diabetes Flashcards

1
Q

Vanliga kliniska symptom vid diabetesdebut? 8

A
  • Ökadtörstochpolydipsi(=drickermycket)
  • Muntorrhet
  • Polyuri(=storaurinmängder)
  • Viktnedgång
  • Trötthet
  • Klåda
  • Nedsattsynskärpa(svullnad i cornea, lins–ej retinopati!)
  • Infektioner
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Differentialdiagnostik typ 1 och 2 diabetes. Aldrig 100% säkerhet. Vad Talar för typ 1 diabetes? (8)

A
  • Yngre (<30 år)
  • Mager
  • F ö frisk, alt andra autoimmuna sjukdomar
  • Snabbt förlopp
  • Ibland ketoacidos (=insulinbrist)
  • Låg ärftlighet
  • Ö-antikroppar pos (80%)
  • C-peptid vanligen låg/omätbar (= liten egen insulinproduktion)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

diagnosvärden diabetes resp. prediabetes?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Differentialdiagnostik typ 1 och 2 diabetes. Aldrig 100% säkerhet. Vad Talar för typ 2 diabetes? (8)

A
  • Äldre (>40 år)
  • Överviktig
  • Ofta högt blodtryck, CVD, lipidrubbning – metabola syndrom
  • Smygande
  • Sällan ketoacidos (men förekommer!)
  • Hög ärftlighet
  • Ö-antikroppar saknas
  • C-peptid ofta normal (eller hög). Ibland lågt värde tillfälligt (glukotoxicitet).
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q
A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

vad är diabetisk kris?

A

Högt blodsocker
• Diabetisk ketoacidos (DKA)
• Hyperosmolärt hyperglykemiskt syndrom (HHS)

Lågt blodsocker

• Hypoglykemi
– läkemedelinducerad vid diabetes

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Uppkomst och utveckling av DKA?

A
  • Insulinbrist
  • Stress,infektion…

– α-celler

• ⇑ Glukagon
– ⇑ Glykogenolys

– ⇑ Ketogenes
– Lipolys i fettväv ⇑, även pga katekolaminer ⇑.

• FFA substrat för ketogenes -> ketoacidos

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Exempel på utlösande faktorer för DKA?

A

– Avbruten insulinbehandling

– Missbruk(alkohol/droger)

– Infektion,kardiovaskulära akuta tillstånd

– Diabetesdebut

– Mortalitet<5%

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Exempel på utlösande faktorer för HHS?

A

– Infektioner (influensa, pneumoni, pyelonefrit, gastroenterit, sepsis)

– Läkemedel (glukokortikoider, betablockerare, diuretika)

– Hjärtinfarkt, hjärtsvikt, stroke

– Mortalitet >10%

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q
A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Symptom/tecken på DKA och HHS?

A
  • uttalad törst, trötthet, illamående, blodtrycksfall, dehydrering, medvetandesänkning, ev chock
  • Vid DKA dessutom ofta buksmärta, hyperventilation, ev acetonlukt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

laboratoriefynd vid DKA och HHS?

A
  • DKA: Glukos, vanligen måttligt förhöjt, > 18 – 35 (50) mmol/L. Obs enstaka fall med normoglykemisk DKA. U-ketoner kraftigt pos. P-OH-ketoner höga, > ca 2 mmol/L. Metabol acidos, respiratorisk alkalos
  • HHS: Glukoskraftigtförhöjt,>34mmol/L.S-osmolalitethög, vanligen > 340 mosm/L. Ej påtaglig acidos el uttalad ketonstegring
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Behandling av DKA och HHS?

A

1. Volymsubstitution

2. Insulin iv eller im

3. Kaliumsubstitution

  • Utred utlösande orsak
  • Intensivvårdsresurser krävs ofta
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

vad ger man för volymsubstitution vid DKA och HHS?

A
  • 9 mg/ml NaCl - 1000 ml/tim, senare långsammare
  • Bedöm graden av hypovolemi
  • Blodtryck, tecken på chock
  • Under hur lång tid har tillståndet utvecklats

– Vätskeförluster
• osmotiskdiures

  • kräkningar/diarré
  • hyperventilation
  • Feber
  • När P-glukos 12-15 mmol/l ge glukosinfusion (50 mg/ml) med elektrolyter
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

vad ger man för insulinregim vid DKA och HHS?

A

P-glukos bör sjunka 2.5-4 mmol/l per tim

• Infusion
– Ge först bolus iv 0.15 E/kg följd av infusion ca 0.1 E/kg/tim,

justera efter P-glukos.
• Intermittenta injektioner

– 0.2E+0.2E/kg iv+im följt av 0.1E/kg im varje timme

• Vid otillräcklig effekt dubbla dosen

• Återgå till subkutana injektioner när acidosen hävts, perifer cirkulation normaliserats och P-glukos ca 12-15 mmol/L.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

hur ger man kaliumsubstitution vid DKA och HHS?

A

• Obs! P-kalium ofta högt vid acidos

• Om P-kalium normalt eller lågt( <ca></ca>

– Inled volym- insulin- och kaliumsubstitution

• Om P-kalium <3 mmol/l
– Inled volym- och kaliumsubstitution. Vänta med insulin

  • Kalium 20(-40) mmol/tim
  • Vid kaliumavvikelser EKG-övervakning
  • Kaliumsubstitution kan fullföljas peroralt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

vad händer i kroppen Om acidos med pH <6,9?

A

Kraftig acidos minskar kontraktion i hjärta och kärl

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vid allmänpåverkan, t ex hypotension, och acidos pH <6,9, hur behandlar man?

A

– Ge isoton bikarbonat (50-100 mmol under 1-2 tim) eller motsvarande mängd Tribonat®

– Följ P-kalium och B-pH noga

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Hur förebygga insjuknande i DKA?

A

• Riskgrupper
– Typ 1 diabetes (men förekommer även vid typ 2)

– Insulinpump

• Information om egenvård vid stress och infektion

• Testa ketoner i blod vid typ 1 diabetes

– Sjukdomskänsla, buksmärtor, illamående

– Hyperglykemi glukos 15-20 mmol/l
– Pumpproblem

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

vad ska man alltid göra hos akut sjuka och allmänpåverkade personer med diabetes?

A

Överväg och uteslut alltid möjligheten av diabetisk ketoacidos (DKA) och hyperosmolärt hyperglykemiskt syndrom (HHS) HOS AKUT SJUKA OCH ALLMÄNPÅVERKADE PERSONER MED DIABETES

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Metformin – risksituationer för laktacidos?

A

• Intravenös kontraströntgen påverkar njurfunktionen och försämrar eliminationen av metformin

• Andra riskfaktorer för försämrad njurfunktion:

– Akut sjukdom med intorkning

– ACE-I och ARB

– NSAID

• Patienten ej informerad om risker

• Åren går och patienten står kvar på metformint rots hög ålder och sjunkande njurfunktion

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Metformin - kontraindikationer?

A

• Kronisk njursvikt eGFR <30ml/min

– måttlig och stabil njurfunktionsnedsättning – dosreduktion
• Akuta tillstånd som kan försämra njurfunktionen

– diarré, kräkningar, feber, svåra infektioner och/eller hypoxi

• Akuta eller kroniska sjukdomar som kan bidra till hypoxi
– hjärtsvikt, respiratorisk insufficiens

– leversvikt, akut alkoholförgiftning

24
Q

Vad är laktacidos?

A

P-laktat >5 mmol/l

  • Typ A laktacidos - vävnadshypoxi (shock, hjärtsvikt)
  • Typ B laktacidos - metabolisk genes (shock och hjärtsvikt kan bidra i terminala skeden)
  • Vid diabetes – metformin
  • Hög mortalitet på grund av ålder och komplicerande samtidig sjukdom
  • Symtom: hyperventilation, kräkningar, somnolens, illamående, buksmärtor, anorexi, letargi, diarré och törst
25
26
Vad händer vid hypoglykemi?
insulinhalten i blodet ⇓ glukagon ⇑ adrenalin ⇑ tillväxthormon (GH) ⇑ kortisol ⇑ Hormonförändringarna ökar leverns glukosproduktion och den perifera insulinresistensen (i skelettmuskulaturen)
27
28
autonoma symptom vid hypoglykemi?
- tremor - hunger - värmekänsla - illamående - svettning
29
neuroglykopena symptom vid hypoglykemi?
Koncentrationssvårigheter Svårigheter att fatta rätta beslut Långsamt tal Irritation Aggressivitet Trötthet Sömnighet Nedstämdhet Okoordinerade rörelser Medvetslöshet
30
Risker med hypoglykemi?
* Kognitiv dysfunktion * Minnesrubbningar * Skaderisk (t ex trafik- och fallolyckor) * Dödsorsak (4% vid typ 1 diabetes) * ”Dead in bed” **Allvarlig hypoglykemi** = behöver hjälp av annan person
31
beskriv fenomenet ”impaired awareness of hypoglycaemia”.
Oförmåga att uppfatta hypoglykemi. Riskfyllt tillstånd med sociala konsekvenser Mycket ”god” glukoskontroll (”akut”) reversibel. Vid graviditet reversibel. Lång diabetesduration (\>15 år) (”kronisk”). **Tvingas acceptera högre glukosnivå.** Täta självkontroller - regelbundenhet. **Hitta ”nya” tecken på hypoglykemi.**
32
33
Viktiga riskfaktorer för hypoglykemi?
• Tidigare haft svår hypoglykemi/”insulinkoma” * Lågt HbA1c (god glukoskontroll) * ”Impaired awareness of hypoglycaemia” * Lång diabetesduration * Nedsatt njurfunktion
34
Hypoglykemi vid behandling med sulfonylurea preparat (SU) - beskriv.
* Ålder och ”ovana” vid hypoglykemi gör att symtomen blir mera svårtolkade * Neuroglykopena symtom (yrsel) och neurologiska bortfall (liknar TIA, strokemen är reversibla) * Läkemedelsinteraktioner (t ex NSAID, ASA, β-blockad, ACE-I, ARB) * Reducera dosen eller sätt ut hos äldre eller vid samtidig eller nytillkommen sjukdom * Sätt ut SU vid god glukoskontroll * Efterfråga diffusa symtom (vanligast före lunch och på em)
35
Råd för att undvika hypoglykemier vid bilkörning?
• Testa P-glukos före körning och därefter varannan timme under långresor Ta regelbundna fika/måltider Ta regelbundna pauser Ha alltid mat eller snabbverkande kolhydrater i bilen Undvik helt att dricka alkohol
36
Hur behandlas hypoglykemi hos vuxna?
**• Egenvård:** – Snabba kolydrater oralt (druvsocker) – Glukagon (inj 1 mg subkutant/im), kan ges av nära anhörig som instruerats om patienten ej kan få i sig dryck eller mat • Hypoglykemibenägen, resor, fjällvandring eller segling **• Allvarlig hypoglykemi, på sjukhus (eller hemma/ambulans)** – 300 mg/ml glukos (10 ml ampuller) 10-60 ml iv eller tills patienten vaknar (ges av ambulans/sjvpersonal) **• Hypoglykemi orsakad av behandling med SU** – glukosinfusion och observation under minst 1 dygn på sjukhus; även vid massiv insulinöverdosering **• Förebygga** – Anpassa insulin/glukossänkande beh. Undervisning.
37
symptom vid DKA?
* Törst, polyuri * Sjukdomskänsla, svaghet, trötthet * Illamående, kräkningar * Diffus buksmärta * Ackommodationsrubbningar * Viktförlust
38
Kliniska tecken DKA?
Intorkning Djupandning (Kussmaul) Hypotension Tachykardi Hypotermi Påverkat allmäntillstånd, slöhet, koma Acetondoft om man har känslig näsa
39
40
DKA och HHS - deficit av vätska och elektrolyter - vilka?
Kalium Natrium Klorid Fosfat Magnesium
41
42
DKA - diagnos, uppföljning?
* P-glukos,ketonuri (ketonemi), på alla akut sjuka personer med typ 1 diabetes * Blodgaser (stark misstanke) * S-bikarbonat (svag misstanke) * P-Na, P-K, P-kreatinin, B-Hb, P-CRP * B-LPK, P-amylas svårtolkade * Initialt och varje med 1-2-4 tim intervall beroende på svårighetsgrad och tillstånd * Puls, BT, andning, urinproduktion, EKG, bukstatus
43
44
Hyperosmolärt hyperglykemiskt syndrom (HHS) - behandling?
* Väsentligen samma som DKA vad beträffar volym, insulin och elektrolyter * Sänk P-glukos till cirka 13-15 mmol/l. Insulinkänsligare och mindre insulinbehov än DKA * Intensivövervakning motiverad p.g.a. – Mera njurfunktionspåverkan – Ålder – Associerade sjukdomar
45
46
Metformin - kontrastmedia - riktlinjer?
European Society of Urogenital Radiology, Contrast media Safety Committee * **Mät P-kreatinin hos varje patient. Använd lågosmolära kontrastmedia.** * **Elektiv undersökning** – Normalt P-kreatinin: Metformin utsätts vid undersökning och återinsätts \>48 tim efter us om P-kreatinin är normalt – Förhöjt kreatinin: Metformin utsätts 48 tim före us. Återinsättes tidigast 48 tim efter us om P-kreatinin är oförändrat. **• Akut undersökning** – Normalt P-kreatinin: Se ovan – Förhöjt eller uppgift saknas: Väg risker med us. Överväg alternativ diagnostik. Metformin utsättes och patienten hydreras (100 ml/tim p.o. eller i.v.) upp till 24 tim efter us. Följ P-kreatinin, S-laktat och B-pH och var uppmärksam på symtom på laktatacidos.
47
48
Behandling av laktacidos?
* Intensivvård * Adekvatsyresättning * Alkali * Volymsubstitution * Insulin * I svåra fall - hemodialys
49
50
Hypoglykemi vid diabetes - felsökning; vanligast?
Fel timing -j ustering av insulindosering i relation till och mat/fysisk aktivitet För mycket insulin, pressat HbA1c Nattlig hypoglykemi lågt P-glukos kväll och morgon predikterar
51
Hypoglykemi vid diabetes - felsökning; matrelaterat?
Anorexi/bulimi Amning Malabsorption (celiaki) Långsam magsäckstömning (gastropares)
52
Hypoglykemi vid diabetes – andra orsaker än de vanligaste och matrelaterade?
*Endokrina* Hypotyreos Addison Hypopituitarism Menstruation *Övrigt* Factitia (manipulation) Alkohol Njursvikt Perorala diabetesläkemedel ffa SU
53
Prevention av hypoglykemi?
* Självkontroll av P-glukos (vid behov även på natten) * Jämnt blodsockerläge – i många fall svårt uppnå * Regelbundna vanor när det gäller måltider och insulininjektioner * Optimera insulinregimen (ex långverkande analoger vid nattliga hypoglykemier ) * Vid dagliga upprepade insulinkänningar skall insulindosen sänkas eller måltiderna ändras * Var uppmärksam på den glukossänkande effekten av alkohol * Vid motion/idrott: Extra intag av kolhydrater och minskning av insulindosen (före och efter aktivitet)