Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

sexan > kardio2 > Flashcards

kardio2 Flashcards

1
Q

nämn 3 karditer.

A

myokardit

perikardit

endokardit

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

vad är myokardit.

A

Inflammatory disease of the myocardium

diagnosed by established histological,

immunological and

immunohistochemical criteria (WHO 1996)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

beskriv tidsförloppet vid myokardit.

A

akutfas - första veckan

subakutfas - 7-30 dgr

kronisk fas - över en månad

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

symptom myokardit

A

ofta några dagar-veckor efter en virusinfektion

  • i regel milda och vaga symtom: uttröttbarhet, dyspne, palpitationer
  • i sällsynta fall svår hjärtsvikt, farlig arytmier inkl. hjärtstopp
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

status myokardit?

A

Status:

mest normalt status inkl hjärta; i svåra fall fynd som vid hjärtsvikt

Ekg: ST-T förändring ; förmaks-eller ventrikulära arytmier /AV-block

Lab: Inget specifikt test finns; troponin ofta ↑; gör inte: virus serologi

Ekokardiografi: Vänster kammare funktion / perikardvätska (om samtidigt perikardit)

Magnetresonans tomografi: ödem och/eller myocardiell ”late enhancement” (

Myokardbiopsi: histologi, immunhistokemi och PCR; inte rutin !

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

klinisk diagnos myokardit?

A

Klinisk diagnos:

symptom +

+ trop↑, EKG, eko,MRT tecken

+ uteslutning kranskärlsjukdom

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

handläggning/behandling myokardit?

A

inläggning som finns klara myokardit tecken (ffa. hjärtsvikt, typiska EKG förändringar, troponin ↑, arytmier)

begränsa fysisk aktivitet (sängläge i svårare fall); undvik hård ansträngning ! I klar myokardit minst 6 månader

hjärtsvikts och arytmi behandling v.b. som vanlig

svår förlopp: biopsi-styrad, eventuell antiviral eller immunsuppressiv terapi (om biopsi är virus-negativ)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

prognos myokardit?

A

I mesta fall läkar myokardit utan komplikationer eller permanenta skador

av patienter som föreställa sig med hjärtsvikt, 1/3 ska utveckla progrederande kroniks svikt

”myocardial scarring” på kontrast MRT innebär ökad dödsriks, inkluderande plötslig hjärtsdöd

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Perikardit -etiologi?

A

Infektiös (virus, bakterier)

Akut hjärtinfarkt

Tumörsjd (lung-, bröstcancer mfl)

Metabol sjd (uremi, myxödem)

Trauma

System-sjd (SLE, sklerodermi, RA etc)

Läkemedel (procainamid, adriamycin etc)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

symptom, diagnos, terapi perikardit?

A

Smärta ! Substernal eller vä-sidig, skarp, huggande smärta. Förvärras vid inandning och kroppsrörelser. Ingen effekt av nitroglycerin

Feber, hostavanligt

Gnidningsljud: flyktigt, som att gå i kramsnö

EKG: ST höjning; eko: möjligt perikardvätska

Lab: ingen specifisk test (Troponin ↑ vid samtidig myokardit)

Bilddiagnostik: eko, magnetresonans

Symtomatisk behandling: analgesi / anti-inflammation (aspirin, ibuprofen etc.)

Inläggningsindikation: bara samtidig myokardit (t.ex.troponinstegring) eller stor perikardexsudat

Vanligen läker utan komplikationer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

beskriv ekg vid perikardit.

A

Ekg-ST-T förändringar med karaktäristiskt

förlopp:

  1. Uppåt konkav ST-höjning, hängmatteutseende
  2. Regress av ST-höjning samt utveckling av T-negativitet
  3. Normalisering
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

beskriv infektiös endokardit.

A

infection of cardiac valvular tissue, of vascular intima, or of intracardiac/intravascular devices (e.g., central venous catheters or pacemakers)

  • mostly staphylococci or streptococci
  • mortality around 20%, in survivors often permanent damage (stroke, prosthetic valve replacement)
  • high incidence in

immunocompromised pts

or drug abusers

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

symptom och tecken på infektiös endokardit?

A

fever, chills

embolism: brain, kidneys, spleen, arms, legs

new heart murmur (valvular insufficiency); by far not always !

heart failure (all degrees)

skin lesions (late !)

