Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

sexan > diabetes > Flashcards

diabetes Flashcards

1
Q

Vanliga kliniska symptom vid diabetesdebut? 8

A
  • Ökadtörstochpolydipsi(=drickermycket)
  • Muntorrhet
  • Polyuri(=storaurinmängder)
  • Viktnedgång
  • Trötthet
  • Klåda
  • Nedsattsynskärpa(svullnad i cornea, lins–ej retinopati!)
  • Infektioner
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Differentialdiagnostik typ 1 och 2 diabetes. Aldrig 100% säkerhet. Vad Talar för typ 1 diabetes? (8)

A
  • Yngre (<30 år)
  • Mager
  • F ö frisk, alt andra autoimmuna sjukdomar
  • Snabbt förlopp
  • Ibland ketoacidos (=insulinbrist)
  • Låg ärftlighet
  • Ö-antikroppar pos (80%)
  • C-peptid vanligen låg/omätbar (= liten egen insulinproduktion)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

diagnosvärden diabetes resp. prediabetes?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Differentialdiagnostik typ 1 och 2 diabetes. Aldrig 100% säkerhet. Vad Talar för typ 2 diabetes? (8)

A
  • Äldre (>40 år)
  • Överviktig
  • Ofta högt blodtryck, CVD, lipidrubbning – metabola syndrom
  • Smygande
  • Sällan ketoacidos (men förekommer!)
  • Hög ärftlighet
  • Ö-antikroppar saknas
  • C-peptid ofta normal (eller hög). Ibland lågt värde tillfälligt (glukotoxicitet).
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q
A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

vad är diabetisk kris?

A

Högt blodsocker
• Diabetisk ketoacidos (DKA)
• Hyperosmolärt hyperglykemiskt syndrom (HHS)

Lågt blodsocker

• Hypoglykemi
– läkemedelinducerad vid diabetes

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Uppkomst och utveckling av DKA?

A
  • Insulinbrist
  • Stress,infektion…

– α-celler

• ⇑ Glukagon
– ⇑ Glykogenolys

– ⇑ Ketogenes
– Lipolys i fettväv ⇑, även pga katekolaminer ⇑.

• FFA substrat för ketogenes -> ketoacidos

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Exempel på utlösande faktorer för DKA?

A

– Avbruten insulinbehandling

– Missbruk(alkohol/droger)

– Infektion,kardiovaskulära akuta tillstånd

– Diabetesdebut

– Mortalitet<5%

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Exempel på utlösande faktorer för HHS?

A

– Infektioner (influensa, pneumoni, pyelonefrit, gastroenterit, sepsis)

– Läkemedel (glukokortikoider, betablockerare, diuretika)

– Hjärtinfarkt, hjärtsvikt, stroke

– Mortalitet >10%

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q
A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Symptom/tecken på DKA och HHS?

A
  • uttalad törst, trötthet, illamående, blodtrycksfall, dehydrering, medvetandesänkning, ev chock
  • Vid DKA dessutom ofta buksmärta, hyperventilation, ev acetonlukt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

laboratoriefynd vid DKA och HHS?

A
  • DKA: Glukos, vanligen måttligt förhöjt, > 18 – 35 (50) mmol/L. Obs enstaka fall med normoglykemisk DKA. U-ketoner kraftigt pos. P-OH-ketoner höga, > ca 2 mmol/L. Metabol acidos, respiratorisk alkalos
  • HHS: Glukoskraftigtförhöjt,>34mmol/L.S-osmolalitethög, vanligen > 340 mosm/L. Ej påtaglig acidos el uttalad ketonstegring
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Behandling av DKA och HHS?

A

1. Volymsubstitution

2. Insulin iv eller im

3. Kaliumsubstitution

  • Utred utlösande orsak
  • Intensivvårdsresurser krävs ofta
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

vad ger man för volymsubstitution vid DKA och HHS?

A
  • 9 mg/ml NaCl - 1000 ml/tim, senare långsammare
  • Bedöm graden av hypovolemi
  • Blodtryck, tecken på chock
  • Under hur lång tid har tillståndet utvecklats

– Vätskeförluster
• osmotiskdiures

  • kräkningar/diarré
  • hyperventilation
  • Feber
  • När P-glukos 12-15 mmol/l ge glukosinfusion (50 mg/ml) med elektrolyter
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

vad ger man för insulinregim vid DKA och HHS?

A

P-glukos bör sjunka 2.5-4 mmol/l per tim

• Infusion
– Ge först bolus iv 0.15 E/kg följd av infusion ca 0.1 E/kg/tim,

justera efter P-glukos.
• Intermittenta injektioner

– 0.2E+0.2E/kg iv+im följt av 0.1E/kg im varje timme

• Vid otillräcklig effekt dubbla dosen

• Återgå till subkutana injektioner när acidosen hävts, perifer cirkulation normaliserats och P-glukos ca 12-15 mmol/L.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

hur ger man kaliumsubstitution vid DKA och HHS?

A

• Obs! P-kalium ofta högt vid acidos

• Om P-kalium normalt eller lågt( <ca></ca>

– Inled volym- insulin- och kaliumsubstitution

• Om P-kalium <3 mmol/l
– Inled volym- och kaliumsubstitution. Vänta med insulin

  • Kalium 20(-40) mmol/tim
  • Vid kaliumavvikelser EKG-övervakning
  • Kaliumsubstitution kan fullföljas peroralt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

vad händer i kroppen Om acidos med pH <6,9?

A

Kraftig acidos minskar kontraktion i hjärta och kärl

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vid allmänpåverkan, t ex hypotension, och acidos pH <6,9, hur behandlar man?

A

– Ge isoton bikarbonat (50-100 mmol under 1-2 tim) eller motsvarande mängd Tribonat®

– Följ P-kalium och B-pH noga

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Hur förebygga insjuknande i DKA?

A

• Riskgrupper
– Typ 1 diabetes (men förekommer även vid typ 2)

– Insulinpump

• Information om egenvård vid stress och infektion

• Testa ketoner i blod vid typ 1 diabetes

– Sjukdomskänsla, buksmärtor, illamående

– Hyperglykemi glukos 15-20 mmol/l
– Pumpproblem

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

vad ska man alltid göra hos akut sjuka och allmänpåverkade personer med diabetes?

A

Överväg och uteslut alltid möjligheten av diabetisk ketoacidos (DKA) och hyperosmolärt hyperglykemiskt syndrom (HHS) HOS AKUT SJUKA OCH ALLMÄNPÅVERKADE PERSONER MED DIABETES

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Metformin – risksituationer för laktacidos?

A

• Intravenös kontraströntgen påverkar njurfunktionen och försämrar eliminationen av metformin

• Andra riskfaktorer för försämrad njurfunktion:

– Akut sjukdom med intorkning

– ACE-I och ARB

– NSAID

• Patienten ej informerad om risker

• Åren går och patienten står kvar på metformint rots hög ålder och sjunkande njurfunktion

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q
A
23
Q

Metformin - kontraindikationer?

A

• Kronisk njursvikt eGFR <30ml/min

– måttlig och stabil njurfunktionsnedsättning – dosreduktion
• Akuta tillstånd som kan försämra njurfunktionen

– diarré, kräkningar, feber, svåra infektioner och/eller hypoxi

• Akuta eller kroniska sjukdomar som kan bidra till hypoxi
– hjärtsvikt, respiratorisk insufficiens

– leversvikt, akut alkoholförgiftning

24
Q

Vad är laktacidos?

A

P-laktat >5 mmol/l

  • Typ A laktacidos - vävnadshypoxi (shock, hjärtsvikt)
  • Typ B laktacidos - metabolisk genes (shock och hjärtsvikt kan bidra i terminala skeden)
  • Vid diabetes – metformin
  • Hög mortalitet på grund av ålder och komplicerande samtidig sjukdom
  • Symtom: hyperventilation, kräkningar, somnolens, illamående, buksmärtor, anorexi, letargi, diarré och törst
25
Q
A
26
Q

Vad händer vid hypoglykemi?

A

insulinhalten i blodet ⇓

glukagon ⇑

adrenalin ⇑

tillväxthormon (GH) ⇑

kortisol ⇑

Hormonförändringarna ökar leverns glukosproduktion och den perifera insulinresistensen (i skelettmuskulaturen)

27
Q
A
28
Q

autonoma symptom vid hypoglykemi?

A
  • tremor
  • hunger
  • värmekänsla
  • illamående
  • svettning
29
Q

neuroglykopena symptom vid hypoglykemi?

A

Koncentrationssvårigheter

Svårigheter att fatta rätta beslut

Långsamt tal

Irritation

Aggressivitet

Trötthet

Sömnighet

Nedstämdhet

Okoordinerade rörelser

Medvetslöshet

30
Q

Risker med hypoglykemi?

A
  • Kognitiv dysfunktion
  • Minnesrubbningar
  • Skaderisk (t ex trafik- och fallolyckor)
  • Dödsorsak (4% vid typ 1 diabetes)
  • ”Dead in bed”

Allvarlig hypoglykemi = behöver hjälp av annan person

31
Q

beskriv fenomenet ”impaired awareness of hypoglycaemia”.

A

Oförmåga att uppfatta hypoglykemi.

Riskfyllt tillstånd med sociala konsekvenser Mycket ”god” glukoskontroll (”akut”) reversibel. Vid graviditet reversibel.

Lång diabetesduration (>15 år) (”kronisk”).

Tvingas acceptera högre glukosnivå.

Täta självkontroller - regelbundenhet.

Hitta ”nya” tecken på hypoglykemi.

32
Q
A
33
Q

Viktiga riskfaktorer för hypoglykemi?

A

• Tidigare haft svår hypoglykemi/”insulinkoma”

  • Lågt HbA1c (god glukoskontroll)
  • ”Impaired awareness of hypoglycaemia”
  • Lång diabetesduration
  • Nedsatt njurfunktion
34
Q

Hypoglykemi vid behandling med sulfonylurea preparat (SU) - beskriv.

A
  • Ålder och ”ovana” vid hypoglykemi gör att symtomen blir mera svårtolkade
  • Neuroglykopena symtom (yrsel) och neurologiska bortfall (liknar TIA, strokemen är reversibla)
  • Läkemedelsinteraktioner (t ex NSAID, ASA, β-blockad, ACE-I, ARB)
  • Reducera dosen eller sätt ut hos äldre eller vid samtidig eller nytillkommen sjukdom
  • Sätt ut SU vid god glukoskontroll
  • Efterfråga diffusa symtom (vanligast före lunch och på em)
35
Q

Råd för att undvika hypoglykemier vid bilkörning?

A

• Testa P-glukos före körning och därefter varannan timme under långresor

Ta regelbundna fika/måltider

Ta regelbundna pauser

Ha alltid mat eller snabbverkande kolhydrater i bilen

Undvik helt att dricka alkohol

36
Q

Hur behandlas hypoglykemi hos vuxna?

A

• Egenvård:

– Snabba kolydrater oralt (druvsocker)

– Glukagon (inj 1 mg subkutant/im), kan ges av nära anhörig som instruerats om patienten ej kan få i sig dryck eller mat

• Hypoglykemibenägen, resor, fjällvandring eller segling

• Allvarlig hypoglykemi, på sjukhus (eller hemma/ambulans)

– 300 mg/ml glukos (10 ml ampuller) 10-60 ml iv eller tills patienten vaknar (ges av ambulans/sjvpersonal)

• Hypoglykemi orsakad av behandling med SU
– glukosinfusion och observation under minst 1 dygn på sjukhus; även vid massiv insulinöverdosering

• Förebygga
– Anpassa insulin/glukossänkande beh. Undervisning.

37
Q

symptom vid DKA?

A
  • Törst, polyuri
  • Sjukdomskänsla, svaghet, trötthet
  • Illamående, kräkningar
  • Diffus buksmärta
  • Ackommodationsrubbningar
  • Viktförlust
38
Q

Kliniska tecken DKA?

A

Intorkning

Djupandning (Kussmaul)

Hypotension

Tachykardi

Hypotermi

Påverkat allmäntillstånd, slöhet, koma

Acetondoft om man har känslig näsa

39
Q
A
40
Q

DKA och HHS - deficit av vätska och elektrolyter - vilka?

A

Kalium

Natrium

Klorid

Fosfat

Magnesium

41
Q
A
42
Q

DKA - diagnos, uppföljning?

A
  • P-glukos,ketonuri (ketonemi), på alla akut sjuka personer med typ 1 diabetes
  • Blodgaser (stark misstanke)
  • S-bikarbonat (svag misstanke)
  • P-Na, P-K, P-kreatinin, B-Hb, P-CRP
  • B-LPK, P-amylas svårtolkade
  • Initialt och varje med 1-2-4 tim intervall beroende på svårighetsgrad och tillstånd
  • Puls, BT, andning, urinproduktion, EKG, bukstatus
43
Q
A
44
Q

Hyperosmolärt hyperglykemiskt syndrom (HHS) - behandling?

A
  • Väsentligen samma som DKA vad beträffar volym, insulin och elektrolyter
  • Sänk P-glukos till cirka 13-15 mmol/l. Insulinkänsligare och mindre insulinbehov än DKA
  • Intensivövervakning motiverad p.g.a.

– Mera njurfunktionspåverkan

– Ålder

– Associerade sjukdomar

45
Q
A
46
Q

Metformin - kontrastmedia - riktlinjer?

A

European Society of Urogenital Radiology, Contrast media Safety Committee

  • Mät P-kreatinin hos varje patient. Använd lågosmolära kontrastmedia.
  • Elektiv undersökning

– Normalt P-kreatinin: Metformin utsätts vid undersökning och återinsätts >48 tim efter us om P-kreatinin är normalt

– Förhöjt kreatinin: Metformin utsätts 48 tim före us. Återinsättes tidigast 48 tim efter us om P-kreatinin är oförändrat.

• Akut undersökning

– Normalt P-kreatinin: Se ovan

– Förhöjt eller uppgift saknas: Väg risker med us. Överväg alternativ diagnostik. Metformin utsättes och patienten hydreras (100 ml/tim p.o. eller i.v.) upp till 24 tim efter us. Följ P-kreatinin, S-laktat och B-pH och var uppmärksam på symtom på laktatacidos.

47
Q
A
48
Q

Behandling av laktacidos?

A
  • Intensivvård
  • Adekvatsyresättning
  • Alkali
  • Volymsubstitution
  • Insulin
  • I svåra fall - hemodialys
49
Q
A
50
Q

Hypoglykemi vid diabetes - felsökning; vanligast?

A

Fel timing -j ustering av insulindosering i relation till och mat/fysisk aktivitet

För mycket insulin, pressat HbA1c

Nattlig hypoglykemi

lågt P-glukos kväll och morgon predikterar

51
Q

Hypoglykemi vid diabetes - felsökning; matrelaterat?

A

Anorexi/bulimi
Amning
Malabsorption (celiaki)
Långsam magsäckstömning (gastropares)

52
Q

Hypoglykemi vid diabetes – andra orsaker än de vanligaste och matrelaterade?

A

Endokrina

Hypotyreos

Addison

Hypopituitarism

Menstruation

Övrigt

Factitia (manipulation)

Alkohol

Njursvikt

Perorala diabetesläkemedel ffa SU

53
Q

Prevention av hypoglykemi?

A
  • Självkontroll av P-glukos (vid behov även på natten)
  • Jämnt blodsockerläge – i många fall svårt uppnå
  • Regelbundna vanor när det gäller måltider och insulininjektioner
  • Optimera insulinregimen (ex långverkande analoger vid nattliga hypoglykemier )
  • Vid dagliga upprepade insulinkänningar skall insulindosen sänkas eller måltiderna ändras
  • Var uppmärksam på den glukossänkande effekten av alkohol
  • Vid motion/idrott:

Extra intag av kolhydrater och minskning av insulindosen (före och efter aktivitet)

sexan (18 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions