Norsk rehab Flashcards

1
Q
  • Hunden behöver en vet diagnos innan.
  • Jobba systematiskt när man gör igenom hunden, ex huvud, hals, framben osv.
  • få en bra klinisk historia. Ibland bra från remittent, ibland inte. Fråga DÄ hur den är hemma. Sen börja alltid med att kolla själv, inte bara fokus på det den kommer för.
  • observera djuret initalt. Djuret kan gå runt i rummet medans du tar anamnes
A

japp

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Klinisk historia
Vad kan man få fram
*re
*or
*vad
*DÄ

A
  • remittent- röntgen ex. (går konstigt -> skicka tillbaka till vet)
  • orosområde/ dysfunktion
  • Vad är normal aktivitet för hunden (fråga dä noggrannt) och hur förväntas funktionen bli sen
  • DÄ perspektiv och förväntningar (säg hur mkt och ofta)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Statisk bedömning
*titta
*hur vill
*mus
*huv
*är dina
*fokuse
*under
*uppf

A
  • titta på djuret i flera vinklar
  • hur vill djuret stå (utan att vi stör)
  • muskler och viktfördelning 60/40
  • Huvud och svansposition (ser det bekvämt ut)
  • är dina observationer konsekventa (står den normalt bara en kort stund)
  • Fokusera på ett område i taget
  • Underlaget påverkar- kanske är halt
  • uppförande- är djuret stressat. påverkas den av klinik miljön (ta dig tid. sitt på golvet)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Framben
*%
*längd
*bör kunna
*obs

A
  • ca 60% på frambenen (obs raser eller skada)
  • längd på bog = längd på humerus (inte alla raser
  • Bör kunna dra en linje mellan bogen, genom olecranon och baksidan av karpus
  • Obs avvikelser och rasvariationer
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Frambensvinklar
*
*

A
  • välvinklade ger bättre stötdämpning för kroppsvikten
  • för rak vinkling är mer mottaglig för bog, armbåg och karpalskador pga ökad (?) hjärnskakning på benets leder (gör kanske inte så mkt om hunden går koppelprommenader -> men om mer aktivitet :(
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Bakben
*%
*%
*ti
*rak linje
*obs

A
  • ca 40% av vikten ligger på bakbenen
  • bäckenvingen ska vara ca 30%
  • tibia/fibia ska vara lika lång som femur
  • Rak linje ska passera insidan av hasen och dela tassen
  • Obs avvikelser och rasskillnad
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Bakbensvinklar
*dålig
*rak
*sickle
*konsekvenser

A
  • dålig vinkling, både för stor och för liten, kommer påverka rörelserna i olika grad
  • rak knä -> minskad vinkling i bäckenet och en rak femur
  • sickle has -> ökad vinkling av bäcken och övervinking av hasen (ligamentskador)
  • konsekverser-> mer arbete sker genom den främre, överutvecklade fronten, sekundär artrit
    (mer flex än vad den borde bli -> problem med akilles)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Ryggrad och bålen
är ryggen:

A

är ryggen:
* rak
* kyfos- kamel (kan vara pga smärta, eller problem med bakbenen, eller buken)
* lordos- går ner. Svaghet av buk eller ryggmuskler
* scolios- sned
(om benen är fel -> typ alltid problem med ryggen också)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Dynamisk rörelse
*se hur
-på en
-si
-i vissa
*lägg märke

A
  • se hur hunden rör sig i skritt, trav
    -på en rak linje, flera vyer
    -sittande, liggande, stående
    -i vissa fall kan be om cirklar och backa
  • lägg märke till hundens villighet att röra sig. Ser det lätt eller ansträngt ut (är övningarna svåra att utföra)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Kan vara sne av att alltid gå på ena sidan. Be dä att visa hunden på andra sidan
Kan vara för att den går för fort
Pass: energisparande gång. Måste inte alltid vara fel

A

japp

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Objektiva utfallsmått
6st

A
  • muskelomkrets (kan inte mäta alla muskler)
  • gonometri
  • “kolla viktposition”
  • gånganalys (större kliniker)
  • algometri
  • smärtskala
  • objektivitet?
    _
    Olika raser är olika viga
    -jmf hö med vä sida
    om hunden är överviktig och bantar kan omkretser på det man mäter minska
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Palpation och led Range of motion (ROM)
*behöver go
*initi
*börja med
*passiv
*begrän