≈half of all pts have pre-existent valvular disease or cardiac implants (predisposition)

fever + predisposition (±new murmur) = clinical suspicion

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

vegetationer är ett nyckelfynd vid infektiös endokardit. hur kan de yttra sig?

A

from < mm to several centimeters

bacteria (up to 1010/g), thrombus, tissue detritus

mobile, with frequent embolization

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

vad hittar man labbmässigt vid infektiös endokardit?

A

CRP↑, leukocytosis with granulocytosis and left shift, later anemia, with sepsis increased calcitonin, increased gamma-globulins

no single pathognomonic test

Most important lab test: blood cultures

don’t wait for rise or peak in temperature (continuous bacteremia) !

>3 separate cultures, >5 ml blood

> 90% positive if no antibiotic therapy

Exception:

in Q fever endocarditis (transmitted from sheep, goat, cows and their products) cultures remain negative; coxiella burnetii serology is helpful

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

behandling vid infektiös endokardit?

A

Antibiotisk kombinationsbehandling -parenterala baktericida preparat bör användasriktad efter agens

vanligen 4-6 veckor

Kirurgi under akutfas är nödvändigt i 25–50 % av alla endokarditis fall.

Främsta operationsindikationer är embolirisk (t.e.vegetationer > 1 cm)

progressiv hjärtsvikt på grund av klaffläckage

invasiv infektion med abscessbildning

protes / pacemaker infektion

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

basbehandling hjärtsvikt?

A

Acehämmare

Betablockad

MRA

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

hjärtsvikt, åtgärder utöver basbeh?

A

Viktiga åtgärder utöver basbehandling:

Sviktpacemaker (CRT = cardiac resynchronization therapy)

Defibrillator (ICD = Implantable cardioversion defibrillator)

Sacubitril/valsartan (Entresto®)

Sinusknutehämmare (ivabradin)

Intravenöst järn

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

nya hjärtsviktsmedicinen?

A

Arni - entresto

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

hur mkt minskad dödlighet med Arni/entresto?

A

20 procent

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

hur verkar digoxin?

A

Ökar hjärtats kontraktilitet (ökar intracellulärt Ca) samt minskar vilofrekvensen något

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

minskar digoxin mortalitet?

A

nej, minskar dock morbiditet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

hur verkar inotropa lm? evidens?

A

Inotropa läkemedel (t ex levosimendan): Ökar kontraktilitet via ökad känsligheten för intracellulärt calcium samt har viss (pre) o afterload reduktion. Ges som ett iv dropp i 24 h Saknar övertygande evidens. Används hos oss till selekterade patienter i väntan på annan medicinsk åtgärd som tex klaffoperation, hjärttransplantation och ibland som palliation och ges ca var 3e vecka som iv infusion

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

vad gör man om vid svikt svår bestående vätskeretention (ofta vid en biventrikulär dysfunktion).?

A
  1. Loop diuretika – vanligt med viss resistens, ge adekvata doser! 2. Aldosteronhämmare – Spironolakton/Eplerenon
  2. Metolazon (thiaziddiuretika) kan prövas

All farmakologisk behandling försvåras ofta av lågt BT samt dålig njurfunktion.

Ascitestapping/Pleuratappning

Ultrafiltration – mer på försöks/forskningsnivå

Peritonealdialys

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

är systolisk svikt framåtsvikt?

A

ja

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

vad leder framåtsvikt till?

A

minskad co

minskad vävnadsperfusion

organsvikt

raas-aktivering

salt och vätskeretention

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

vad leder bakåtsvikt till?

A

ökade fyllnadstryck i lv och la

ökat tryck i lungkretsloppet

stas

rv-svikt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

hur kan systolisk svikt leda till diastolisk svikt, fysiologiskt?

A

raas-aktivering ->

ökade fyllnadstryck i lv och la

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

fömaksflimmer prevalens?

A

3%

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

symptom FF?

A

Varierande symtomatologi:

Palpitationer, attackvisa

Hög oregelbunden puls

Tryck i bröstet

Andfåddhet

Nedsatt kondition (vanligt)

Sämre livskvalitet

Asymtomatisk

Nedsatt vänsterkammarfunktion - kardiogen chock

(tex vid mitralisstenos)

31
Q

FF ger risk för?

