascular disease (CVD)
    Vad ingår alla ovan i?
A

Cardiovascular disease (CVD)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Benartärsjukdomen är del i en generaliserad?

A

Ateriosklerossjukdom

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Benartärsjukdomen är del i en generaliserad arteriosklerossjukdom
Vilka andra kärlsjukdomar finns det stor samsjuklighet med?

A
  • Cerebrovaskulär sjukdom (TIA, Stroke)
    o Cerebrala kärl
    o Karotisstenoser
  • Koronarkärlssjukdom (myocardinfarkt, angina pectoris)
  • Nefroskleros (njurartärer)
  • Visceralkärlsischemi (mesenterialkärl)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Riskfaktorer för ateroskleros (5)?

A
  • Ålder
  • Rökning
  • Hypertoni
  • Diabetes
  • Hyperkolesterolemi
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Särskilda riskfaktorer PAD (benartärsjukdom) (2)?

A
  • Rökning, tidigare rökning
  • Hyperlipidimi
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Uppföljningsbild, visar antalet kärlbäddar som är påverkade

  • Överlevnad 50 % efter 5 år vid 3-kärlssjuka
    o Likvärdigt med kolorektal cancer
A

Så ät din gröt var dag, rör på dig och rök inte

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Överlevnad för patienter med PAD (benartärsjukdom)

  • 20 % med kritisk ischemi lever efter 10 år
A

Usch a na mig

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Sammanfattning PAD

  • PAD ökar med ålder men 50 % med PAD har inte symtom
  • PAD är associerat med ökad prevalens av hjärtsjukdom
    o 20-30 % har också diabetes
  • Diabetiker har ökad risk (2-4 ggr) för PAD, CAD och ischemisk stroke
  • Rökare 2,5 ggr risk för PAD
    o Men minskat sedan början 2000
  • Ateroskleros 90 % av PAD
  • Asiater mindre drabbade, afroamerikaner mer drabbade (50 % mer drabbade)
  • PAD är en allvarlig riskmarkör för kroppen som helhet men de flesta utvecklar inte kritisk ischemi som kräver amputation

Gäller dessa artärer (till 80-90 % hos symtomatiska PAD-patienter), vilka artärer är det främst som drabbas?

A

Femoral- och popliteaartärer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Topplista dödsorsaker

Lunginflammation, stroke och lokalt i utvecklingsländer fortfarande diarrésjukdomar och malaria
Men vad toppar över dessa tre ovan?

A

Ischemisk hjärtsjukdom

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Riskfaktorsanering vid PAD (eller CVD), vad innebär detta?

A
  • Rökstopp!
  • Diabetes – utreda för diabetes, optimera sockerläge
  • Hyperkolesterolemi
  • Hypertonibehandling – målvärde 140/90
  • Motion
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Diagnostik av kärlsjukdom övergripande (4)?

A
  • Anamnes
  • Bedside-undersökning
  • ABI
  • Lab-prover; Hb, lipidstatus, elektrolyter, kreatinin, urat (riskfaktor), fasteblodsocker och HbA1c
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Kartläggning av kärl, hur gör vi detta och i vilka situationer?

A
  • Ultraljud-duplex (men om vi vet att vi ska behandla kan vi hoppa över denna, dvs om de har symtom!)
    o Bäst på stora kärl, bäcken-lårnivå, poplitea, ner på underben, carotis
    o Undersökarberoende
    o Grundprincip: kombinerar dopplereffekt med ultraljud, kan då färgkoda flödet i kärlet och se hastighet
    o 50 % förträngning gör att flödet måste fördubblas för att samma mängd ska kunna passera
    o Ofarlig
  • CT-angiografi (CT kombineras med iv jodkontrast)
    o Vid planerad behandling
    o CT-bilden i artärfas
    o Snabb
    o Fin bild på kalkutbredning
    o Nackdel: Njurinsufficiens  jodkontrast. Strålning
  • MR-angiografi (mkt bra) (bilden nedan)
    o Vid planerad behandling
    o Kan vara svårt se kalk
    o Bra för perifera förändringar
    o Gadoliniumkontrast, ej nefrotoxisk
    o Artefakter av metallinpmlantat (stentar
    o Ej till pacemaker
    o Tar lång tid (45 min nästan)
  • Konventionell angiografi (bra bilder)
    o Gold standard!
    o Invasivt
    o Artärpunktion
    o Möjliggör intervention-terapi
    o Sällan enbart i diagnostiskt syfte (behandling också alltså)
17
Q

Syfte med preoperativ kartläggning (DT/MR-angiografi)?

A
  • Lokalisera stenos/ocklusion
  • Kontrollera påflöde och avflöde (run-off)
  • Planering av behandlingsmetod
    o Endovaskulär
    o Öppen operation
    o Hybridingrepp
18
Q

Vad styr om vi ska behandla patienten? Hur tänker vi kring liten respektive stor stenos?

A
  • Symtom!
  • Men om lång ocklusion från ljumske till underben, som i sin tur är olämplig för endovaskulär, kräver då komplex kirurgi. Då får vi göra bedömning ev att risken är större än nyttan.
    o Patient med kort stenos/ocklusion, där är vi mer benägna till behandling
19
Q

Hur ska vi alltid tänka gällande inention när vi ska göra kärlundersökning?

A

Intentionen när vi beställer undersökning måste vara att vi ska behandla

20
Q
  • Ateroskleros är en systemsjukdom, ofta flera lokaler involverade
    Benartärsjukdom är allvarlig markör för?
A

Annan kärlsjukdom!

21
Q

Vad ska vi alltid behandla vid benartärsjukdom?

A

Riskfaktorer!

22
Q

Bilddiagnostik huvudsakligen som ett led i planering inför intervention endovaskulär eller öppen kirurgi.
Vad kan vara utmärkt för en första kartläggning (men inte på alla)?

A

Ultraljud (Duplex)

K7 GEN (18 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions