Genetik del 2

Question 1

genvariation heter också

Answer 1

allel

Question 2

genens adress heter också

Answer 2

locus

Question 3

överkorsning sker vid

Answer 3

meios

Question 4

• kromosomer utbyter segment med varandra, detta kan ske-

Answer 4

homologa kromosomer utbyter segment med varandra, detta kan ske var som hellst på kromosomen

Question 5

homologa kromosomer är/består

Answer 5

Homologa kromosompar består av två skilda kromosomer som är lika långa och innehåller samma gener i samma lokus. Homologa kromosompar förenas och överkorsas med varandra under meiosen

Question 6

överkorsning meios LÄS
• Det innebär att anlagen kan möbleras om inom varje kromosompar = ger kromosompar med nya genkombinationer
• Antalet kombinationsmöjligheter blir svindlande utan överkorsningär det minst 2n där n motsvarardet haploida kromosomantalet

Answer 6

överkorsning meios LÄS
• Det innebär att anlagen kan möbleras om inom varje kromosompar = ger kromosompar med nya genkombinationer
• Antalet kombinationsmöjligheter blir svindlande utan överkorsningär det minst 2n där n motsvarardet haploida kromosomantalet

Question 7

platsen för ett anlag kallas för

Answer 7

locus

samma locus finns på var och en av kromosomerna i ett par

Question 8

I ett - förkommer ofta olika varianter av ett visst anlag. Sådana alternativa gener kallas för –.

Answer 8

I ett LOCUS förkommer ofta olika varianter av ett visst anlag. Sådana alternativa gener kallas för ALLELER.

Question 9

Olika - påverkar samma egenskap men de kan ha olika verkan. ex

Answer 9

Olika ALLELER påverkar samma egenskap men de kan ha olika verkan. ex en är dominant och en är recessiv

Question 10

Multipla alleler =

ex

Answer 10

fler än en i samma locus
ex. färgpigment hos kaniner styrs av fem olika alleler- additiv genverkan (plussas på)
Blodgruppssystem hos däggsjur bygger på samma principer

Question 11

Ex. homozygous
PP (dominant alleler),
pp (recessiv alleler)

Answer 11

Ex. homozygous
PP (dominant alleler),
pp (recessiv alleler)

Question 12

Heterozygous

Answer 12

Pp

Question 13

könsbunden nedärvning

Answer 13

egenskaper vars anlag finns på könskromosomerna, X och Y kromosomen, kallas för könsbundna

Question 14

Vanligast är recessiv X-bunden arvsgång. Blödarsjukdomen hemofili A orsakas av ett recessivt anlag på X-kromosomen och nedärvs således från modern till avkomman.

Genen finns då inte på Y-genen.
Sitter som en recessiv allel på X- kromosomen
Ex. skallighet, färgblindhet, hemofili

Answer 14

Vanligast är recessiv X-bunden arvsgång. Blödarsjukdomen hemofili A orsakas av ett recessivt anlag på X-kromosomen och nedärvs således från modern till avkomman.

Genen finns då inte på Y-genen.
Sitter som en recessiv allel på X- kromosomen
Ex. skallighet, färgblindhet, hemofili

Question 15

Könsbegränsade egenskaper-

Answer 15

har inte möjlighet att visa det, men kan bära på det

egenskaper som bara kommer till uttryck hos det ena könet, t ex modersegenskaper (hos tikar) och kryptorchism (hos hanar). De anlag som styr de könsbegränsade egenskaperna behöver inte alls finnas på könskromosomerna.

Question 16

mutationer två olika

Answer 16

antigen kan det ske en mutation i en kroppscell och kan då endast påverka individen
Eller så kan det ske i en könscell och kan föras vidare till avkomman

(isällsynta fall/undantagsfall uppkommer mutationer som är gynsamma för individen)

Question 17

autosomal =

Answer 17

alla platser utom könsceller
(hos människa 44 kromosomer är det, och sen har man x &y)

((varje par kallas autosomer))

Question 18

autosomal dominant nedärvning

Answer 18

hur saker nedärvs (utom könsceller (?) )

(varje par kallas autosomer)

Question 19

har inte möjlighet att visa det, men kan bära på det heter-

Answer 19

Könsbegränsade egenskaper

Question 20

alla platser utom könsceller heter

Answer 20

autosomal

Question 21

vad är fenotyp

Answer 21

det är/beskriver hur genotypen visar sig

Med fenotyp menas de observerbara egenskaperna hos en organism, till exempel en blommas färg eller ett
djurs beteende. Fenotypen bestäms av ett samspel mellan genotypen (en individs genetiska uppsättning) och miljöfaktorer.

Question 22

LÄS
Autosomalt (inga könsceller) recessiv (inte ser det) nedärvning
Kvalitativ nedärvning - när enstaka gener styr.
B är dominant över b
Klyvningstal för fenotyperna 3:1

”Vid monohybrid nedärvning med
dominans uppkommer i F2 generationen två olika fenotyper i proportionerna 3:1”

Answer 22

LÄS
Autosomalt (inga könsceller) recessiv (inte ser det) nedärvning
Kvalitativ nedärvning - när enstaka gener styr.
B är dominant över b
Klyvningstal för fenotyperna 3:1

”Vid monohybrid nedärvning med
dominans uppkommer i F2 generationen två olika fenotyper i proportionerna 3:1”
Viktigt?- F2 och 3:1

Question 23

Autosomalt recessiv nedärvning. Finns tex hos hund med prcd-PRA. Då är svårigheten att man inte kan
se sjukdomen när hunden är ung.

Åtgärder:

Answer 23

Återgärder är att utsluta den sjuka hunden i avel

och även kända anlagsbärare- som föräldrarna

Question 24

det är/beskriver hur genotypen visar sig är

Answer 24

fenotyp

Question 25

monohybrid ?? wiki

Answer 25

?? wiki

Monohybrid klyvning är när två föräldrar är heterozygota för olika alleler fast i samma locus.

Question 26

dihybrid ??

Answer 26

??
En korsning av individer som skiljer sig på ett välkänt sätt beträffande två ärftliga egenskaper. De två egenskaperna styrs av var sin gen. Kallas också för dihybrid klyvning.

Question 27

LÄS: bilden med färgglada labbarna
”Vid dihybrid nedärvning med dominans uppkommer i F2 generationen 4 olika fenotyper i proportionerna 9:3:3:1
Två av dessa är nykombinationer.”
B-locuset med allelerna B som ger svart och b som ger brunt (bb =brunt)
E-locuset står för pigmentbildningen
där E ger pigmentering dvs svart eller brun färg och ee ger gult.

Answer 27

LÄS: bilden med färgglada labbarna
”Vid dihybrid nedärvning med dominans uppkommer i F2 generationen 4 olika fenotyper i proportionerna 9:3:3:1
Två av dessa är nykombinationer.”
B-locuset med allelerna B som ger svart och b som ger brunt (bb =brunt)
E-locuset står för pigmentbildningen där E ger pigmentering dvs svart eller brun färg och ee ger gult.

Question 28

epistasi =

Answer 28

samspel mellan loci

Question 29

LÄS
med epistasi menas att allelerna i ett locus kan påverka hur gener i andra loci uttrycks. Flera exempel finns inom färggenetiken, bland annat påverkar alleler i E-locus om genvarianterna i B-locus (för svart/brun färg) uttrycks eller inte.

Answer 29

LÄS
med epistasi menas att allelerna i ett locus kan påverka hur gener i andra loci uttrycks. Flera exempel finns inom färggenetiken, bland annat påverkar alleler i E-locus om genvarianterna i B-locus (för svart/brun färg) uttrycks eller inte.

Question 30

samspel mellan loci

Answer 30

epistasi