Immunmedierade sjukdomar och blödningsrubbningar Flashcards
blödningsrubbningar 2 olika
- ökad blödningstendens- blöder lättare
* trombbildningar- “motsats till blödningar” blir problem
sjukdomar med ökad blödningstendens
- IMT
- Von Willebrands sjukdom
- Hemofil A
- hemofil B
hur slutar ett sår blöda
- först den primära delen. Kärlet drar ihop sig för att minska blödningen, och det blir även en trombocytplugg
- sen sekundär, pluggen blir mer stabil med fibril och kollagen
primärfas sjukdomar
- IMT
* Von Willebrands sjukdom
sekundärfas sjukdom
- Hemofil A
* hemofil B
IMT- immunmedierad trombocytopeni Ovanligare än -- mot -- prognos övrigt
- ovanligare än IMHA
- autoantikroppar mot trobocyter. Finns i primär och sekundär form. Får färre antal trombocyter.
sekundär form- det spelar ingen roll vad för behandling, om det finns en bakomliggande orsak som man inte bahandlar - prognos- ofta dålig prognos. trombocyter är svåra att transfurera
små, små skader som läcker blod
kan bli akut dåliga
IMT- immunmedierad trombocytopeni
kliniska sjukdomstecken
- petekier/ echymoser (slemhinnor, buk mm)
- epistaxis- näseblod. kan säga det länge, till den sekundära fasen
- letargi- kan bli akut dåliga och lägga sig på sidan
- anorexi
- melena- blod i avföring. blöder i tarmen, för dem får små,små skador
- hematuri- blod i urinen
IMT- immunmedierad trombocytopeni
provtagning
- viktigt att alltid dubbelkolla trombocytantalet från hematologiinstrumentet!!!
- provtagningen viktig för resultatet:
- bra flöde (hellst då inte pumpa tassen)
- blanda direkt (kan gå sönder, inte ska klumpa sig)
- stasa försiktigt (lättare sagt än gjort)
Stor kanyl för att inte skada provet, men inte för stor eftersom dem inte slutar blöda
IMT- immunmedierad trombocytopeni
behandling
- likt IMHA (samma bakomliggande sjukdom, men vi har en ökad blödningstendens)
- om grundorsak kan hittas ska man behandla/återgärda den om möjligt (annars kommer den inte bli bra)
- kortison- immunnedsättande effekt (obs biverkning)
- ev kombination med annan immunonedsättande behandling
- ev blodtransfusion
- ev ge Lm för att förebygga tromboembolism
- syrgas? frågetecken för att det finns inga röda blodkroppar som kan skicka runt syre i kroppen, därför är det inte superviktigt med syrgas
- VILA!- de behöver ta det lugnt för att minska syrebehovet
- förebyggande av blödning (tex gastroprotektiva LM)
- blodtransfusion men krävs särskillda produkter (svårt)
målad bild om hur det går till när den primära fasen inte fungerar
- kärlet kontraherar. Det finns inte tillräckligt med trombocyter. Det är bara kontraheringen som finns. Den blöder tills den sekundära fasen och fibrinet får in och sätter en fibrinplugg. så dem här patienterna får direkta problem, det slutar inte blöda i början, tills den sekundära kommer och tar över, efter kanska ca en timme
IMT- immunmedierad trombocytopeni
omvårdnad och monitorering
- relativt lika IMHA
- viktigt med lugn och ro och burvila, pga blödningsbelägningen, så dem inte skadar sig
- balans mellan monitorering och minimera blodprovstagningen och hellst annan diagnostik- man vill hantera dem så lite som möjligt så att dem inte skadas
- försiktighet vid hantering och injektioner! - olämpligt att ge i.m.
- noggran hygien (eftersom dem står på kortison)i bur och av patient för att förebygga tex hudproblem. Kanske inte orkar gå ut o kissa
von Willebrands sjukodm
på vem
genetik
Vanligast medfödda blödningsrubbningen på hund (ovanligt på katt)
- genetisk predisponerad hos flera raser
EJ könsbundet
von Willebrands sjukodm olika typer
- Typ 1 Normal vWF men i onormalt lågt koncentration- vanligast. (dem har willebrandsfaktorn, men lite)
- Typ 2 Onormal vWF i onormalt lågt koncentration (onormal willebrandsfaktor, i låg koncentration
- Typ 3 Uteblivet vWF (ingen willebrandsfaktor)
Willebrandsfaktorn vWF
det är trombocyternas förmåga att binda in till sig själva och till såret
trombocyternas cellmembran. armarna är willebrandsfaktorn. armarna binder in till varandra
von Willebrands sjukodm
kliniska sjukdomstecken
- kan vara asymptomatiskt till ->
- kan ge grava symtom och dödsfall. Vanligast med icke spontana symtom. (man märker ibland först vid ex operation)
- onormal blödning vid ex kirugi, löp, direkt efter stick av ven
- petekier, echymoser
- epistaxis
- GI-blödning/melena
von Willebrands sjukodm
diagnostik
mät vVF (willebrandsfaktorn) med blodprov. som måste skickas utomlands
von Willebrands sjukodm
behandling
- desmopressin (LM som gör att kroppen utsöndrar mer willebrandsfaktor)- ökar utsöndringen av willebrandsfaktorn (vWF) (enbart typ 1)- att trombocyterna får fler armar
- ev behandling med specifika blodprodukter
Hemofili
vanlig hos
vanlig hos hund (ovanlig hos katt)
hemofili
olika varianter
- A: brist på koagulationsfaktor Vlll (8) ex schäfer,golden’
vanligast - B: brist på koagulationsfaktor lX (9) flera raser drabbade
Ovanlig - könsbunden, recessivt anlag - krävs 2 för att det ska bli kliniska symtom. endast hanhundar visar kliniska sjukdomstecken. tikar viasr inte symtom men kan ha anlag
målad bild sekundära fasen
kärlet drar ihop sig, trombocyterna gör sin plugg
fibrin och kollagen fungerar inte så första timmen funkar bra, sen slutar kärlet kontrahera och pluggen är ett minne blott & den börjar blöda.
tillslut så kommer reperationsprocessen
Provtagning koagulationsanalyser 3st
- använd citratrör, viktigt med rätt mängd blod
- använd så grov kanyl som möjligt- för provetsskull
- använd en ven som inte använts för provtagning eller injeserats senaste dygnet, eller suttit en PVK. (för det kommer ha skett en typ av koagel & använt grejer, så ta prov från ett annat ställe)
omvårdand och monitorering vid ökad blödningstendens
“för alla”
Omvårdnad 5st
- tryckförband på eventuella blödningar
- applicera tryck efter blodprovstagning- ex efter man tagit prov
- försiktig hantering- för att inte få skador och sår
- våtfoder.- för att inte rispa munnen
- undvik hellst i.m- injektiner- för det kan ge en blödning, s.c. är bättre
(kan få anemi efterosom dem blöder)
omvårdand och monitorering vid ökad blödningstendens
“för alla”
Monitorering
- blodprov (med hänsyn till den ökade blödningstendensen, en viktig balans, för man vill ha kolla på blodvärderna?)
- kontrollera slemhinnor och platser på tunn hud - ex finns det petichier, echymoser, öronlappar
- statustagning med särskillt fokus på AT, HR + plus (femoralpuls, om den förendras), andning (får ofta högre andningsfrekvens för att syresätta sig), slemhinnor
Aortatrombos
vanligast hos
varför
vanligast hos katt, förekommer hos hund
tromben “fastnar” i kärl och täpper till blodflödet
Aortatrombos
orsak
- hos katt- oftast bakomliggande hjärtsjukdom som ex HCM
* hos hund- oftast pga onormal koagulation
Aortatrombos
kliniska sjukdomstecken
- aktu förlamning i ett eller flera ben (oftast bakben, oftast ett)
- smärta!!- jätteont, ingen blodtillförsel i benet, syrebrist i benet
- avsaknad av femoralispuls i drabbade ben- ett tydligt tecken, (men också det är svårt att känna pulsen)
- drabbade ben är kalla
- ibland förekommer tecken på hjärtsvikt- kan påverka andning
- OBS viktigt att komma ihåg detta på akuta hältor hos katt
- amdra tecken kan förekomma om annat kärl drabbas
Aortatrombos
diagnostik
- klinisk undersökning ex känner på femoralispuls, värme/kyla
- blodprov på drabbade ben, man kollar laktat. oftast får man inte ut något blod, får man så är det högt med laktat (mjölksyra)
- klipp av klo på drabbat ben, i pulpan (kommer inget blod om det är tromb
- ultraljud- kan se proppen,. med doppler även se flödet
Aortatrombos
behandling
- behandla underliggande sjukodmar ex hjärtat
- smärtlindring!! är A och O. men svårt, för dem brukar känna smärta ändå
- ev kärlvidgande LM- men oftast att den åker längre ner bara
- trombolytisk behandling- lösa tromber
- antitrombotiska LM för att förebygga vidare trombbildning
Aortatrombos
omvårdnad
- administrera ordinerade LM- ex smärtlindring, tromblösar
* administrera ev syrgas
Aortatrombos monitorering
- smärtbedömning!!! använd smärtskala
* kontroll av femoralpuls
Aortatrombos
prognos
svårt att göra nått, oftast så ont att man får ta bort den, djurskydd
hcm propp
v. kammare blir så förtjockad att lumen blir mindre, trångt för blodet som åker tillbaka till förmaken, blåsljud. förmaksväggen blir större- blodet kan bilda en propp som sen åker ut i kroppen. fastnar då oftast i femoralisartären i bakbenen.
ridande tromb är att den sitter uppe på
