Intro rehab del 2

Question 1

skada på ligament

Answer 1

“liten sena”
Sitter i leden eller utanför & skapar stabilitet
Bindvävsstruktur

Question 2

Läkning ligament
Läknin
*
*
*

Answer 2

Läkningsprocess följer samma faser som de andra vävnaderna. MEN stor variation i läkningspotential för olika ligament i kroppen.
* Inflammationsfasen pågår 24-72 h.
* Reparationsfas börjar 2-3 dagar efter skadan, varar upp till 6 veckor.
* Mognadsfas kan ta mer än 12 månader att läka: då 50-70 % hållbarhet.

Question 3

Läkning ligament tabell

Answer 3

Inflammatorisk fas Vasodilatation, bildning av fibrin plugg, ökad kapillär permeabilitet, migration av leukocyter.
Börjar direkt och pågår från några minuter till timmar.
_______________
Proliferativ fas (reparativ fas) Fibroblaster är den dominerande celltypen, kollagen fibril så tidigt som 4 dagar efter skada.
1-6 veckor efter skada.
__________
Remodelleringsfas Syntes av kollagen och ökad densitet; återfår väldigt sällan full elasticitet och styrka. 7 veckor till år.

Question 4

Läkning av nerv

Answer 4

• Cellsvullnad inom 24-48 h.
• Degeneration av distala delar (dag 3-5).
• ”Regeneration tube”. (en väg för nerver att läka)
• Axon växer ca 1-1,5 mm/dag.
  _______________
  Nerven behöver hitta sin andra ände
  Nerver inerverar saker ex muskeln. Om inte muskeln får info om kontrahera -> musklen förtvinar

Question 5

Läkningstider perifeir nerv tabell

Answer 5

Wallerian/wallersk degeneration: Axon distalt om skadan blir svullen på dag 1. Muskel innerverad av nerven slutar att kontrahera 2-3 dagar efter skada. Degeneration av nerv distalt om skadan sker via fagocytos.
Omedelbart till mindre än 3 dagar efter skadan.
______________________
Axonal regeneration: Börjar vid den proximala änden av nerven vid skadan. Axoner och Schwann celler invaderar
skaderegionen. Axonerna skapar en ”growth cone/regeneration tube” för att ta sig över skadan. Schwanska celler skapar
myelinskidor.
Börjar på dag 4. Tillväxttakt ca 1- 1,5 mm per dag. Total tid beroende på hur långt avstånd som behöver överbryggas.

Question 6

Kan man påskynda läkning

Answer 6

Nej, men….
* Läkning av vävnad sker bättre om vävnaden utsätts för viss belastning samt om det akuta handhavandet är bra.
* Anpassad träning förebygger och underlättar läkning av skada
___________
gör inte läkningen långsammare än den borde vara

Question 7

Vad göra
Immobilisering
Mobilisering

Answer 7

Immobilisering (för att skydda vävnaden)
Skydda vävnaden mot onödig stress för att underlätta läkning.
Mobilisering (för att få funktionellt ärr)
Behovet av att belasta vävnaden för att undvika nedbrytning.

Question 8

Vad händer vid immobilsering av ben
______________
Vad händer då man belastar ben

Answer 8

Utan belastning:
* Mindre benmassa
* Sämre densitet
* Mindre styvt ben.
________________
Med rätt avvägd belastning:
* Bättre formation av kallus. (blir optimerad på rätt sätt)
* Bättre inlagring av laminärt ben. (organiserade benet, starkare ben)
* Bättre remodellering till det ursprungliga utseendet.
* Förändringar efter 8 veckor?
__
belastning kroppsvikt ibland.
Olika grader beroede på skadan

Question 9

Vad händer om man immobiliserar en led
brosk

Answer 9

Brosk:
* ↓ Extracellulärt matrix
-minskad andel proteoglykaner. (hjälper till med stötdämpningen)
* ↓ Broskceller
* ↓ Synoviaproduktion (vätskan)
* Oorganiserad broskstruktur (sämre ¨än organiserat)
-tunnare och mindre styvt
* Försämrad nutrition till brosket

Question 10

Vad händer då man belastar en led
Brosk

Answer 10

Brosk:
* Oklar effekt på vattenmängd eller DNA, beror på intensitet i träning.
* Mer glykosaminoglykaner. (ökad stötdämpning och elastiskt brosk)
* Tjockare del hyalint brosk alternativt tunnare, beror på intensiteten i träningen.
(både positivt och neg)

Question 11

vad händer vid belastning av infm led

Answer 11

Akut inflammatorsk artrit:
* Inaktivitet för avläkning
___________________
Överdriven aktivitet:
* ↑ antal leukocyter i synovia
* ↓ glukosaminoglykaner och kondrocyter
Belastning förvärrar skadan!
(behöver vila, för annars går inte infmfasen ner)
(vid inaktivfas- då ska djuret träna. Stärka upp strukturerna runt omkring)

Question 12

Vad händer då man immobiliserar en muskel

Answer 12

Förändrar kolhydratmetabolism:
* ↓ glykogen
* ↓ kolhydrat
* Insulinresistens
* Förändrad glukos- och laktatkoncentration.
= nedsatt förmåga till energiproduktion. (KOM IHÅG)

Question 13

Neurogen atrofi

Answer 13

Atrofiering (förtvining) av muskel pga nervskada.
Skada:
* Motorneuron
* CNS
_________
Muskelatrofi pga nervskada:
* Tidig snabb förlust av muskelmassa
* Stabilisering av muskelatrofin

Question 14

Neurogen muskelatrofi
Omfattningen av muskelatrofin påverkas av:

Answer 14

Omfattningen av muskelatrofin påverkas av:
* Avståndet nerven måste regenerera (växer i en viss takt)
* Ålder (äldre djur har sämre att “öka” musklen)
* Typ av nervskada
* Omgivande vävnadsskada
Exempel: 15% av motorneuronen som innerverar muskulaturen intakta → muskulaturen kan återhämta sig helt.

Question 15

Vad händer då man belastar en muskel
2/3 saker

Answer 15

Träning/mekanisk stress
-> uthållighetsträning
-> styrketräning

Question 16

Vad händer då man belastar en muskel?
Uthållighetsträning: (inte större muskler, mer “aktivitet”?) fem*

Answer 16

• ↑ Ökad oxidativ kapacitet (?O2?)
• ↑ Mitokondrier
• ↑ Muskelglykogen
• ↑ Intracellulära lipider
• ↑ Kapillärer
  Även muskelfiber typen kan förändras, mängden muskelmassa förändras oftast inte.

Question 17

Vad händer då man belastar en muskel?
Styrketräning: (större muskel)

Answer 17

↑ Muskelstyrka
↑ Muskelstorlek
↑ Enzymaktivitet glykolys och glykogenolys
Ny syntes av myofibriller
Hypertrofi av muskelfibrer
Ser skillnad efter 16 veckor?

Question 18

Vad händer då man immobiliserar en sena?
Påverkan på senor och ligament är beroende av:

Answer 18

Påverkan på senor och ligament är beroende av:
* Längd på immobiliseringen (har betydelse för vad som händer med senan) (tre v. och börja belasta lite?)
* Hur stor belastning som sker under immobilisering
Framför allt påverkas:
* Ben/sena- och ben/ligamentsinfästningen.
* Remobilisering av dessa infästningar tar längre tid än remobiliseringen av själva vävnade (svår läkta)
______________
Stor variation mellan olika ligament hos en individ

Question 19

Vad händer då man belastar en sena?

Answer 19

• Studier visar att efter 6 – 12 veckors immobilisering tar det upp till ett års remodellering för att ben/sena- och ben/ligamentsinfästningen ska återhämta sig. (för att få funktionen den hade innan)
• Studier på föl visar på mer fibriller (trådar isneorna) hos de som gått i hage jämfört med de som varit i box/motionerat.
• Åldersförändringar från 5 års ålder, kunde även ses i olika grad vid olika sorters träning och olika sort senor

Question 20

Postoperativ läkning av senor och ligament
Tidigare studier: HÄST
Immobilisering av kirurgiskt lagade ligament/senor: 6 veckor → 50% av den ursprungliga hållbarheten.
Senare studier:

Answer 20

Tidig och kontrollerad rörelse → fibrerna rätar sig i linje med belastningen och senan/ligamentet blir starkare: postoperativ immobilisering i 3 veckor, sedan delvis immobilisering, med viss rörelse men begränsad belastning.
(viktigt att belasta sena tidigt. Ökar cross listing

Question 21

Kan man förebygga skada

Answer 21

• Först måste man veta varför djuret får skador.
  -Kunna anatomin och vävnadens begränsningar för det aktuella djurslaget.
  -Kunna hur vävnaden adapteras till belastning.
  -Kunna sporten och riskfaktorerna.
  -Kunna bedöma hälsostatus.

Question 22

Varför får djuret skador
yttre och inre faktorer

Answer 22

Yttre faktorer:
* Dåligt tränad.
* Dåligt uppvärmd.
* Uttröttad.
* Överbelastning.
_____________________
Inre faktorer:
* Felställning i ben
* Nedsatt hållbarhet pga degenerativa förändringar (gammal).
* Imbalans mellan samverkande muskler.
* Försämrad proprioception.
* Tidigare trauma.

Question 23

Slutligen
Inom vissa ramar anpassar sig vävnaden till den belastning den utsätts för.
Det är mycket viktigt att kunna bedöma graden av belastning som sker

Answer 23

ja