A
  • behöver goda anatomiska kunskaper för att kunna palpera och förstå hur strukturer kan påverka varandra
  • initial palpation bör notera, temp, muskeltonus, spasticitet, svullnad, onormala strukturer och smärta (om sådan finns) glöm inte att observera patienten
  • börja med ett lätt tryck innan man ökar trycket -> från palpation till manuell terapi (massage, strech, triggerpunkt)
  • passiv rörelseomfång (PROM) till varje led, notera rörelsegrad (normal. hypo, hypermobil) slutkänsla, förekomst av “knäppningar”
  • begränsade faktorer
    __________
    hur känns slutet av leden vid böjning
    början av artros nånting
    känns lite som sand
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

neurologiska tester
*är neu
*gå i
* slitn
*tass
*wit
*musk
*mkt lok

A
  • är neurologisk funktion minskad och hur påverkar det din behandling
  • gå i en liten cirkel och backa- proprioception (se om den kan göra det- kordination)
  • slitning av klor och tassar- initiala observationer kan ge en ide (ser hur den belastar)
  • tassplaceringsreflex (om dem inte gör- neurologiskt. kolla alla 4 tassar. Kanske behöver hjälpa till under magen
  • withdrawreflex
  • muskelreflex
  • mkt lokaliserad muskelatrofi
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Viktigheten med flexibilitet
“3 leder”
______
passiv aktiv
1-6

A

Led range of motion (ROM) beskriver hur en led kan göra sig
* synovialled (på ena leden med ledkapsel)
* broskled
* fibrösa leder
___
Passiva och aktiva vävnader i muskelskeletala systemet
1. ben
2. brosk
3. ligament
4. senor
5. fascia
6. muskel- passiv

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Kort anatomi och synovialleder
*synovial klassi
*led–
*
*
*

A
  • synovialleder klassificeras vanligtvis efter hur de rör sig
  • ledkapsel, ledvätska, ledbrosk(komprimeras)
  • kulled (höft, bogled)
  • gångled (armgåge, knäled)
  • glidled (hasled)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

hur påverkar mjukdelsskador flexibiliteten
*kollagen
*ligame
*mindre
*senan
*mest

A
  • kollagen typ (1 och 2) och elastin (elastin- hur mkt elastiskt det är)
  • ligament fäster mellan ben och ben, stark och outtöjbar (inte flexibla)
  • mindre parallella kollagenfibrer = tål höga krafter i en viss riktning (beroende på fiberriktning (finns risk att gå sönder om många riktningar)
  • senan fäster muskler till ben, upprätthåller höga dragkrafter och är flexibla
  • mest parallella kollagenfibrer = tål håga krafter i mer än en riktning
    (repet två snören. Dä märker inte att en tråd försvinner tills det bara är ett rep kvar)
17
Q

Ligament och senskador
2 allmäna kategorier

A
  1. höga nivåer av stress -> höga yttre krafter (typiskt akuta skador såsom en olycka) (DÄ kan säga exakt)
  2. höga belastningar -> mikrotrauma (skadan är gradvis och inte akut)
    * kombinationer av dessa 2 kan uppstå där vi ser höga nivåer av både 1 och 2
18
Q

Stress störningskurva
1-4

A
  1. tåregion- kollagenfiber sträcks ut vilket orsakar ökad styvhet
  2. linjär deformation- plötslig ökning av stress, fibrer i senan/ ligament kompromeras
  3. maximal stress, töjning
  4. rubtur
    ______
    tänk gummiband som ber mer och mer spännt
19
Q

hur lång tid tar det….
*processer
*läkning
*olika
*läker med
*åldrande
*ben

A
  • inflammatorisk fas, proliferativ fas, remodellering och mognadsfas
  • läkning går långsamt pga bristande vaskulation
  • olika ligament och senor- olika läkningstid (olika individuellt också)¨
  • läker med kollagen typ 3- mindre elastisk och mer benägen att skadas (nått att ta hänsyn till
  • åldrande påverkar mekaniska egenskaper negativt (med eller utan tidigare skada)
  • ben är den enda struktur som återgår till sin ursprungliga styrka efter en skada
20
Q

muskler och ligament klassifiseras efter nivå 1-3
senor- akut, kroniska
ben
ledbrosk
menisk

A

ja

21
Q

roll som fysioterapeft
*använd dina kuns
*förtroende
*gradvis
*använd
*bedöm
*förskriva
*ägaren

A
  • använd dina kunskaper om skada och vänadsläkning för att göra din behandling effektiv
  • förtroende för din kunskap och veta när man ska anpassa sig
  • gradvis ökning av belastning- dag för dag initialt, framsteg vecka för vecka
  • använd konsultationerna som en “kontrollpunkt” (när patienten är hos dig)
  • bedöm patienten
  • förskriva sin behandling (se att den är lätt att följa. Var tydlig och ge skriftligt)
  • ägarens följsamhet
22
Q

utvärdera en rehavbiliteringsplan
*tillhanda hålla
*börja s
*skrädd
*checkli
*primär
*för mkt för sna

A
  • tillhanda hålla övningar som riktar sig till det eller de områden av intresse på en kontrollerat sätt (gör en demo först och se att djuret kan göra det. Sen visar dä dig och vi ser om det är rätt/fel)
  • börja statiskt och gradvis intruducera dynamiskt arbete
  • skräddarsytt eller mall (olika för olika raser)
  • checklista: vilka är dina mål (delmål, större mål) detta hjälper dig att hålla dig på rätt spår
  • primära (remitterad) och sekundära (ex överbelastning) problem. hur påverkar det din rehabplan
  • för mkt för snabbt kommer sakta ner rehabiliteringsfasen (får börja om, frusterande)