njursten

Question 1

bakgrund njursten

Answer 1

stenar bildas i njurarna

ger symtom när de når uretär

Question 2

vart brukar njurstenar fastna

Answer 2

pelvouretära övergången

över iliacakärlen

uretärosteiet

Question 3

incidens njursten

Answer 3

md 30-40 år
män 3:1

recidivrisk 50% 10 år

Question 4

dominerande stenar

Answer 4

Ca > infektionssten > uratsten

Question 5

stenbildande bakterier

Answer 5

bildar ureas
- proteus
- klebsiella
- pseudomonas
etc

Question 6

ökad förekomst uratsten

Answer 6

ökad frekvens om rån sydeuropa

mellanöstern

MES

Question 7

ustrålning njursten

Answer 7

rygg eller ljumske

flanksmärta

Question 8

symtom hög sten

Answer 8

njurbäcken, pelvouretära-övergången, proximal uretär
= flanksmärta

Question 9

symtom distal sten

Answer 9

ljumske
testikel
blygdläpp
insida lår

+ trängningar, ökad miktionsfrekvens

Question 10

typiskt lab

Answer 10

mikro-makroskopisk hematuri
- 20% saknar mikroskopisk hematuri

Question 11

viktiga diffar

Answer 11

avstängd pyelit

rAAA/AD

Question 12

vilket prov ska alltid tas vid första anfallet

Answer 12

Ca
urat: metabola riskfaktorer kan hittas som ej PTH

Question 13

u-odling

Answer 13

om feber, misstänkt infektion

Question 14

radiologi vid njursten

Answer 14

DT urinvägar
- vid oklar diagnos
- singelnjure
- samtidig infektion/feber
- blir ej smärtfri

Question 15

handläggning klassiskt njurstensanfall

Answer 15

1. smärtlindra
   - iv/im toradol (ketorolak), kan upprepas maxdos 90 mg/dygn
   - drick riklig hemma
   - alt diklofenak 75 mg im
2. om otillräcklig effekt trots upprepade doser eller KI NSAID
   - ketogan supp (bemidon + spasmolytika)
   - morfin-skopolamin
   - i sista hand iv morfin
3. blir smärtfri
   - DT urinvägar 2-4 v
   - recept diklofenak sup vb (KI: ketogan 10/50 mg eller morfin PL 5-10 mg)
   - kan rekomendera NSAID regelbundet 3-10 dagar för bättre effekt
   - alfuzosin 10 mg tn underlättar stenavgång

Question 16

komplicerade njurstenanfall

Answer 16

om smärtlindring inte nås
- radiologi nödvändigt för att bekräfta diagnos
- njuren kan behöva avlastas med uretärstent eller nefrostomikateter för att nå smärtlindring

Question 17

krea-stegring

Answer 17

ökar diagnostisk misstanke
- planera för snar uppföljning

Question 18

uppföljning

Answer 18

1. ingen evidens om kostråd finns, men drick mycket (> 2 l dygnsurin) när smärtfri eller när sten avgått
2. alla stenar i uretär ska följas tills avgång
   - < 5 mm: avgår oftast spontant
   - > 6 mm: avgår sällan spontant, remiss urologen för handläggning, ge alfuzosin

Question 19

stenbehandling

Answer 19

1. splint-avlastning: pig-tail
2. nefrostomi
3. endoskopisk litotripsi: PCNL
4. ESVL
5. operation:

Question 20

splintavlastning

Answer 20

• cystoskop –> JJ-stent/pigtail –> vidgar urinledare så att urin kan passera, när man haft stent i 48h och sen tar bort den har man en kvarvarande vidgning 4 veckor, sten kan lättare passera

biverkningar: trängningar, hematuri

Question 21

nefrostomi

Answer 21

perkutan nefrostomi

tillfällig avlastning av njuren vid hinder

kan också användas vid operation (perkutan stenextraktion, LM behandling via nefrostomi ex för att lösa upp sten eller cancerbehandling)

Question 22

endoskopisk litotripsi

Answer 22

1. uretäroskopisk stenbehandling
   - laser via uretäroskopi
2. Perkutan nefrolitektomi = PCNL
   - perkutan nefrostomi, kommer in i njurbäcken med nefroskop
   - sönderdelar sten med ulj eller tryckluft
   - mer effektivt än stötvågsbehandling
   - högre frevens av komplikationer
   - reserveras till större stenar > 2 cm, förstahandsval om > 3 cm
   - stenen plockas ut via nefrostomin
   - metoden kan behöva kompletteras med ESVL eller upprepas

risk: blödning, perforation njurbäcken, hydrothorax

Question 23

ESVL

Answer 23

stötvågsbehandling/litotripsi
- plasthängmatta, varmt bad då tryckvågor leds bättre i vatten

stötvågor fokuseras mot stenar styrt med genomlysning

rtg kontroll efter 3-4 v

stenfragment kissas ut

Question 24

när är ESVL svårt

Answer 24

vid övervikt

Question 25

krav ESVL

Answer 25

förstahandsval
icke-invaivt
låg risk komplikationer
50% blir stenfria
sämre effekt om DISTAL sten

måste kunna lokalisera stenen radiologiskt för att ställa in stötvågor

sten får MAX vara 2 cm

KI gravida, obesitas, blödningsrubbning, avvikande anatomi

max 3 behandlingar med en veckas mellanrum

risk: stengata där sten ansamlas och hindrar urinflöde, blödning njure, infektion

Question 26

vad påverkar risk för njurskada vid sten

Answer 26

duration för stas
graden av obstruktion
samtidig infektion

Question 27

vid höggradig stas risk för njurskada

Answer 27

permanent njurskada 30%

Question 28

om det föreligger både uretär och njurbäckenkonkrement

Answer 28

uretärkonkrement ska behandlas först, om man först behandlar konkrement i njurbäckenet finns risk att fragment passerar ner i uretären och fastnar vid övriga urtärfragmnt

ex: uretäroskopi (uretärkonkrement) + ESVL (njurbäckenkonkrement)