KVS-begrepp inom forskning Flashcards
De följande är?
- Carotid intima media thickness (C-IMT)
- Coronary calcium score (CAC)
- The ankle–brachial index (ABI)
mått relaterade till ateroskleros:
- Carotid intima media thickness (C-IMT): Mätning av tjockleken på kärlväggen (intima och media) i arteria carotis med hjälp av ultraljud.
- Coronary calcium score (CAC): En CT-baserad undersökning som mäter mängden förkalkningar i koronarkärlen.
- The ankle–brachial index (ABI) ABI= systolisktblodtryck(arm)/
systolisktblodtryck(ankel)
Exponering:
En faktor (miljömässig, genetisk, beteendemässig, etc.) som en individ är utsatt för och som kan påverka risken för en viss sjukdom eller utfall.
Exempel:
* Rökning som exponering för lungcancer.
* UV-strålning som exponering för hudcancer.
Riskfaktor:
En egenskap, vana eller exponering som är statistiskt associerad med en ökad sannolikhet att utveckla en viss sjukdom eller ett utfall.
Exempel:
Högt blodtryck för stroke.
Hög BMI för typ 2-diabetes.
Riskindikator/riskmarkör:
En egenskap eller mätning som är associerad med en ökad risk för en sjukdom men som inte nödvändigtvis är en orsak till sjukdomen.
Skillnad från riskfaktor: Riskmarkören är oftare en observerad association utan bevisat orsakssamband.
Exempel:
Förhöjda CRP-nivåer som en markör för inflammation vid hjärtsjukdom.
Prediktor:
En faktor som kan användas för att förutse sannolikheten för ett framtida utfall eller en händelse.
Exempel:
HbA1c-nivåer som prediktor för komplikationer vid diabetes.
Ejection fraction som prediktor för överlevnad vid hjärtsvikt.
Definition: En faktor som påverkar sjukdomens förlopp, inklusive överlevnad, efter att sjukdomen redan har diagnostiserats.
Skillnad från prediktor: Prognostiska faktorer avser sjukdomens progression, medan prediktorer kan användas för att förutse sjukdomsrisken innan sjukdomen utvecklas.
Exempel:
Tumörstadium som en prognostisk faktor vid cancer.
Nedsatt njurfunktion som prognostisk faktor vid hjärtsjukdom
Prognostik faktor
Definition: En faktor som kan användas för att förutse sannolikheten för ett framtida utfall eller en händelse.
Användning: Används i modeller och riskberäkningar för att uppskatta sannolikheten för sjukdom eller död.
Exempel:
HbA1c-nivåer som prediktor för komplikationer vid diabetes.
Ejection fraction som prediktor för överlevnad vid hjärtsvikt.
prediktor
Definition: En egenskap, vana eller exponering som är statistiskt associerad med en ökad sannolikhet att utveckla en viss sjukdom eller ett utfall.
Orsakssamband: Kan, men behöver inte, ha ett kausalt samband med sjukdomen.
Exempel:
Högt blodtryck för stroke.
Hög BMI för typ 2-diabetes.
Riskfaktor
Definition: En variabel som är associerad med både exponeringen och utfallet, och som kan snedvrida sambandet mellan dem.
Kriterier för en ….:
* Associerad med exponeringen.
* Associerad med utfallet.
* Är inte en del av den kausala kedjan (ej intermediär faktor).
Exempel:
I en studie om rökning och lungcancer kan ålder vara en störfaktor, eftersom äldre individer både röker mer och har högre risk för lungcancer.
Hantera: Kan kontrolleras med stratifiering, matchning, eller multivariat analys (t.ex. regression)
Störfaktor (confounder)
Definition: En variabel som är en del av den kausala kedjan mellan exponeringen och utfallet.
Exempel:
Vid rökning och lungcancer är inflammation i lungorna en ….., eftersom rökning orsakar inflammation som i sin tur leder till cancer.
Skillnad från störfaktor: …… är en del av det kausala sambandet och ska inte kontrolleras bort
intermediära faktorer
Definition: Två eller fler faktorer som tillsammans påverkar utfallet på ett sätt som inte är additivt, vilket innebär att deras kombinerade effekt skiljer sig från summan av deras individuella effekter.
Exempel:
Alkohol och rökning kan interagera för att öka risken för esofaguscancer på ett sätt som är större än summan av deras individuella effekter.
Interagerande faktorer
Definition: En variabel som förändrar styrkan eller riktningen av sambandet mellan exponeringen och utfallet.
Exempel:
Kön kan vara en ….. i en studie om hormoners effekt på hjärt-kärlsjukdom, där effekten av hormoner skiljer sig mellan män och kvinnor.
Skillnad från confounder: …… påverkar sambandet snarare än att snedvrida det, och deras interaktion är av intresse i analysen.
Effektmodifierare
Definition: En variabel som inkluderas i en statistisk modell för att förklara variation i utfallet. ……. kan vara störfaktorer, effektmodifierare, eller andra faktorer som är relevanta för utfallet.
Exempel:
I en studie om viktminskning och träning kan ålder och kön vara ….. som hjälper till att justera för individens bakgrundsegenskaper.
kovariat (covariate)
Association
Definition: Samband mellan två variabler, där en förändring i den ena variabeln är kopplad till en förändring i den andra.
Typer av association:
Positiv association: Högre värden av en variabel är kopplade till högre värden av en annan.
Negativ association: Högre värden av en variabel är kopplade till lägre värden av en annan.
Orsakssamband? Associering betyder inte nödvändigtvis att det finns ett orsakssamband (korrelation ≠ kausalitet).
Definition: Samband mellan två variabler, där en förändring i den ena variabeln är kopplad till en förändring i den andra.
Typer av ……:
Positiv …..: Högre värden av en variabel är kopplade till högre värden av en annan.
Negativ ……: Högre värden av en variabel är kopplade till lägre värden av en annan.
Orsakssamband? …… betyder inte nödvändigtvis att det finns ett orsakssamband (korrelation ≠ kausalitet).
Association
”Crude” och ”Adjusted” Association
- Crude association: Den observerade associationen mellan två variabler utan att ta hänsyn till möjliga störfaktorer.
Exempel: Sambandet mellan rökning och hjärtinfarkt utan att justera för ålder eller kön. - Adjusted association: Associationen mellan två variabler efter att man kontrollerat för störfaktorer eller kovariater i en statistisk modell.
Exempel: Sambandet mellan rökning och hjärtinfarkt justerat för ålder och kön.
Korrelation
Definition: Ett statistiskt mått som beskriver styrkan och riktningen av ett linjärt samband mellan två kontinuerliga variabler.
Vanliga mått:
Pearson’s korrelation (r): För linjära samband.
Spearman’s rank korrelation (ρ): För icke-linjära eller rangordnade data.
Intervall för r:
r=+1: Perfekt positiv linjär korrelation.
r=−1: Perfekt negativ linjär korrelation.
r=0: Ingen linjär korrelation.
Exempel: Korrelationen mellan ålder och blodtryck kan vara positiv (r=0.6).
Effekt
Definition: En förändring i utfallet som orsakas av en exponering. Effekten beskriver det kausala sambandet mellan exponeringen och utfallet.
Mått för effekt:
Absolut effekt: Skillnaden i utfall mellan exponerade och oexponerade.
Exempel: Absolut riskreduktion (ARR).
Relativ effekt: Förhållandet mellan utfallet hos exponerade och oexponerade.
Exempel: Relativ risk (RR) eller odds ratio (OR).
Exempel:
Effekten av rökavvänjning kan vara en 50% minskning i risken för hjärtinfarkt (relativ effekt).
Definition: En förändring i utfallet som orsakas av en exponering. …… beskriver det kausala sambandet mellan exponeringen och utfallet.
Mått för …..:
Absolut …..: Skillnaden i utfall mellan exponerade och oexponerade.
Exempel: Absolut riskreduktion (ARR).
Relativ …..: Förhållandet mellan utfallet hos exponerade och oexponerade.
Exempel: Relativ risk (RR) eller odds ratio (OR).
Exempel: …… av rökavvänjning kan vara en 50% minskning i risken för hjärtinfarkt (relativ ……).
Effekt
interagerande faktorer:
Definition: Två eller fler faktorer som tillsammans påverkar utfallet på ett sätt som inte är additivt, vilket innebär att deras kombinerade effekt skiljer sig från summan av deras individuella effekter.
Exempel:
Alkohol och rökning kan interagera för att öka risken för esofaguscancer på ett sätt som är större än summan av deras individuella effekter.
Effektmodifierare
Definition: En variabel som förändrar styrkan eller riktningen av sambandet mellan exponeringen och utfallet.
Exempel:
Kön kan vara en effektmodifierare i en studie om hormoners effekt på hjärt-kärlsjukdom, där effekten av hormoner skiljer sig mellan män och kvinnor.
Skillnad från confounder: Effektmodifierare påverkar sambandet snarare än att snedvrida det, och deras interaktion är av intresse i analysen.
Definition:
En studie där data samlas in vid en enda tidpunkt för att undersöka förekomsten av ett tillstånd, exponering eller samband mellan variabler.
Användning:
Kartlägga prevalens.
Utforska samband mellan exponering och utfall.
Fördelar:
Snabb och kostnadseffektiv.
Bra för hypotesgenerering.
Nackdelar:
Svårt att avgöra kausalitet (orsak och verkan).
Exempel:
Undersöka sambandet mellan stillasittande livsstil och fetma i en population
Tvärsnittstudie
Tvärsnittstudie:
Definition:
En studie där data samlas in vid en enda tidpunkt för att undersöka förekomsten av ett tillstånd, exponering eller samband mellan variabler.
Användning:
Kartlägga prevalens.
Utforska samband mellan exponering och utfall.
Fördelar:
Snabb och kostnadseffektiv.
Bra för hypotesgenerering.
Nackdelar:
Svårt att avgöra kausalitet (orsak och verkan).
Exempel:
Undersöka sambandet mellan stillasittande livsstil och fetma i en population
Definition:
Följer en grupp individer (kohort) över tid för att studera sambandet mellan en exponering och ett framtida utfall.
Prospektiv: Data samlas in framåt i tiden från startpunkten.
Retrospektiv: Data samlas in bakåt i tiden från tidigare register eller journaler.
Fördelar:
Bra för att studera incidens och naturligt förekommande samband.
Klart tidsföljd mellan exponering och utfall.
Nackdelar:
Tidskrävande och kostsamt.
Kräver stor population vid sällsynta utfall.
Exempel:
Följa rökare och icke-rökare för att studera utvecklingen av lungcancer.
Observationsstudie (en typ av kohortstudie)
Observationstudie (en typ av kohortstudie)
Definition:
Följer en grupp individer (kohort) över tid för att studera sambandet mellan en exponering och ett framtida utfall.
Prospektiv: Data samlas in framåt i tiden från startpunkten.
Retrospektiv: Data samlas in bakåt i tiden från tidigare register eller journaler.
Fördelar:
Bra för att studera incidens och naturligt förekommande samband.
Klart tidsföljd mellan exponering och utfall.
Nackdelar:
Tidskrävande och kostsamt.
Kräver stor population vid sällsynta utfall.
Exempel:
Följa rökare och icke-rökare för att studera utvecklingen av lungcancer.
Definition:
Deltagarna randomiseras till en interventionsgrupp (exponerad) eller kontrollgrupp (icke-exponerad) för att utvärdera effekten av en behandling eller exponering.
Fördelar:
Hög evidensstyrka för kausalitet.
Minimal risk för bias.
Nackdelar:
Dyra och ibland etiskt svåra att genomföra.
Exempel:
Studera effekten av ett nytt läkemedel på blodtryck jämfört med placebo.
Randomiserad kontrollerad prövning (RCT) (en typ av kohortstudie)
Randomiserad kontrollerad prövning (RCT):
Definition:
Deltagarna randomiseras till en interventionsgrupp (exponerad) eller kontrollgrupp (icke-exponerad) för att utvärdera effekten av en behandling eller exponering.
Fördelar:
Hög evidensstyrka för kausalitet.
Minimal risk för bias.
Nackdelar:
Dyra och ibland etiskt svåra att genomföra.
Exempel:
Studera effekten av ett nytt läkemedel på blodtryck jämfört med placebo.
Interventionsstudie (icke-randomiserad):
Definition:
Deltagarna utsätts för en intervention, men fördelningen mellan grupper sker inte slumpmässigt.
Exempel:
Ge en viss diet till en grupp patienter och mäta effekten på blodtrycket.
Definition:
Studie där deltagarna utsätts för en intervention, men fördelningen mellan grupper sker inte slumpmässigt.
Exempel:
Ge en viss diet till en grupp patienter och mäta effekten på blodtrycket.
Interventionsstudie (icke-randomiserad)
Definition:
Retrospektiv studie där personer med ett utfall (fall) jämförs med personer utan utfallet (kontroller) för att identifiera tidigare exponeringar.
Användning:
Studera sällsynta sjukdomar eller utfall.
Fördelar:
Snabb och billig.
Kräver färre deltagare.
Nackdelar:
Svårt att kontrollera för bias (t.ex. recall bias).
Ingen incidensberäkning möjlig.
Exempel:
Studera samband mellan asbestexponering och lungcancer.
Fall-kontrollstudie
Fallkontrollstudie:
Definition:
Retrospektiv studie där personer med ett utfall (fall) jämförs med personer utan utfallet (kontroller) för att identifiera tidigare exponeringar.
Användning:
Studera sällsynta sjukdomar eller utfall.
Fördelar:
Snabb och billig.
Kräver färre deltagare.
Nackdelar:
Svårt att kontrollera för bias (t.ex. recall bias).
Ingen incidensberäkning möjlig.
Exempel:
Studera samband mellan asbestexponering och lungcancer.
Definition:
Analyserar data på gruppnivå snarare än individnivå, t.ex. nationella statistikdata.
Användning:
Utforska hypoteser om samband mellan exponering och utfall.
Fördelar:
Snabb och lättillgänglig data.
Nackdelar:
Risk för ekologisk fallacy (gruppdata speglar inte individdata).
Exempel:
Samband mellan tobaksförsäljning och lungcancerförekomst i olika länder.
Ekologisk studie
Ekologisk studie
Definition:
Analyserar data på gruppnivå snarare än individnivå, t.ex. nationella statistikdata.
Användning:
Utforska hypoteser om samband mellan exponering och utfall.
Fördelar:
Snabb och lättillgänglig data.
Nackdelar:
Risk för ekologisk fallacy (gruppdata speglar inte individdata).
Exempel:
Samband mellan tobaksförsäljning och lungcancerförekomst i olika länder.
Tvillingstudie
Definition:
Analyserar data på gruppnivå snarare än individnivå, t.ex. nationella statistikdata.
Användning:
Utforska hypoteser om samband mellan exponering och utfall.
Fördelar:
Snabb och lättillgänglig data.
Nackdelar:
Risk för ekologisk fallacy (gruppdata speglar inte individdata).
Exempel:
Samband mellan tobaksförsäljning och lungcancerförekomst i olika länder.
Prevalens:
Definition:
Andelen individer i en population som har en viss sjukdom eller tillstånd vid en specifik tidpunkt eller under en viss tidsperiod.
Formel:
Prevalens = Antalindividermedsjukdomen/Totalpopulation
Tidsfokus:
En ögonblicksbild (punktprevalens) eller över en tidsperiod (periodprevalens).
Exempel:
Om 200 av 1000 individer i en studie har diabetes vid en viss tidpunkt, är prevalensen 20%.
Incidens:
Definition:
Antalet nya fall av en sjukdom eller tillstånd i en population under en viss tidsperiod.
Formel:
Incidens(Incidensrat) = Antalnyafall/Person-tidsomstuderas
Person-tid: Summan av den tid varje individ i populationen är i riskzonen och följs upp i studien.
Tidsfokus:
Dynamisk och mäter hastigheten av nya fall i populationen.
Exempel:
I en kohort med 100 individer som följs under 1 år uppstår 10 nya fall av en sjukdom. Incidensen är 10/100 personår = 0,1 (10 fall per 100 personår eller 1 fall per 10 personår)
Definition:
Andelen individer som utvecklar ett visst tillstånd eller sjukdom under en viss tidsperiod, bland de som var i riskzonen vid periodens början.
Formel:
Kumulativincidens = Antalnyafallunderperioden/Antalindivideririskzonenvidbörjan av period
Tidsfokus:
Totalt antal nya fall över en specificerad tidsperiod, utan hänsyn till person-tid.
Exempel:
I en population av 100 personer som följs under 5 år, utvecklar 20 individer sjukdomen. Den kumulativa incidensen är 20/100 = 0,2 eller 20%
Formel för relativ risk:
Incidens-ratio: Inc exp / Inc oexp
Risk-ratio: Kumulativ inc exp / Kumulativ inc oexp
Prevalens-ratio: Prevalens exp / Prevalens oexp
Om Relativ risk = 1.0 föreligger alltså ingen association
Formler som används för absoluta jämförelser:
Absoluta jämförelser
Incidens-differens: Inc exp – Inc oexp
Risk-differens: Kumulativ inc exp – Kumulativ inc oexp
Prevalens-differens: Prevalens exp – Prevalens oexp
Redogör för de två typer av felkällor som finns:
Systematiska fel:
* Selektionsfel (selection bias)
* Felklassificering (misclassification) av exponering respektive utfall.
* Störfaktorer (confounding)
Slumpmässiga fel: Storleken på fel beror av studieunderlagets storlek, även på antal sjukdomsfall och exponeringens förekomst
Redogör för systematiska fel
- Selektionsfel: Selektionsfel uppstår när urvalet av studiedeltagare inte är representativt för den population man avser att studera, vilket kan leda till snedvridna resultat och felaktiga slutsatser.
- Confounding (Störfaktor): När en utomstående variabel påverkar både exponering och utfall och skapar en skenbar association.
- Felklassificering innebär att en variabel, såsom exponering eller utfall, felaktigt klassificeras under datainsamlingen eller analysen. Det leder till snedvridning av resultaten och kan påverka sambandet mellan exponering och utfall.
Följande är ett exempel på vilken typ av felkälla?
En studie om hjärtsjukdom rekryterar endast deltagare från gym, vilket ger ett urval med lägre risk än befolkningen som helhet.
Selektionsfel (selectionbias)
Följande är exempel på vilken typ av felkälla?
Uppstår t ex
- om individer med vissa karakteristika hoppar av från en studie.
- Om det inte går att mäta exponering hos vissa deltagare
- Vid val av kontrollgrupp i fall-kontrollstudie
Selektionsbias
Följande är ett exempel på vilken typ av felkälla?
Studie av självrapporterad familjehistoria av CVD i relation till risk för MI.
Individer med hypertoni som är en välkänd riskfaktor för MI kan oftare än andra ha skaffat sig kunskap om huruvida någon i familjen diagnostiserats med CVD. Hos individer utan hypertoni kan den
observerade prevalensen av familjehistoria vara underskattad.
Differentiell felklassificering (Differential Misclassification):
Vilka typer av felklassificering finns det?
Icke-differentiell felklassificering (Non-differential Misclassification):
Felklassificeringen är lika sannolik i alla grupper (oberoende av exponering eller utfall).
Konsekvens: Leder oftast till en “utspädning” av sambandet (bias mot noll), vilket minskar möjligheten att upptäcka ett verkligt samband.
Exempel: Ett felaktigt mätinstrument mäter blodtryck felaktigt i både exponerade och oexponerade grupper.
Differentiell felklassificering (Differential Misclassification):
Felklassificeringen är olika i olika grupper (påverkas av exponering eller utfall).
Konsekvens: Kan leda till antingen en över- eller underskattning av sambandet.
Exempel: Deltagare med en viss sjukdom minns tidigare exponeringar bättre än friska deltagare (recall bias).
Felklassificering av utfall: Felaktig klassificering av sjukdom eller tillstånd.
Exempel: Diagnoser ställs med hjälp av en testmetod med låg sensitivitet, vilket kan missa vissa sjukdomsfall.