A

stroke

32
Q

FF, vad händer med hjärtats pumpförmåga?

A

Hjärtats pump förmåga

sämre pga oregelbunden

och hög puls, förmakskontraktionen

saknas

33
Q

Genes – riskfaktorer för FF?

A

Hypertoni

Ischemisk hjärtsjukdom

VOC, ssk mitralklaffsjukdom

Hjärtsvikt

Kardiomyopati

Diabetes

Livsstil; etyl, fetma

Thyroideasjukdom

Sömn apné

Idrott

Hög ålder

Infektion

Familjär

Idiopatiskt

34
Q

hur ställs diagosen FF?

A

Sjukhistoria

oregelbunden puls

Känna på pulsen

Lyssna på hjärtat

Ta EKG

Bandspelar EKG

35
Q

EKG-kriterier FF?

A

Oregelbunden rytm

Oftast hög kammarfrekvens ca 100-150 slag/min

Förmaksfrekvens 350-450/min, flimmervågor, ses oftast

tydligast i avledning V1.

36
Q

Risker - kliniska konsekvenser av FF?

A

Ökad risk för tromboembolier

Slaganfall – stroke, TIA

Perifer embolisering

F Flimmer ökar risken för stroke x 5

Ca 30 % av stroke är

flimmerrelaterade

Högre dödlighet vid flimmerassocierad

stroke

Källan oftast vänster förmaksöra

37
Q

Behandling av förmaksflimmer?

A

1. Minska risken för stroke/emboli med

antikoagulation

Riskvärdera för stroke med validerade

algoritmer, CHA2DS2VASc, på varje patient.

Risken för blödning bör också värderas för varje

patient som erhåller antikoagulantia, HASBLED

score

2. Frekvensreglering

Betablockare, verapamil (digitalis vid hjärtsvikt)

OBS: Värdera symtom och hjärtfunktion efter frekvens

reglering

Komorbiditet

Vid hjärtsvikt: betablockare, digitalis, amiodarone

Vid astma: digitalis, verapamil, cardizem

Utvärdera frekvensreglering med anamnes, vilo-EKG, ev

Holter och/eller trapptest, arbetsprov

3. Symtomlindring

Rytmkontroll

Antiarytmika för att förebygga återfall i FF vid paroxysmalt

FF eller efter elkonvertering av persisterande FF

dronedaron, flekainid, propafenon,

(disopyramid, amiodaron, sotalol)

Val av AA:

Vid ischemisk hjärtsjukdombör flekainid undvikas

Vid > lindrig hjärtsvikt: endast amiodaron

Rytmkontroll ger ej riskreduktion för stroke eller död,

däremot bättre livskvalitet

Behandla andra kardiovaskulära riskfaktorer adekvat

Hypertoni

Hyperkolesterolemi

Diabetes mellitus

Rökstopp

Sömnapnésyndrom

Behandla underliggande hjärtsjukdom/annan sjd adekvat

Nedsatt vänsterkammarfunktion och kardiomyopati

Ischemisk hjärtsjukdom

Klaffel, ffa mitralisvitium

Thyroidearubbning

Alkoholmissbruk

38
Q
A
39
Q

När ASA eller ASA/Clopidogrel vid FF?

A

enbart hos pat

som av något

skäl ej kan ta

VKA/NOAC

40
Q

Waranminskar risken för stroke med hur många procent?

A

67%

41
Q

Modern - ny blodtunnande beh?

A

Pradaxa (Dabigatran)

Xarelto (Rivaroxaban)

Eliquis (Apixaban)

  • Minst lika bra som Waran
  • Lägre risk för livshotande blödning
42
Q
A
43
Q

när kan man konvertera FF?

A

Kan utföras subakut utan föregående antikoagulantia inom

48 h om debut är säkerställd, därefter risk för embolier

Vid persisterande flimmer där konvertering planeras ska

pat ha terapeutisk AK-behandling i minst 3 veckor före

konvertering (PK-INR >2,0 eller NOAK)

Subakut hos patient med persisterande flimmer somej kan

stabiliseras annars, ska då föregås av TEE för att utesluta

tromb

44
Q

Elektrisk eller farmakologisk konvertering?

A
  • Hemodynamiskt instabil pat skall el.konverteras
  • Vid hemodynamiskt stabil patient och kort FF duration < 3

dygn kan farmakologisk konvertering övervägas.

strukturellt hjärtfel, nej - amiodarone

strukturellt hjärtfel, ja - flekanid etc

45
Q

Invasiv terapi vid F flimmer?

A

Flimmerablation - kateterburen åtgärd

God symtomlindring för ca 70% av pat

Kirurgi; Maze-kirurgi eller epikardiell ablation

Vid öppenMaze-kirurgi bot > 95%

God symtomlindring för >90%

Pacemaker/His ablation

God symtomlindring för pat med inadekvat frekvensreglering

eller oacceptabla biverkningar av frekvensreglerande LM

46
Q

klassificering FF?

A

paroxysmalt - under 48 h

persistent - över en vecka

permant - accepterat

47
Q

behandling förmaksfladder?

A

Samma behandling som för förmaksflimmer vad gäller

emboliprofylax och frekvensreglering

Väsentligen samma farmaka för rytmkontroll (utom

flekainid)

Kom dock ihåg den elektrofysiologiska skillnaden, chans till

bot vid ablation > 90%

Överväg alltid fladderablation istället för kronisk

behandling med antiarytmika och antikoagulantia

48
Q

bradyarytmier, ekg?

A

P40-80 msek

PQ120-200 msek

QRS60-120 msek

49
Q

blodförsörjning sinusknutan? av-knutan? his?

A

Sinusknutan

50% RCA

30% LCX

20% båda

AV knutan

90% PDA

10% LCX

HIS

LAD

50
Q

bradykardi orsaker?

A

Exogena

läkemedel

hyperkalemi

hypothyreos

hypotermi

sepsis

vaguspåslag

carotisstimulering

förhöjt intrakraniellt tryck

Endogena

degeneration

kranskärlssjukdom

hjärtinfarkt

kardiomyopati

infiltrativ hjärtsjukdom

kirurgiskt trauma

myokardit

inlagringssjukdomar

51
Q

bradyarytmier, symptom i kombination med ekg?

A

andfåddhet

nedsatt kondition

trötthet

förvirring

yrselattacker

svimning(ar)

palpitationer

bröstsmärta

52
Q

bradykardiutredning?

A

Vilo EKG

Telemetri / bandspelar EKG

Arbetsprov

Patientaktiverat EKG

Implanterbart EKG

53
Q

Sjuk sinusknuta (SSS) indelning?

A

Sinusbradykardi:minskad automaticitet

Sinus arrester:>3 sek paus utan föregående P-våg

Spontana sinusarrester recidiverar ofta

Situationsutlösta sinusarrester recidiverar sällan

SA-block:sinusknutan fyrar utan spridning av impulser

Taky-brady syndrom:växlande långsam rytm och supraventrikulär takykardi, symtomatisk vid skifte

Kronotrop inkompetens

54
Q

vad är kronotrop inkompetens?

A

En inadekvat hjärtfrekvens i förhållande till en given belastning

Max hjärtfrekvens < 0,9 x (220-ålder)

Max hjärtfrekvens < 120 slag/min oberoende av ålder

Behandling dock endast vid symtom !

55
Q

hur behandlas bradykardier akut?

A

Akut

Inj Atropin 0,5-1,0 mg iv x 1-3

Inj Isoprenalin 1-2-4 μg iv x flera

Inf Isoprenalin

Transtorakal pacing

Temporär pacemaker

56
Q

hur behandlas bradykardier efter den akuta fasen?

A

Senare

Sätta ut bromsande mediciner

Permanent pacemaker

57
Q

vad är av-block I?

A

PQ-tid >200 ms. Alla impulser överleds

godartad prognos

övergår sällan till AV-block II-III

ingen specifik behandling

sätta ut AV-nods bromsande farmaka om ej stark indikation

pacemaker bara vid uttalad AV fördröjning samt hjärtsvikt

58
Q

hur delas avblock II in?

A

Mobitz typ 1 (Wenckebach)

Successiv förlängning av PQ tiden till bortfall av AV-överledningen

Mobitz typ 2

Konstant PQ-tid med regelbundet bortfall av AV-överledningen, t.ex. 2:1, 3:1, 3:2. Mer malignt. Lokalisation nästan alltid infranodalt

59
Q

av-block II etiologi typ 1?

