njursten Flashcards
bakgrund njursten
stenar bildas i njurarna
ger symtom när de når uretär
vart brukar njurstenar fastna
pelvouretära övergången
över iliacakärlen
uretärosteiet
incidens njursten
md 30-40 år
män 3:1
recidivrisk 50% 10 år
dominerande stenar
Ca > infektionssten > uratsten
stenbildande bakterier
bildar ureas
- proteus
- klebsiella
- pseudomonas
etc
ökad förekomst uratsten
ökad frekvens om rån sydeuropa
mellanöstern
MES
ustrålning njursten
rygg eller ljumske
flanksmärta
symtom hög sten
njurbäcken, pelvouretära-övergången, proximal uretär
= flanksmärta
symtom distal sten
ljumske
testikel
blygdläpp
insida lår
+ trängningar, ökad miktionsfrekvens
typiskt lab
mikro-makroskopisk hematuri
- 20% saknar mikroskopisk hematuri
viktiga diffar
avstängd pyelit
rAAA/AD
vilket prov ska alltid tas vid första anfallet
Ca
urat: metabola riskfaktorer kan hittas som ej PTH
u-odling
om feber, misstänkt infektion
radiologi vid njursten
DT urinvägar
- vid oklar diagnos
- singelnjure
- samtidig infektion/feber
- blir ej smärtfri
handläggning klassiskt njurstensanfall
- smärtlindra
- iv/im toradol (ketorolak), kan upprepas maxdos 90 mg/dygn
- drick riklig hemma
- alt diklofenak 75 mg im - om otillräcklig effekt trots upprepade doser eller KI NSAID
- ketogan supp (bemidon + spasmolytika)
- morfin-skopolamin
- i sista hand iv morfin - blir smärtfri
- DT urinvägar 2-4 v
- recept diklofenak sup vb (KI: ketogan 10/50 mg eller morfin PL 5-10 mg)
- kan rekomendera NSAID regelbundet 3-10 dagar för bättre effekt
- alfuzosin 10 mg tn underlättar stenavgång
komplicerade njurstenanfall
om smärtlindring inte nås
- radiologi nödvändigt för att bekräfta diagnos
- njuren kan behöva avlastas med uretärstent eller nefrostomikateter för att nå smärtlindring
krea-stegring
ökar diagnostisk misstanke
- planera för snar uppföljning
uppföljning
- ingen evidens om kostråd finns, men drick mycket (> 2 l dygnsurin) när smärtfri eller när sten avgått
- alla stenar i uretär ska följas tills avgång
- < 5 mm: avgår oftast spontant
- > 6 mm: avgår sällan spontant, remiss urologen för handläggning, ge alfuzosin
stenbehandling
- splint-avlastning: pig-tail
- nefrostomi
- endoskopisk litotripsi: PCNL
- ESVL
- operation:
splintavlastning
- cystoskop –> JJ-stent/pigtail –> vidgar urinledare så att urin kan passera, när man haft stent i 48h och sen tar bort den har man en kvarvarande vidgning 4 veckor, sten kan lättare passera
biverkningar: trängningar, hematuri
nefrostomi
perkutan nefrostomi
tillfällig avlastning av njuren vid hinder
kan också användas vid operation (perkutan stenextraktion, LM behandling via nefrostomi ex för att lösa upp sten eller cancerbehandling)
endoskopisk litotripsi
- uretäroskopisk stenbehandling
- laser via uretäroskopi - Perkutan nefrolitektomi = PCNL
- perkutan nefrostomi, kommer in i njurbäcken med nefroskop
- sönderdelar sten med ulj eller tryckluft
- mer effektivt än stötvågsbehandling
- högre frevens av komplikationer
- reserveras till större stenar > 2 cm, förstahandsval om > 3 cm
- stenen plockas ut via nefrostomin
- metoden kan behöva kompletteras med ESVL eller upprepas
risk: blödning, perforation njurbäcken, hydrothorax
ESVL
stötvågsbehandling/litotripsi
- plasthängmatta, varmt bad då tryckvågor leds bättre i vatten
stötvågor fokuseras mot stenar styrt med genomlysning
rtg kontroll efter 3-4 v
stenfragment kissas ut
när är ESVL svårt
vid övervikt
krav ESVL
förstahandsval
icke-invaivt
låg risk komplikationer
50% blir stenfria
sämre effekt om DISTAL sten
måste kunna lokalisera stenen radiologiskt för att ställa in stötvågor
sten får MAX vara 2 cm
KI gravida, obesitas, blödningsrubbning, avvikande anatomi
max 3 behandlingar med en veckas mellanrum
risk: stengata där sten ansamlas och hindrar urinflöde, blödning njure, infektion
vad påverkar risk för njurskada vid sten
duration för stas
graden av obstruktion
samtidig infektion
vid höggradig stas risk för njurskada
permanent njurskada 30%
om det föreligger både uretär och njurbäckenkonkrement
uretärkonkrement ska behandlas först, om man först behandlar konkrement i njurbäckenet finns risk att fragment passerar ner i uretären och fastnar vid övriga urtärfragmnt
ex: uretäroskopi (uretärkonkrement) + ESVL (njurbäckenkonkrement)
