Annas inspelade Flashcards
Det mesta inom rehab är att titta på fysisk dysfunktion/ eller vad det är som fattas för att funktionen ska bli så bra som möjligt.
oftast inom rörelseapparaten, men även cirkulation, andning.
Utvärderingen av djuret och dess tecken på fysisk dysfunktion är det som ligger till grund för hur vi dels kan ställa en funktionell diagnos och utifrån den funktionsdiagnosen kan göra ett så bra behandlingsprotokoll som möjligt. Både till vilka metoder vi ska använda men även hur länge vi ska hålla på och hur intensiv behandlingen ska vara.
ja
Det finns väldigt få validerade behandlingsprotokoll inom veterinärmedicin. Och då måste man vara extra noggrann i sin utvärdering.
Vi behöver enkla, objektiva utvärderingsmetoder, ffa för att kunna diagnostisera funktionsbortfallet, mäta funktionsbortfallet (hur stort det är), för att sen kunna följa behandlingen. För gör vi inte det kan vi inte säga om behandlingen får effekt eller inte
japp
varför ska man använda objektiva metoder
4st
- För innan vi har validerade protokoll så vet vi inte, utan vi behöver ha hjälp för att välja den bästa behandlingen.
- Vi behöver också göra det här för patientsäkerheten. Så att vi inte behandlar utan att märka om den ger den effekt som den borde.
- Dessutom så är det kostnads effektivt. Ju bättre vi kan utvärdera, ju mer optimal kommer våran behandling vara 😊
- Tecken på att vara professionell. Och större acceptans från omvärlden.
Hur ska vi veta om något är mer objektivt än något annat
Jo då har vi det vi kallar för ”staircase of evidence” – en sorts evidens trappa.
:Bara kliniskt observera något och säga att jag ser att den är bättre – nivå 5 (svag grad av evidens)
: Om man går till studier och ser att det har gjorts ”retrospective case series” (RCS) – dvs där man har slumpat olika grupper, man har mätt på olika individer, man har räknat ut i det här fallet vad gäller olika behandlingsmetoder. Så man vet att man har nog många individer i varje grupp. Så behandlar men en grupp med det man vill testa och en grupp får ingen behandling. En starkare nivå
: Systematic reviews ?(när man gjort flera RCS) Det är den starkaste av evidens. Man får konklusiva resultat.
Vad gäller för våra utvärderingsmetoder
Det finns ingen sån trappa. Utan här pratar man om en mängd olika tecken på grad av validering. Tecken på grad av reliabilitet dvs hur säkra dem här metoderna är. Och hur väl dem mäter det man vill att dem ska mäta. Vanliga observationen är inte alls så starkt. Men dem metoder där man både har sätt att det finns en stor tillförlitlighet mellan olika mätare (folk) och att man mäter det som metoden är menad att mäta. Då får man en hög evidens
Ord på
V
R
R
- Validitet: Graden av hur väl metoden mäter det som den är avsedd att mäta.
- Responsiveness: Förmågan att mäta och gradera förändringar.
- Reliabilitet: I vilken grad metoden ger upprepningsbara resultat.
Två olika typer av Reliabilitet
- Intra-tester reliabilitet/variabilitet: får samma person som utför en utvärdering samma resultat vid upprepningar.
- Inter-tester reliabilitet/variabilitet: får olika personer som utför en utvärdering samma resultat vid upprepningar.
I de här artiklara när ni läser variabillity kan ni tolka som reliabilitet.
ICC (hänger ihop med reliabilitet)
ICC- nått man har för att mäta detta (pil upp) (intra-class correlation coefficient). Den ska vara 1. Om den är 1 är det perfekt överens stämmelse. Dvs säga att alla dem här mätningarna är precis samma.
Om man delar in det mellan 0 – 0.2 -> lite överrens stämmelse. 0.2- 0.4 . 0.4- 0.6-> medel. 0.8-1.0 -> nästan perfekt.
Inom human vill man inte vara under 0.8
Testers sensivitet och specivitet
- Sensiviteten är när man verkligen har träffat rätt (covidsnabbtester har hög sensivitet på ett positivt svar) dvs om man får ett positivt svar så kan man lita på det svaret.
- Specicifitet: dem som är friska och dem får ett svar där dem är friska
?snabbtester på covid som får att dem är friska fast dem är sjuka
Summerar: Objektiva mätmetoder.
* En diagnostisk metod behöver både ha hög sensivitet (sjuka ska bedömas som sjuka) och specivitet (friska ska bedömas som friska)
* Man behöver ha en god validitet, dvs att den mäter det den ska mäta.
* Man behöver ha en god responsivnes, dvs kunna gradera det man mäter, så att det inte bara är ja eller nej
* Och man behöver ha en god intra- examiner reliability dvs säga att om jag som ensam mätare mäter flera gånger så ska dem mätvärderna överrensstämma.
Det behöver inte vara lika bra inter examiner reliability om det är så att man inte vet att man måste växla mellan den som bedömer djuret.
japp
Hur funkar det här i våran kliniska vardag?
4*
- När man använder en utvärderingsmetod, då måste man veta för vad ska man använda den, vad finns det för mätfel- så att jag kan undvika dem mätfelen.
- Jag måste veta hur stora mätfelen är, så att jag vet på ett rätt sätt kan säga om den förändring jag mäter beror på metodens mätfel eller om det beror på om djuret har blivit bättre eller sämre.
- Sen behöver man veta hur tillförlitligt det är för att man ska kunna tolka resultatet av mätningen.
- Och man måste sätta detta i sin kontext/klinisk relevans.
Vad är det vi mäter
*
*
-
-
-
-
- Smärta
- Dysfunktion, som är relevant till:
-Leder
-Muskler
-Nerver
-Kardiovaskulär funktion
Mätbedömning (hund, häst, människa) Mäta smärta är ganska likt ”oss 3”
En del av sensibiliteten, den är ganska likt mellan olika djurslag.
Perseptionen (när smärtsignalerna kommer upp till huvudet)- den kan förändras beroende på om den har blivit stimulerad eller undertryck påvägen till huvudet.
Är det skillnad på om det är flyktdjur eller rovdjur eller bytesdjur? Bytesdjur döljer smärta, än vad rovdjur gör. Men det är omdiskuterat.
ja
Smärta kan visas på en mängd olika sätt.
- Det lättaste brukar titta på är beteendemässiga förändringar.
-Men, man får inte glömma att vi får många andra förändringar som tex utsöndring av olika neuroendokrina substanser. Eller påverkan på våra autonoma system. Både vad gäller påverkan på parasympatikus och sympatikus. - Det vi kan se är frysning (rädd, apatisk), eller aggressiv. Ökad puls, andning. Dilaterade pupiller (häst som har riktigt ont). Påverkan på kiss och bajseriet.
