Infektionssjukdomar hund och katt del 2 Flashcards
Parvovirus/felint panleukopenivirus (FPV)-
Allmän info + smittspridning
Felint panleukopenivirus - ger en grav panleukopeni (= sänkta nivåer av alla typer av vita blodkroppar). Sjukdomen viruset orsakar kallas för KATTPEST.
Utsöndras främst via avföringen, men i det akuta stadiet även i saliv och urin. (Pcr på avföring, obs störst utsöndring i tidigt skede)
Även symtomfria bärare kan smitta.
(hunden kan smitta 2 veckor innan den uppvisa symtom, hundens kan misstas för corp al)
Parvovirus/felint panleukopenivirus (FPV)- smittspridning ““2olika””
- Mycket smittsamt - per oralt (via ex saliv(i det akuta stadiet), avföring) och via miljön.
Ovaccinerade innekatter kan smittas via t. ex. via kläder eller skor, eventuellt även insekter- flyga in! - Mycket tåligt – kan överleva i miljön i upp till ett år, motståndskraftigt mot många desinfektionsmedel.
Troligtvis livslång immunitet efter genomgången infektion
Parvovirus/felint panleukopenivirus (FPV)- symtombild 4 st
- Asymtomatiska fall: ofta vuxna katter- mårks inget alls
- Subakuta fall, “mild akua”: nedsatt allmäntillstånd, feber, mild leukopeni(har kvar lite vita blodkroppar), ibland diarré
- Akuta fall: hög feber, nedsatt AT, anorexi (äter inte alls), kräkningar, diarré, ofta grav leukopeni(typ inga kvar).
- Perakuta fall, “superakut”: kraftigt nedsatt AT, hypotermi (blir väldigt kalla), dör ofta inom ett dygn – ibland efter bara några timmar. Ofta unga ovaccinerade kattungar.
Parvovirus/felint panleukopenivirus (FPV) symtombild dräktig
Om en dräktig katt smittas kan det leda till abort, även om den själv inte visar några symtom i övrigt. Kattungar till en smittad mamma kan få skador på lillhjärnan, s.k. cerebellumhypoplasi (utvecklas inte som den ska -> koordinationsrubbningar, tremor (skakningar)
Parvovirus/felint panleukopenivirus (FPV) Diagnostik
1) Pcr - påvisade av virus i avföringsprov – obs, störst utsöndring av virus i ett tidigt skede, (är man för sent, så kan det visa negativt fast den har parvo)
2) Fekala antigentester (snabbtest)
3) Positiv serologi hos en ovaccinerad katt- mäta antikroppar hos ovaccinerade, eller hos en katt som man inte vet om den är vaccinerad)
Parvovirus/felint panleukopenivirus (FPV) Behandling och omvårdnad
(ovanlig för dem flesta vaccinerar)
Beror på sjukdomens allvarlighetsgrad hos individen. Katter med perakuta symtom ofta avlider innan behandling hinner sättas in, ofta dör inom ett dygn.
Det finns inget botemedel mot själva viruset.
- Understödjande – vätskebehandling, korrigering av ev. elektrolytrubbningar.
- Utfodring med foder avsett för patienter med gastrointestinala symtom, ofta och i små portioner.
- Håll katten ren och torr från avföring/kräkningar.
FPV vaccin
Vaccination mot FPV ingår i SVS (Sveriges
veterinärmedicinska sällskaps) rekommendation om basvaccin till katt!
Kattsnuva
I det s.k. kattsnuvekomplexet ingår flera olika agens,
* varav de viktigaste är:
* smittar främst via:
- Felint calicivirus (FCV)
- Felint herpesvirus (FHV-1)
- Bordetella bronchiseptica- bakterie
- Chlamydia felis- bakterie
Kattsnuva smittar främst via sekret från övre luftvägar
och ögon.
Kattsnuva - Felint calicivirus (FCV)
allmän + symtom
RNA-virus som lätt muterar ( mindre stabilt)-> stor skillnad i förmåga att framkalla sjukdom
Mycket smittsamt! Direkt- och miljösmitta. Överlever dagar-veckor i miljön, motståndskraftigt mot vissa desinfektionsmedel.
EFTER TILLFRISKSANDET KAN KATTEN FORTSÄTTA UTSÖNDRA VIRUS I CA EN MÅNAD; VISSA UPP TILL FLERA ÅR (EV: LIVSLÅNGT)
Feber, symtom från övre luftvägar, BLÅSOR/SÅR (kan blöda) I MUNSLEMHINNAN OCH PÅ TUNGAN.
Ibland även hälta pga ledinflammation samt pneumoni(lunginflm) (främst hos unga katter)
Fall av allvarlig sjukdom med dödlig utgång har rapporterats från USA och Europa - ”virulent systemic feline calicivirus disease”
Kattsnuva Felint herpesvirus (FHV-1)
herpes virus finns för dem flesta djurarter- artspecifika
Katter som infekteras blir i regel LIVSLÅNGA BÄRARE av viruset. Kan reaktiveras vid t. ex. stress (ex sjukodmsstress, smärtstress), och katten kan då utgöra en smittrisk även om den själv inte visar symtom på sjukdom.
Feber, nedsatt AT, symtom från övre luftvägar och ögon. Vissa katter får kroniska besvär med övre luftvägarna.
kattsnuva Bordetella bronchiseptica
allmänt, symtom
Bakterie som kan orsaka symtom från luftvägarna hos flera däggdjur, t. ex. katt, hund, kanin, gris(samma typ av bakterie). Fall hos människa har också rapporterats (ZOONOS). Kan vara naturligt förekommande hos friska individer- ingår i normalfloran, väga provsvar mot symtom
Symtom - från lindriga symtom från övre luftvägarna, lindrig feber,ökat ögonflöde till allvarlig pneumoni- som kan behöva antibiotika
Kan smitta I MÅNGA MÅNADER EFTER TILLTRISKNANDE!
Chlamydia felis
Bakterie som främst smittar via ögonsekret. Kan ge konjunktivit(även valpsjuka) (infm i ögats bindhinna, ger röda ögon och tårflöde.
Symtomfria smittbärare förekommer.
Kortvarig immunitet - störst problem i hushåll med många katter, stor risk för återsmitta (samma som kennelhosta)
Kattsnuva diagnostik
SVA:s luftvägspaket, påvisande av/kollar efter arvsmassa från agens genom pcr.
Svabbprov från svalg, tunga, nos och ögon.
Bordetella kan även påvisas genom bakteriologisk odling.
kattsnuva behandling och omvårdand
Beror på graden av symtom – många blir friska utan behandling. Ev. topikal behandling vid ögonsymtom (antiviral/antibiotika, smörjande ögondroppar). Håll nos och ögon rena och fria från sekret.- mycket kan djurägaren göra hemma
Bordetella kan leda till allvarlig pneumoni som kan behöva antiibotika
Behandling vid svårare respiratoriska symtom – se föreläsning om sjukdomar i respirationsorganen!
(kennelhosta, inget/offlabelhostmedicin)
FCV och FHV-1 vaccin
Vaccination mot FCV och FHV-1 ingår i SVS’ rekommendation om basvaccin till katt!
Salmonella (Salmonella typhimurium)
Smittspridning
Katter smittas oftast på vårvintern när de fångar infekterade småfåglar.
Utsöndras vanligen kontinuerligt med avföringen under den första veckan. Därefter intermittent (ibland, ibland inte) utsöndring under tre till sex veckor, ev. längre.
ZOONOS – noggrann hygien vid rengöring av kattlåda och vid kontakt med avföring och kräkningar från smittad katt! Anmälningspliktig enligt zoonoslagstiftningen.
Salmonella (Salmonella typhimurium)
Symtombild
Varierar från asymtomatisk (ingen symtom) infektion, mild feber, inappetens och milda gastrointestiala symtom till hög feber, vattnig/blodig diarré och sepsis
I sällsynta fall även pneumoni, meningit (infm i hjärnhinnorna), abort
Salmonella (Salmonella typhimurium)
Diagnostik
Bakterieodling på färsk avföring – obs, intermittent utsöndring! - kan behöva skicka flera prover (efter 1 vecka, det är efter den första veckan intermittent utsöndring 3-6veckor)
Salmonella (Salmonella typhimurium)
Behanding och omvårdand
(antibiotika egen slide)
Beror på graden av kliniska symtom
- Hög feber och stora förluster i form av diarré och kräkningar -> vätsketerapi, korrigering av elektrolytrubbningar
- Uttalad inappetens, (eller anorexi) -> aptitstimulerande läkemedel. Mycket viktigt att få i dem näring för att undvika negativ energibalans -> risk för sekundär leversjukdom (om dem inte ätit på 2 dagar). Ev. sondmatning om ej äter självmant.
- Håll katten ren, varm och torr
Salmonella (Salmonella typhimurium)
Behandling och omvårdnad antibiotika
Salmonella antibiotikabehandlas i regel inte hos katt – anses förlänga tiden som bakterien utsöndras i avföringen- omvårdnad med vätska o mat är viktig
Katter med livshotande symtom eller som löper risk att utveckla sepsis kan behöva antibiotika
Feline immunodeficiency virus (FIV)
Smittspridning
Infekterar vita blodkroppar, släkt med människans HIV. Finns i blod och saliv hos infekterade katter -> smittar oftast via BETT/sår -> vanligare hos hankatter (oftare i slagsmål). Sällan intrauterin smitta (att mamman har det och smittar ungarna).
Ovanlig i Sverige – anmälningspliktig!
Feline immunodeficiency virus (FIV)
Patogenes och symtombild
Initialt kort sjukdomsperiod med t. ex. mild feber och nedsatt AT. Missas ofta!
Därefter tre till fem ÅRS symtomfrihet innan symtom p.g.a. försvagat immunförsvar ses: inflammation i munhåla, kronisk övre luftvägsinfektion, febertoppar, avmagring, CNS-symtom. Ev. intermittenta symtom, men blir på sikt allt sämre.
(man kan leva många år med sjukdomen)
Feline immunodeficiency virus (FIV)
Diagnostik
Serologi – obs, kan dröja upp till åtta veckor efter infektionstillfället innan antikroppar bildas. Vid långt gången sjukdom kan antikroppar saknas, för immunförsvaret är så dåligt, kan inte bilda antikroppar)
(brucellos- 12 v. innan antikroppbildas)
Feline immunodeficiency virus (FIV)
Behandling och omvårdnad
Beror på symtombilden. Sekundärinfektioner kan behandlas understödjande eller riktat (t.ex. antibiotika vid bakteriella infektioner).
Omega-interferon (godkänt LM, man blir inte frisk, lindrar bara) – (läkemedel som hämmar de infekterade cellernas replikation) kan ha viss effekt.
Felint leukemivirus (FeLV ) Smittspridning Form av blodcanser, "vänskaplig smitta"
Infekterar vita blodkroppar (precis som FIV), kan orsaka tumörsjukdomar och försämrat immunförsvar. Utsöndras fr. a. i saliv och sprids via SLICKANDE och bett.
Kattungar kan smittas intrauterint, via digivning eller när mamman tvättar dem (jfr FIV).
Symtomfria persistenta smittbärare finns.- bär på det hela tiden, även om dem inte är sjuka
Anmälningspliktig!
Felint leukemivirus (FeLV ) förökar sig Patogenes och symtombild 2 olika
Viruset förökar sig i bl. a. benmärgen -> frisättning av fler infekterade leukocyter
Beroende på kattens immunsvar mot viruset kan den:
- Göra sig av med viruset och bli frisk (ofta inom veckor-månader) –främst vuxna katter. Sannolikt livslång immunitet!
- Inte lyckas göra sig av med viruset -> viruset fortsätter att föröka sig i benmärgen och frisättas i saliven( och kan smitta andra katter) -> symtomfria persistenta smittbärare -> efter tre till fem år ofta sjukdomar till följd av ett nedsatt immunförsvar eller tumörsjukdomar (t.ex. leukemi eller lymfom)
Felint leukemivirus (FeLV ) Patogenes och symtombild
Aptit- och viktförlust, bleka slemhinnor (pga anemi), feber, infektioner i hud, tarm, luftvägar -> svårt att särskilja från många andra sjukdomar kliniskt
(hittar man lumfom, tumörer kan man lättare säga att det är FeLV)
Symtom/kliniska fynd vid lymfom varierar med lokalisation – t. ex. dyspné vid tumörer i thorax, palperbara resistenser eller förtjockade tarmar vid tumörer i buken
Felint leukemivirus (FeLV ) diagnostik
Virus påvisas i blodprov. Hur skilja på katter som gör sig av med virus och de som blir persistent infekterade?
- görs parprov- fast nu mäter man virus, inte antikroppar. 2 prov med 2-3 månaders mellanrum
Felint leukemivirus (FeLV ) Behandling och omvårdnad
Sekundärinfektioner kan behandlas understödjande eller riktat (t.ex. antibiotika vid bakteriella infektioner). Omega-interferon kan ha viss effekt, vid ex tumör i thorax
Eventuellt kemoterapi vid tumörsjukdom
vaccin FeLV
Vaccin finns, men bör inte användas i onödan- kan innebära en ökad risk för vissa ovanliga tumörsjjukdomar. ger heller inte hundraprocentigt skydd år små kattungar. kan ge tumör där man sticker
FPV anmälningsplikt, zoonos, vaccin
immunitet, subklinisk smittbärare
FPV- parvovirus/felint panleukopenivirus
- anmälningsplikt- nej
- zoonos- nej
- vaccin- jam ingår i SVS rekommendation om bas vaccin
- immunitet- troligtvis får katten livslång immunitet efter genomgången infektion
- subkliniska smittbärare finns
kattsnuvornas olika “smittar länge”
- Felint calicivirus (FCV)- EFTER TILLFRISKSANDET KAN KATTEN FORTSÄTTA UTSÖNDRA VIRUS I CA EN MÅNAD; VISSA UPP TILL FLERA ÅR (EV: LIVSLÅNGT)
- Felint herpesvirus (FHV-1)- Katter som infekteras blir i regel LIVSLÅNGA BÄRARE av viruset.
- Bordetella bronchiseptica- bakterie- Kan smitta I MÅNGA MÅNADER EFTER TILLTRISKNANDE!
- Chlamydia felis- bakterie- Kortvarig immunitet - störst problem i hushåll med många katter, stor risk för återsmitta
kattsnuva
Vaccin
zoonos
subkliniska smittbärare
Vaccin mot FCV och FHV-1 ingår i SVS’ rekommendation om basvaccin till katt!
Zoonos- Bordetella bronchiseptica
subkliniska smittbärare- ja det blir det ju
FIV- zoonos, anmälningspliktig, subklinisk smittbärare, intrauterin
FeLV- zoonos, anmälningspliktig, subklinisk smittbärare, intrauterin
FIV
- zoonos nej
- anmälningspliktig ja
- subklinisk smittbärare nej?
- intrauterin- sällan
FeLV - zoonos nej anmälningspliktig- ja - subklinisk smittbärare ja - intrauterin ja
