Perifer kärlsjukdom Flashcards
Benartärsjukdom
Vilka två principiellt olika sjukdomar räknas in här?
- Arterioskleros (tar lång tid)
o Stor majoritet - Tromboembolism (något lossnar någonstans, kan drabba friska kärl)
o Kardiella embolier (förmaken)
o Perifera aneurysm (poplitea stor bov)
Vad är det för skillnad i placken gällande
* Progressiv coronarkärls-ateroskleros
* Patient med kronisk kritisk extremitetsischemi och sedan amputation
?
Progressiv coronarkärls-ateroskleros (bilden)
- Mer mjuka plack, glatta muskelceller och inflammatoriska celler
o Mer kontinuerligt flöde
Patient med kronisk kritisk extremitetsischemi och sedan amputation
- Mkt kraftigare förkalkning (granitliknande)
o Trögare flöde
Ruptur av något och vi får påbyggnadstromb (instabilt plack med inflammatorisk aktivitet)
- Kan ske i benartärer, koronarartärer, carotiskärl
- Kan ge ischemi tår, tia-attacker, stroke
Vad är det som sker patofysiologiskt? Läkemedel som stävjar detta samt dess funktion?
- Plack med lipidrik kärna. Kan ge stenos. Men kan också ske ruptur där ex kollagen exponeras i kärlet och efterföljande påbyggnadstromb (ocklusion), kan också embolisera
- Statiner har en anti-inflammatorisk och plackstabiliserande effekt!
Ischemi, cellulär skademekanism?
- Ischemi med sänkt syrgastillförsel ger anaerob metabolism –> laktat
- Påverkan på jonhemostas och cellmembran –> ger ökad kärlpermeabilitet
- Periheral arterial disease (PAD) (benartärsjukdom)
- Coronary artery disease (CAD eller IHD)
- Cerebrovascular disease (CVD)
Vad ingår alla ovan i?
Cardiovascular disease (CVD)
Benartärsjukdomen är del i en generaliserad?
Ateriosklerossjukdom
Benartärsjukdomen är del i en generaliserad arteriosklerossjukdom
Vilka andra kärlsjukdomar finns det stor samsjuklighet med?
- Cerebrovaskulär sjukdom (TIA, Stroke)
o Cerebrala kärl
o Karotisstenoser - Koronarkärlssjukdom (myocardinfarkt, angina pectoris)
- Nefroskleros (njurartärer)
- Visceralkärlsischemi (mesenterialkärl)
Riskfaktorer för ateroskleros (5)?
- Ålder
- Rökning
- Hypertoni
- Diabetes
- Hyperkolesterolemi
Särskilda riskfaktorer PAD (benartärsjukdom) (2)?
- Rökning, tidigare rökning
- Hyperlipidimi
Uppföljningsbild, visar antalet kärlbäddar som är påverkade
- Överlevnad 50 % efter 5 år vid 3-kärlssjuka
o Likvärdigt med kolorektal cancer
Så ät din gröt var dag, rör på dig och rök inte
Överlevnad för patienter med PAD (benartärsjukdom)
- 20 % med kritisk ischemi lever efter 10 år
Usch a na mig
Sammanfattning PAD
- PAD ökar med ålder men 50 % med PAD har inte symtom
- PAD är associerat med ökad prevalens av hjärtsjukdom
o 20-30 % har också diabetes - Diabetiker har ökad risk (2-4 ggr) för PAD, CAD och ischemisk stroke
- Rökare 2,5 ggr risk för PAD
o Men minskat sedan början 2000 - Ateroskleros 90 % av PAD
- Asiater mindre drabbade, afroamerikaner mer drabbade (50 % mer drabbade)
- PAD är en allvarlig riskmarkör för kroppen som helhet men de flesta utvecklar inte kritisk ischemi som kräver amputation
Gäller dessa artärer (till 80-90 % hos symtomatiska PAD-patienter), vilka artärer är det främst som drabbas?
Femoral- och popliteaartärer
Topplista dödsorsaker
Lunginflammation, stroke och lokalt i utvecklingsländer fortfarande diarrésjukdomar och malaria
Men vad toppar över dessa tre ovan?
Ischemisk hjärtsjukdom
Riskfaktorsanering vid PAD (eller CVD), vad innebär detta?
- Rökstopp!
- Diabetes – utreda för diabetes, optimera sockerläge
- Hyperkolesterolemi
- Hypertonibehandling – målvärde 140/90
- Motion
Diagnostik av kärlsjukdom övergripande (4)?
- Anamnes
- Bedside-undersökning
- ABI
- Lab-prover; Hb, lipidstatus, elektrolyter, kreatinin, urat (riskfaktor), fasteblodsocker och HbA1c
Kartläggning av kärl, hur gör vi detta och i vilka situationer?
- Ultraljud-duplex (men om vi vet att vi ska behandla kan vi hoppa över denna, dvs om de har symtom!)
o Bäst på stora kärl, bäcken-lårnivå, poplitea, ner på underben, carotis
o Undersökarberoende
o Grundprincip: kombinerar dopplereffekt med ultraljud, kan då färgkoda flödet i kärlet och se hastighet
o 50 % förträngning gör att flödet måste fördubblas för att samma mängd ska kunna passera
o Ofarlig - CT-angiografi (CT kombineras med iv jodkontrast)
o Vid planerad behandling
o CT-bilden i artärfas
o Snabb
o Fin bild på kalkutbredning
o Nackdel: Njurinsufficiens jodkontrast. Strålning - MR-angiografi (mkt bra) (bilden nedan)
o Vid planerad behandling
o Kan vara svårt se kalk
o Bra för perifera förändringar
o Gadoliniumkontrast, ej nefrotoxisk
o Artefakter av metallinpmlantat (stentar
o Ej till pacemaker
o Tar lång tid (45 min nästan) - Konventionell angiografi (bra bilder)
o Gold standard!
o Invasivt
o Artärpunktion
o Möjliggör intervention-terapi
o Sällan enbart i diagnostiskt syfte (behandling också alltså)
Syfte med preoperativ kartläggning (DT/MR-angiografi)?
- Lokalisera stenos/ocklusion
- Kontrollera påflöde och avflöde (run-off)
- Planering av behandlingsmetod
o Endovaskulär
o Öppen operation
o Hybridingrepp
Vad styr om vi ska behandla patienten? Hur tänker vi kring liten respektive stor stenos?
- Symtom!
- Men om lång ocklusion från ljumske till underben, som i sin tur är olämplig för endovaskulär, kräver då komplex kirurgi. Då får vi göra bedömning ev att risken är större än nyttan.
o Patient med kort stenos/ocklusion, där är vi mer benägna till behandling
Hur ska vi alltid tänka gällande inention när vi ska göra kärlundersökning?
Intentionen när vi beställer undersökning måste vara att vi ska behandla
- Ateroskleros är en systemsjukdom, ofta flera lokaler involverade
Benartärsjukdom är allvarlig markör för?
Annan kärlsjukdom!
Vad ska vi alltid behandla vid benartärsjukdom?
Riskfaktorer!
Bilddiagnostik huvudsakligen som ett led i planering inför intervention endovaskulär eller öppen kirurgi.
Vad kan vara utmärkt för en första kartläggning (men inte på alla)?
Ultraljud (Duplex)