A

normalt nattetid hos vuxna

läkemedel

kardioskleros

60
Q

AV-block II typ 2etiologi?

A

vanligen kardioskleros

akut inferior hjärtinfarkt

läkemedel (terapeutisk dos eller intoxikation)

post hjärtkirurgi

inlagringssjukdomar

61
Q

när pacemakerindikation AV-block II?

A

Både typ 1 och typ 2 vid samtidiga symtom

Typ 2 även i frånvaro av symtom

Typ 1 om ihållande hos personer >45år även i frånvaro av symtom

62
Q

hur delas av-block III in?

A

Totalt bortfall av AV-överledningen.

Smal eller bred ersättningsrytm.

Om QRS är normalbred, lokaliseras AV-blocket

i själva AV noden (90%)

Övergående AV-block III

Endast vid infarkt/myokardit eller intoxikation.

Skilj från paroxysmala förmakstakykardier

63
Q

Vad utmärker avblock III?

A

Ingen koppling mellan förmaksrytm och kammarrytm.

Vanligen oklar etiologi-dessa är ej reversibla

Kan ses vid akut hjärtinfarkt-då vanligen reversibla

Antika studier skattar 2-års mortaliteten utan behandling till 50%

64
Q

när sätter man pacemaker på av block III?

A

Samtliga patienter med icke reversibelt AV-block

Vid AV-block III i samband med hjärtinfarkt ges PM direkt om ersättningsrytm med breda QRS. Annars expektans 7 dagar då AV-blocket oftast går i regress.

65
Q

när pacemakerindikation vid förmakstakykardi med av-block?

A

Symtomgivande bradykardi

Pauser > 4 s om synkope/presynkope

66
Q

när och vaför av-block III vid hjärtinfarkt?

A

Inferior infarkt

dålig blodförsörjning av AV noden

nodala ersättningsslag (smalt QRS) 40 slag/min

måttliga symtom, går ofta i regress efter några dagar

Anteroseptal infarkt

skada på skänklarna i septum pga infarkten

distal ersättningsrytm (brett QRS) 20-30 slag/min

grav hemodynamisk påverkan

stor risk för asystoli, går ej i regress

67
Q

vad är temporär pacing?

A

Transthorakal pacing ges vid urakut asystoli/AV-block III (vanligen vid hjärtinfarkt). Obehagligt!! Kräver sedering och smärtlindring.

Transvenös pacing via kateter i V. femoraliseller V. jugularis interna. Ringa obehag. Undvik längre tid än 3 dagar.

Skydd vid alla typer av grav bradykardi fram tills en permanent pacemaker kan implanteras.

68
Q

varför HögergrenblockRBBB right bundle branch block?

A

Vanligt (intermittent) hos unga vuxna

ingen prognostisk betydelse

Högerhjärtat överbelastat

lungembolism

akut högersvikt

69
Q

varför Vänstergrenblock LBBB left bundle branch block? behandling=

A

Oberoende riskfaktor

Dock kopplad till andra hjärtsjukdomar (ischemisk hjärtsjukdom, hjärtsvikt, kardiomyopati)

Kräver ingen specifik behandling i frånvaro av hjärtsvikt (då ev biventrikulär pacemaker) eller synkope

70
Q

vad bör sägas om

a) Bifascikulärt blocka) LBBB
b) RBBB+LAH left anterior hemiblock
c) RBBB+LPH left posterior hemiblock

A

I samband med synkope indikerar dålig prognos

Troligen beroende av intermittent AV-block III

Om anamnes på synkope ska dessa patienter ha pacemaker (DDD-system)

71
Q

Pacemakerkod?

A

Pacing Sensing Inhibiting/triggning Rate response

A/V/ DA/V/D I/T/D R

A förmak

V kammare

D både och (dual)

72
Q

nämn några vanliga pacemakersystem?

A

AAIR sjuk sinusknuta

VVIR långsamt förmaksflimmer

DDD(R) AV-block

CRT-P hjärtsvikt

(Cardiac Resynchronisation Therapy

biventrikulär pacing)

73
Q
A

sexan (18 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions