Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

sexan > Klinikmålen > Flashcards

Klinikmålen Flashcards

1
Q

Vad är ECC?

A

Extracorporeal cirkulation. En övergripande benämning för cirkulation utanför kroppens kärlsystem.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Beskriv hjärt-lungmaskinens principiella funktion.

A

Den vanligaste formen av ECC och en förutsättning för op på stillastående hjärtan. Den tar över hjärtats och lungornas funktion, dvs cirkulationen och syresättningen. Detta benämns cardiopulmonary bypass (CPB).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad består hjärtlungmaskinen av?

A
  • Reservoar
  • Pump
  • Oxygenator/värmeväxlare
  • Filter
  • Slangar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Var kopplas vanligtvis hjärtlungmaskinen till patientens cirkulation?

A

Blod dräneras passivt via en grov kanyl inlagd i höger förmak. Detta venösa blod oxygeneras, tempereras och punpas tillbaka till patienten på artärsidan inlagd i aorta ascendens. Detta innebär att den enda kroppsdel som inte har någon cirkulation är hjärtat.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Förklara varför hjärt-lungmaskinen är nödvändig vid hjärtkirurgiska ingrepp.

A

Det måste ju stå still.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad är kardioplegi? Och var ges det?

A

Hjärtat tillförs en kaliumrik, kall lösning (kardioplegi). Kardioplegi ges direkt i aortaroten (antegrad) eller i sinus koronarius (retrograd).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad ges för att undvika koagulation vid hjärtkirurgi, och hur mycket? Och hur mäts graden av antikoagulation och vad ska den ligga på?

A

Heparin, vanligen 300E/kg. Detta för att undvika koagulation vid kontakt med slangar och oxygenator.

Mäts med ACT, activated clotting time, ska ligga på över 450 s.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Hur reverseras effekten av heparin när hjärtlungmaskinen stängs av?

A

Med hjälp av protamin (antidot).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad kan heparin orsaka för negativ effekt?

A

Trombocytopeni.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad kan protamin utlösa för negativa effekter?

A

Hypotension och vasokonstriktion i lilla kretsloppet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Patienter med hjärtsvikt kan behandlas med olika typer av pumpar, vilka? (4)

A
  • Aortaballongpump (IABP). Blåses upp (diastole) och sammanfaller (systole) synkront med hjärtats rörelser. Cirk bättras vid diastole, och afterload sjunker vid tömning av ballongen. Främst vid hjärtsvikt vid hjärtop. Upp till en vecka.
  • Impella. Liten pump i spetsen på en kateter som förs in till vä kammare. Pumpar blodet från vä kammare till ao. ascendens. Till pat med allvarlig svikt. Upp till tio dagar.
  • VA-ECMO (Veno-arterial extracorporeal oxygenation). Samma princip som hjärtlungmaskinen men kanylerna sätts i ljumskkärlen. Används på mer sjuka patienter. Upp till 4 veckor.
  • LVAD (Left ventricular assist device). Ex. HeartMate II. Avlastar vä kammare och kan pumpa upp mot 10 liter/min. Kan vara implanterad i många år.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Beskriv kranskärlssjukdomens symptomalogi inklusive varianter.

A
  • Stabil angina - effortrelaterad, central bröstsmärta, kramande/stramande känsla med evt. utstrålning.
  • Instabil angina - viloangina/mkt lättutlöst angina som inte viker på inledande behandling (nitrater per os), el. angina som på senare tid blivit mer lättutlöst.
  • Akut hjärtinfarkt - trombotisering av ett kranskärl, ofta i anslutning till ett rupturerat aterosklerotiskt plaque.
  • Dyspné som angina ekvivalent, ses ofta då det finns ett parallellt inslag av hjärtsvikt, hos diabetiker, hos (äldre) kvinnor och efter genomgången hjärtinfarkt (det tidigare smärtande ischemiska myokardiet har då bytts ut mot nekrotisk smärtfri vävnad).
  • Tyst ischemi, drabbar också i större utsträckning ovannämnda grupper.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Ange vad som ska ingå i den preoperativa utredningen inför elektiv kranskärlskirurgi samt med vilka diagnostiska metoder informationen kan inhämtas.

A

​Man måste får en uppfattning om sjukdomens utbredning, anatomiska lokalisation, allvarlighetsgrad samt kartlägga eventuella viktiga andra sjukdomstillstånd. Förslag:

  • EKG i vila

Rytm? Frekvens? Skänkelblock? Q-vågor? Vänsterkammarhypertrofi?

  • Arbets-EKG

Arbetskapacitet?

  • Blodkemi

Blodstatus, CRP, leverstatus, krea/elektrolyter, albumin, koagulationsstatus (TPK, ATIII, PK)

  • Coronarangiografi

Coronaranatomi? Kärlens diameter? Höger/vänsterdominans? Stenoser? - antal, läge, grad, evt tryckfall? Lämplig/olämplig för PCI?

  • Vänsterkammarangiografi

Ejektionsfraktion? Regional rörelserubbning i myokardiet? Aorta/mitralisvitium? Vänsterkammaraneurysm?

  • Ekokardiografi

Som vänsterkammarangiografi.

Vid KOL - spirometri

Vid varicier/tidigare variciekirurgi - venmapping

Vid carotisstenos - carotisduplex.

Bär patienten pacemaker ska det tydligt framgå indikation och typ av pacemakersystem.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Ange operationsindikationer vid kranskärlssjukdom.

A

Svår angina trots optimal medicinsk behandling. Med tiden även följande patientgrupper:

  • Anginaindikationen
  • Anatomisk indikation - Dels de med stenoser av sådan art (hårt förkalkade), täthet (ockluderande) eller lokalisation (huvudstam, stora greningsställen) att PCI sannolikt inte lyckas/är för riskabel, dels där operationsindikation för annan hjärtoperation föreligger tex uttalad AS.
  • Prognostisk indikation - Stora studier visar bättre överlevnad vid huvudstamsstenos, trekärlssjukdom och tvåkärlssjukdom med tät proximal LAD-stenos. Indikationen stärks eventuellt ytterligare om patienten är diabetisker.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Ange kontraindikationer för kranskärlskirurgi.

A

Inga specifika absoluta kontraindikationer. Som annan kirurgi där syftet är palliativt/symptomlindrande är andra fatala sjukdomar som cancer och AIDS kontraindicerade även för kranskärlskirurgi.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Ange ungefärligt skillnaden i livslängd (patency) för vengraft och artärgraft.

A
  • LITA (graft till LAD) - patency 90-95% efter 5 år och 85-90% efter 10 år. A. radialis 85-90% efter 5 år.
  • Vengraft (ex. v. saphena magna och -parva), patency 65-75% efter 5 år och 55-65% efter 10 år.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Nämn faktorer som ökar risken vid kranskärlskirurgi.

A
  • Diabetes - sämre kärlanatomi, risk för sårinf mm
  • KOL - risk resp. insuff o sternuminsuff
  • Perifer kärlsjukdom - markör gen. ateroskleros
  • Carotisstenos - ökad risk för TIA/stroke
  • Tidigare TIA/stoke - ökad risk för ny TIA/stroke
  • Rökning - risk för sekretstagnatn, luftvägsinf. mm
  • Obesitas - sårinf, sternusinsuff
  • Dålig vänsterkammarfunktion - hjärtsvikt
  • Steroidbehandling - sårinf, sternuminsuff
  • Hög ålder - linjärt ökad mortalitet
  • Tidigare hjärtoperation - adherenser, blödningar
  • Waran/Fragmin/trombocythämmare - blödningar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Ange den ungefärliga mortaliteten vid kranskärlskirurgi.

A

Tidig mortalitet runt 1-2%.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Ange allvarliga komplikationer vid kranskärlskirurgi.

A
  • Blödning som kräver reoperation - ca 2%
  • Tamponad som kräver invasiv behandling (re-op, perikarddränage - ca 1%)
  • Sternuminsufficiens, utebliven läkning vanligen pga infektion) - ca 1,5%
  • Andra allvaliga infektioner - ca 1%
  • Svår hjärtsvikt - ca 3%
  • Njursvikt - ca 3 %
  • Respiratorisk insufficiens - ca 1%
  • Neurologisk lesion - ca 2 %
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Föreslå lämplig medicinering efter kranskärlskirurgi.

A

?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Föreslå lämplig uppföljning efter kranskärlskirurgi.

A

?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Ange kirurgiskt bahandlingsbara komplikationer till hjärtinfarkt/ischemisk hjärtsjukdom.

A
  • Mitralisinsufficiens
  • Ventrikelseptumdefekt
  • Vänsterkammarruptur
  • Vänsterkammaraneurysm
  • Ventrikulära arytmier
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Beskriv symptomatologin och patofysiologin vid AS och AI.

A

Aortastenos - degenerativ. 3% bland 70-åringar. Bikuspid AoKlff (2% nyfödda) riskfaktor. Ökat motstånd för VK att pumpa emot, en ökning av afterload -> kompensationsmekanismen är myokardhypertrofi. Kan på så sätt länge vara kompenserad, men snabbt bli inkompenserad då VK-funktionen börjar svikta. Symptom hjärtsvikt, synkopé och angina (pga subendokardiell ischemi pga förtjockningen). Det är främst vid AS som diastolisk dysfunktion uppträder: genom sin muskelmassa blir kammaren styv och mindre eftergivlig, och fyller sig därför sämre i diastole.

Aortainsufficiens - reumatisk, sek. till endokardit, sek till aortarotsdilatation, bikusp AoKlff, oftast dock idiopatisk. VK blir volymbelastad och dilateras. Sviktsymptom. Viss arytmirisk.

24
Q

Ange vad som bör ingå i den preoperativa bedömningen inför aortklaffkirurgi samt lämpliga diagnostiska metoder.

A

Diagnos oftast och bäst med vanlig hjärtekografi. Ekot kan ge info om klaffens morfologi (kalk? bikuspid klaff?), gradient över klaffen beräknat i mmHg, grad av läckage av myokardhypertrofi och/el. dilatation m.m.

Koronarangiografi - obigatoriskt inför op. Då kan även VK-angiografi och aortografi utföras vilket ger god info om kammarfunktionen, grad av AI och förekomsten av kalk i aorta ascendens.

Datortomografi av thorakala aorta - om misstanke anurysm el. kraftiga aortaförkalkningar.

Arbetsprov - se om patologisk (=utebliven) BT-reaktion vid arbete.

Kompletteras i övrigt som vid koronarkirurgi. Särskilt viktigt med sanerade tänder. (Bakterier från munhålan viktigaste orsaken till endokardit).

25
Q

Ange indikationer och kontraindikationer vid klaffbyte vid AS och AI.

A

Indikation AS: Symptomgivande AS ska opereras om inga kontraindikationer föreligger.

Viktigaste kontraindikationen (förutom symptomfrihet) AS: Dålig vänsterkammarfunktion.

Indikation AI: Symptom + uttalad insufficiens (grad 3/3) + VK-dilatation (LVEDD ca 6 cm, VVESD ca 5 cm). Sannolikt även assymtomatiska pat med objektiva tecken.

Kontraindikation AI:?

26
Q

Ange för- och nackdelar med mekanisk resp. biologisk aortaklaffprotes.

A

Mekanisk: Obegränsad livstid, pålitlig funktion men kräver livslång waranbehandling. Medför blödningsrisk på 1-2% per år. Under 65 rek mek.

Biologisk: Livslängd 10-20 år. Kräver inte waranbehandling. Över 65 år rek bio.

Om andra starka indikationer för waranbehandling (FF, stroke, LE) -> möjligt att välja mekanisk oavsett ålder.

27
Q

Ange ungefär mortaliteten vid aortaklaffkirurgi.

A

Vid okomplicerad: ca 2-4%

Dock i verkligheten ca 5% pga att pat ofta är äldre, kanske har påverkad kammarfunktion, och är multisjuka etc.

28
Q

Ange allvarliga komplikationer vid aortaklaffkirurgi.

A

Mekaniska komplikationer mkt sällsynta men också mkt allvarliga och ska misstänkas om de insjuknar i fulminant hjärtsvikt och/eller emboliseringssymtom. Klafftrombos hänger nästan alltid samman med underdosering av waran och lågt INR, tillståndet kan ofta behandlas med trombolys och antikoagulation.

Akut AI med nytillkommet blåsljud om en protesvinge hakar upp sig eller lossnar.

Protesendokardit - 1/1000 om året. Svårt att behandla då det rör sig om en infekterad främmande kropp -> reoperation eller långvarg antibiotika IV.

29
Q

Lista situationer med klaffprotesrelaterade komplikationer som kräver akut handläggning och kontakt med thoraxkirurg. (4)

A
  • Klaffprotestrombos
  • Bygelbrott/protesskada
  • Lossad protesdel (disk el. vinge)
  • Klaffprotesendokardit
30
Q

Beskriv symptomatologin och patofysiologin vid MI och MS. Beskriv även den huvudsakliga effekten på VK vid resp. vitium.

A

MS: Ovanligt hos svenskar, orsakas främst av reumatisk feber. VK är skyddad och därför liten och välfungerande. Istället drabbas vänster förmak av volymbelastning, med dilatation som följd, och därigenom mkt ofta FF.

MI: Någon procent hos 70-åringar. Etiologin kan variera: degenerativ, ischemisk, dilaterad kardiomyopati, chordaruptur, endokardit, reumatisk feber. Vanligast är klaffprolapsen då ett eller flera segment av ett klaffsegel har överskott av vävnad och prolaberar in i vä förmak och skapar en glipa med regurgiation. VK belastas och dilateras som följd.

31
Q

Lista olika uppkomstmekanismer vid mitralisinsufficiens.

A
  • Klaffprolaps
  • Annulusdilatation
  • Chordaruptur
  • Endokardit
  • Kombinationer av ovanståeende
32
Q

Ange vad som bör ingå i den preoperativa utredningen inför mitralisklaffkirurgi samt lämpliga diagnostiska metoder.

A
  • Ekokardiografi
  • Coronarangiografi
  • Oftare än vanligt Transesofagal ekokardiografi (TEE)

Informationen som behövs är annulus diameter (normalt max 3,5 cm), prolaps av vilket/vilka segment? Grad av MI? VK-dimension och funktion?

33
Q

Ange indikationer och kontraindikationer för mitralisklaffkirurgi.

A

Indikation MS: Om det föreligger en tät stenos med klaffarea mindre än 1,5 kvadratcentimeter samt symptom/förhöjt PA tryck > 50 mmHg.

Kontraindikation MS:?

Indikation MI: Uppfattningarna går isär. I USA även symptomfattig lindrig MI. I Sverige först Ace-hämmare, och sen op om symptomen återkommer.

Kontraindikation MI:?

34
Q

Ange de två viktiga typerna av mitralklaffkirurgi.

A

Klaffprotes och klaffplastik.

35
Q

Förklara de viktigaste fördelarna med klaffplastik vid mitralisop.

A

Den subvalvulära klaffapparaten (chorda, papillarmuskler) bevaras, annulus ovala form bevaras, ingen antikoagulation (som vid mekanisk klaff)krävs.

36
Q

Ange på ett ungefär mortaliteten vid mitralisklaffkirurgi.

A

Något högre än för aortaklaffkirurgin, men många av pat är rel. friska och unga och op med låg risk och goda resultat.

37
Q

Ange allvarliga komplikationer vid mitralisklaffkirurgi,

A

VK-ruptur efter implantation av en (ofta något för stor) protes. Rupturen uppstår ofta i AV-fåran på hjärtats baksida och kan vara oerhört svår att reparera. Ibland orsakas det även av djupt satta suturer som skadat circumflexa, med infarkt som följd och ruptur sekundärt till denna.

Används bioprotes risk att ngn klaffsutur hakar sig kring ngt av protesens “horn”. Används mekanisk protes finns risk attt en vinge fastnar i den subvavulära apparaten.

Som vid all proteskirurgi risk för paravalvulära läckage, som kan ge upphov till betydelsefull regurgitation, skapa förutsättningar för endokardit genom flödesturbulens och ge upphov till hemolys, ibland även anemi.

En icke perfekt klaffplastik leder till viss grad av kvarvarande läckage. Grad 1-2 är oftast acceptabelt, medan mer uttalat läckage fodrar att plastiken görs om eller att man väljer protes istället.

38
Q

Lista situationer med mitralisklaffprotesrelaterade komplikationer som kräver akut handläggning och kontakt med thoraxkirurg.

A
  • Klaffprotestrombos
  • Bygelbrott/protesskada
  • Lossad protesdel (disk eller vinge)
  • Klaffprotesendokardit
39
Q

Förklara skillnaden mellan aneurysm, pseudoaneurysm, dilatation och dissektion.

A
  • Aneurysm: Inkluderar alla vägglager och medför lokaliserad ökning av kärlets diameter med minst 50%.
  • Pseudoaneurysm: Inte alla vägglager, utan är oftast en lokaliserad blödning från kärllumen in under adventitian.
  • Dilatation: En mer långdragen uniform ökning av diametern.
  • Dissektion: En uppsplittning av kärlets vägglager i mediaskiktet, med skapandet av ett falskt lumen, som för blod från äkta lumen via en intimaskada, sk. intimal tear.
40
Q

Förklara skillnaden mellan dissektion typ A och dissektion typ B.

A
  • Typ A: Engagerar aorta ascendens
  • Typ B: Engagerar inte aorta ascendens, dvs. startar tidigast i höjd med a. subclavia sin.
41
Q

Förklara uppkomsten av malperfusionssyndrom vid aortadissektion.

A

Falska lumen kan ta upp så mkt utrymme att kärlavgångar från äkta lumen kläms åt. Ibland kan dessa avgångar helt rivas av. Följden blir dålig perfusion till kärlets försörjningsområde.

42
Q

Lista riskfaktorer för uppkomsten av aortaaneurysm och dissektion.

A

Viktigaste -> hypertoni. Mindre vanliga: bikuspid aortaklaff, coractatio aortae, tidigare hjärtkirurgi, Marfans, Ehler-Danlos.

43
Q

Beskriv symptomen vid akut aortadiss.

A

Plötsliga mkt kraftiga centrala bröstsmärtor, ofta med utstrålning mot ryggen och/eller buken. Smärtorna är svårbehandlade. EKG oftast bara ospecifika förändringar. Synkopé är inte ovanligt. Ordentlig hypertoni, ofta uppåt 200-220/100-120. Kan förekomma tryckskillnad mellan armarna eller mellan armar och ben (minst 20-30 mmHg). Kan finnas nytt diastoliskt blåsljud om dissektionen löst av aortaklaffen från aortas insida och givit akut AI.

Vid tamponad istället lågt BT, dålig urinproduktion, avlägsna hjärttomer, halsvensstas.

Akut labbprover sällan ngn vägledning mellan diss och infarkt.

44
Q

Ange diffdiagnoser till akut aortadiss.

A

Infarkt och LE.

45
Q

Ange lämpliga diagnostiska metoder vid aortaaneurysm och aortadissektion.

A
  • CT-thorax - sällan falskt negativ.
  • Eko - beroende på vana och frågeställning.
46
Q

Redogör för målsättning och metod för den initiala behandlingen vid akut aortadissektion. Ange även när akut kontakt med thoraxkirurg är påkallad. Lista även lämplig monitorering av patienter med akut aortadissektion.

A

Priortitet ett är att sänka artärtrycket. Bäst med Trandate som har både alfa- och beta-blockerande effekt och finns som iv-preparat. Andra betablockerare som Seloken är också bra. Kan ge Nitro då det sänker BT, dock genom att minska preload - har dock en plats då det är lättstyrt.

Artärnål för invasiv BT-mätning, flera iv-infarter, KAD och telemetri.

Effektiv smärtlindring, opiater iv.

Därefer kontakt med thoraxkirurg!

47
Q

Ange viktiga komplikationer till operation för akut aortadissektion.

A

Neurologiska skador, respiratorisk insufficiens, njurinsufficiens och infektioner.

48
Q

Ange de viktigaste komplikationerna till aortadissektion.

A

Tamponad, ruptur och myokardischemi.

49
Q

Ange den ungefärliga mortaliteten vid operation för akut aortadissektion.

A

Typ A: ca 10-15%.

50
Q

Föreslå lämplig uppföljning och medicinsk behandling av patienter opererade för aortaaneurym eller aortadissektion.

A
  • Fortsatt BT-behandling
  • CT av hela aorta (förslagsvis 1, 3, 6 månader efter operation och sedan årligen vid dissektion).
51
Q

Lista de vanligaste typerna av pacemaker och förklara enkelt deras funktion.

A
  • AAI (genererar förmaksimpuls vid bortfall av sådan)
  • VVI (genererar kammarimpuls vid bortfall av sådan)
  • DDD (genererar förmaks och/eller kammarimpuls vid bortfall av endera eller båda)
52
Q

Ange de vanligaste indikationerna för pacemakerbehandling.

A
  • höggradiga (II-III) AV-block
  • kardigen synjopé och sinus caroticussyndrom
  • sjuk sinusknuta
  • takybradysyndrom
  • FF med bradykardi
53
Q

Ange när Mazekirurgi kan övervägas som behandling vid FF.

A

Pat som inte går att behandla medicinskt. Då skapas en “labyrint” i förmaksvävnaden genom suturlinjer enligt ett visst schema, som tvingar den elektriska impulsen att färdas en viss väg genom förmaket.

54
Q

Ange på ett ungefär resultaten för Maze-kirurgi (andel som återfår sinusrytm).

A

Ca 95%.

55
Q

Ange andra kirurgiskt behandlingsbara arytmier.

A

Ventrikeltakykardi och recidiverande ventrikelflimmer.

Görs med hjälp av en ICD, Implantable Cardioverter-Defibrillator.

sexan (18 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions