divertikulit Flashcards
orsak
hög tryck i tjocktarm, pressar ut serosa
fiberfattig kost trots bidra
- ökat intraluminalt tryck pga abnormal peristaltik
fekalier fastnar, inflammation med bakterieöverväxt, fokal nekros ger mikro-makroperforationer
förekomst
50% i 60 års ålder har divertikulos
5% får divertikulit
ökar med stigande ålder
riskfaktorer för divertikulit
ålder
etyl, rökning
övervikt
NSAID
genetik: marfans, EDS
rött kött
låg fysisk aktivitet
lokalisation
90% kolon descendens/sigmoideum
indelning divertikulit
- komplicerad
- komplicerad
okomplicerad divertikulit
lokal buksmärta vå fossa, illamående, förändrade avföringsvanor, dysuri
ingen fri gas eller abcess på rtg
feber
LPK/CRP
är rekaltabödning vanligt vid divertikulit
nej
komplicerad
perforation –> peritonit, abscess, fistel, ileus
hur ter sig komplicerad divertikulit
lokaliserad svår peritonit eller generell
- påverkat AT
- feber, frossa
- sepsis-chock ev
fri vätska-gas i buk, abcess
kolovesikal fistel
komplikation till divertikulit
- återkommande UVI
- fekal UVI
- pneumaturi
prover
blod
el
crp
urinsticka
hur ställer man diagnosen
kliniskt
val av radiologi
alltid DT vid förstagångsinsjuknande
oklarheter: diffar
AT-påverkan eller misstanke om komplicerad divertikulit
= DT buk iv och po kontrast
- ulj bra alternativ
KI vid divertikulit
koloskopi: risk perforation
typiska fynd DT vid divetikulit
fri gas
abscess
tjock kolonvägg
irritation perikoliskt fett
hur många får komplikationer
15%
- perforation
- abcess
- blödning
- kolovesikal
handläggning okomplicerad divertikulit
obs i hemmet om gott AT och ingen svår komorbiditet
flytkost 2-5 dagar, sök vid försämring, frikostig ompalpation
okomplicerad divertikulit förstagångsinsjuknande
vid förstagångs-insjuknande ska alltid DT göras
- antingen direkt eller efter 24-48h om utebliven förbättring
frikostig inläggning förstagångs-insjuknande
flytkost
vid tilltagand smärtor fasta med dropp för symtomlindring
vilka skas läggas in
AT-påverkad
uttalat bukstatus
hög feber
komplicerande faktorer, t.ex. tidigare abcess/perforation
diagnostisk osäkerhet
hur handlägga KOMPLICERAD divertikulit
- inläggning
- vätska, fasta första dygnet, smärtis
- KAD vb
- AB
- pip-taz 4x3 eller cefotaxim+metronidazol
- därefter po metronidazol + (cipro/amixiklav/trimsulfa) - om abcess > 5 cm = dränage
- operation vid behov
vilka är riskpatienter för komplikationer
IS
unga < 50 år
vilka ska opereras
generell pritonit
abcess där perkutan dränering misslycks
fistel
ileus
klinisk försämring trots konservativ behandlig
uprepade täta divertikulitskov
när malignitet inte säkert kan uteslutas
risk vid återkommande divertikuliter
fibros/stenos - resektion av tarm kan krävas
hur sker uppföljning
för pat > 70 år vid komplicerad divertikulit finns risk för CRC-fynd (högre förekomst av CRC)
recidiv vanligt: 30%, hälften inom 1 år
- förstagångsinsjuknande
- värdera alarmsymtom: blod avföring, förändrade avföringsvanor, svullen buk
- koloskopi eller DT-kolon + rektoskopi efter 6-8 v
- vid alarmsymtom ska uppföljning ske tidigare
- syfte leta efter malignitet
- DT kolon är bättre än koloskopi pga smärtkänsliga patienter med ärrbildning/stelhet i tarmen, för pat < 40 år är koloskopi bättre då man vill undvika strålning.
- om anamnes på blödning: DT kolon + rektoskopi
- om ingen anamnes blödning och noggrann PR: DT-kolon räcker
vad kan pat göra själv
öka fiberintag
rökstopp
motion
uppföljning upprepade divertikuliter
om kolonutredning senaste 5 åren behöveer man inte gör om us såvida inte alarmsymtom har uppstått
när blir elektiv kirurgi aktuellt
stenos
fistel
oförmåga att utesluta CRC
täta recidiv (resektion)
risk för recidiv
unga
obesitas
vilka ska kolonutredas efter divertikulit
alla > 50 år
