Pediatrik föl del 3 Flashcards
Pvk föl praktiska råd
Föl har seg hud och känliga kärl och reagerar fort om det gör ont
3*
- lätt att göra hematom vid kanylläggning
- fölen får lätt reaktioner i kärlen
- se till att ha bra hållhjälp vid kanylläggning
Pvk föl praktiska råd
placering
hellst på vena jugularis eller vena cephalica.
undantagsfall i v saphena (svår att komma åt, lätt att kontaminera)
Pvk föl praktiska råd
typ av kateter 2*
- använd katetrar med kärlvänlig plast
* till benkanyl kan smådjurskatetrar användas
Pvk föl praktiska råd
Använd om möjligt lokalbedövning
- undantag i mkt akuta situationer, dem är ändå så dåliga att dem inte känner
- låt hellst verka i 15 min (verkar upp till flera timmar) och ta hellst på 2 ben
Pvk föl praktiska råd
sutur
fölängning
- suturera fast den ordentligt, dem rör sig mkt och knickar lätt kanylerna
- sätt fast en förlängning. minskar draget i kanylen och minskar risken för kontaminering vid medicinering
Pvk föl praktiska råd
skydd
skydda pvk med skydd/”handduk”/kompress över kanylen
- undvik vetrap- glider lätt ner och kan få kanylern att knicka
- kanylskyddet ska bytas dagligen
Pvk föl praktiska råd
kontrollera
kntrollera alltid vid varje medicinering
- använd handskar och var noga med handhygien
glukosprovtagning föl
- tas på
- kontroll
- kontroll
glukosprov tas ofta på inneliggande föl
- kontroll av om fölet diar tillräckligt
- kontroll vid glukosinfustioner
glukosprovtagning föl
livshotande
- hypoglukemi är LIVSHOTANDE
- akut tillstånd- kontakta vet direkt
även hyperglykemi är skadligt för fölet (ifall man ex har beräknat fel)
glukosprovtagning föl
Provtagning
- ta blod ur pvk efter att “slask” dragits - minst 10 ml
- vid orimmligt högt värde tas ett nytt prov
- blodprov kan också tas direkt från en ven eller i munslemhinnan (om fölet inte diar för då kan man få glukos från mjölken)
vätskepterapi 2 olika sätt
- kontinuerlig vätsketerapi
* bolusgivor
kontinuerlig vätsketerapi
- ofta till riktigt sjuka föl
- kräver vanligen att fölet skiljs från stoet, men undvik det om det inte är nödvändigt
- för exakt infusionshastighet används infusionspump
- ofta flera olika typer av vätska/flera pumpar till samma föl
- det finns även spiralaggrigat till föl
vätsketerapi- bolusgiva
- ofta till piggare föl
- underhållsdropp
- plasmagivor
- Glukos bör EJ ges i bolusgivor- för då blir det lätt hyperglukemi, som sedan dippar
- kräver vanligen att en person håller i dropppåsen och följer fölet alternativt en fölväst
vilka olika typer av vätska ger man
Vätska för underhåll:
vanligen ringeracetat
ibland natriumklorid
glukosinfusion
- ges rex om fölet inte kan dia tillräckligt
kolloider
- plasma
- syntetiska kolloider (används i mkt liten utsträckning)
Kontrollera noga styrkan på allt dropp du hänger upp!!
kan bli stora skador om man hänger upp fel
plasma är
en naturlig kolloidal lösning
plasma ges ffa
för att tillföra antikroppar
- om dem inte har fått i sig (FPT)
- vid förluster/konsumtion i samband med sjukdomstillstånd (ex vid sepsis, då förlorar den mkt antikroppar)
plasma tinas
i vattenbad i 37 g
- EJ i mikrovåg
- tina den i anslutning till att den ska användas, för den kan inte fyras om och användas till föl, däremot till vux hästar med diarre, och den är väldigt dyr
plasma används ett dropp aggregat med filter
- ges långsamt dem första 5 min- auskultera hjärrtat.
Risk för anafyllastisk reaktion, tachykardi och arytmier
japp
vad ska man gör efter att fölet har fått plasma
man gör en foalcheck dagligen efter att den har fått sin giva. inte ovanligt att upprepade bolusgivor behöver att göras
LÄS
Omvårdnadsaspekter
• Tillgodose kontakt med fölet.
• Fodra ev. i hönät om fölet ligger bakom en vägg.
• Fråga djurägaren om hur stoet brukar skötas.
• Minst daglig status
- AT, aptit, temp, ev. flytningar?
- Juvret bör palperas flera gånger/dag.
- Stoet ska ha en egen journal.
• Motion
- Tex skrittmotion med/utan fölet.
- Någon måste passa fölet om det är kvar i boxen.
- Undvik om detta inte kan utföras på ett säkert sätt.
- Hästvan personal, säkerhet.
- Vissa ston kan ej tas ifrån sitt föl utan stora risker!
• Ökad risk för endometrit på klinik?
- Stillastående, ev. onormal förlossning, sjukt föl
LÄS
Omvårdnadsaspekter
• Tillgodose kontakt med fölet.
• Fodra ev. i hönät om fölet ligger bakom en vägg.
• Fråga djurägaren om hur stoet brukar skötas.
• Minst daglig status
- AT, aptit, temp, ev. flytningar?
- Juvret bör palperas flera gånger/dag.
- Stoet ska ha en egen journal.
• Motion
- Tex skrittmotion med/utan fölet.
- Någon måste passa fölet om det är kvar i boxen.
- Undvik om detta inte kan utföras på ett säkert sätt.
- Hästvan personal, säkerhet.
- Vissa ston kan ej tas ifrån sitt föl utan stora risker!
• Ökad risk för endometrit på klinik?
- Stillastående, ev. onormal förlossning, sjukt föl
vad kan ska man göra om fölet dör
- låt fölet ligga kvar hos stoet över natten, så hon föstpr vad som har hänt
- många ston täcker sina föl med halm
- dem brukar ändå bli oroliga när fölet tas bort, så kan vara lättare att ta stoet från fölet och kanske sen ställa henne i en egen box, sedera henne vid behov
- motionera och ta bort kraftfodret- för att sina juvret
- håll holl på juvret, undvik att mjölka ur för det stimulerar mjölkproduktionen
vad ska man göra om fölet överlever men inte mamman
ang råmjölken
se till att fölet får i sig råmjölken och stoet dör i förlossningen eller i anslutningen (mjölka ur), eller ge mjölk från något annat sto.
Gör en foal check!
vad ska man göra om fölet överlever men inte mamman
ang mjölk
- se till att fölet får mat. beräkna dens mjölkbehov. ge stomjöl alt mjölkersättning. völj en bra ersättning, som llknar stoets sammansättning. börja försiktigt och trappa upp givan
vad ska man göra om fölet överlever men inte mamman
ang flaska och ofta
använd nappflaska/ hink/ lammhink med napp
unga föl bör matas varje timme (iverkligheten diar dem ca 5 ggr i timmen i början)
vad ska man göra om fölet överlever men inte mamman
ang mat
komplettera ev med mjölkpellets (några dagar gamla föl)
Kan få tillgång till grovfoder (lite äldre föl, eller dem kan få innan bara dem inte stoppar i sig för mkt)
Väg fölet regelbundet
vad ska man göra om fölet överlever men inte mamman
ang sociala behov
amma= är optimalt, ger både di och socalisering. om det inte är möjligt så är det viktigt med en snäll till fölet, unvik att prägla fölet på människor
att introducera en amma är djurägarens uppgift så LÄS
1. Hitta en bra kandidat
• Optimalt: snällt sto som nyligen mist sitt eget unga föl.
• Djurägarna behöver fundera noga över praktiska frågor!
• Var ska sto och föl bo, vad händer om någon blir skadad, vem betalar vad, osv.
• I vissa fall kan ston som har ett eget föl fungera som amma.
- Introducera försiktigt sto och föl för varandra
• Lugn miljö, helst stoets hemmamiljö.
• Säkerhet!
• Stoet får inte komma åt att sparka fölet.
• Lämna INTE sto och föl ensamma.
• Lukt från stoets eget föl på det ”nya” fölet.
• Låt inte stoet nosa på fölet.
• Fölen ofta mindre nogräknade.
• Ev. hormonbehandling av stoet.
- Klinikmiljön kan vara mindre lämplig för att introducera sto och föl för varandra.
- Oftast är det lämpligt att överlåta introduktion till djurägarna.
att introducera en amma är djurägarens uppgift så LÄS
1. Hitta en bra kandidat
• Optimalt: snällt sto som nyligen mist sitt eget unga föl.
• Djurägarna behöver fundera noga över praktiska frågor!
• Var ska sto och föl bo, vad händer om någon blir skadad, vem betalar vad, osv.
• I vissa fall kan ston som har ett eget föl fungera som amma.
- Introducera försiktigt sto och föl för varandra
• Lugn miljö, helst stoets hemmamiljö.
• Säkerhet!
• Stoet får inte komma åt att sparka fölet.
• Lämna INTE sto och föl ensamma.
• Lukt från stoets eget föl på det ”nya” fölet.
• Låt inte stoet nosa på fölet.
• Fölen ofta mindre nogräknade.
• Ev. hormonbehandling av stoet.
- Klinikmiljön kan vara mindre lämplig för att introducera sto och föl för varandra.
- Oftast är det lämpligt att överlåta introduktion till djurägarna.
• Ökad risk för endometrit på klinik?
- Stillastående, ev. onormal förlossning, sjukt föl
