insulinbehandling typ 1 DM Flashcards
nämn fyra insulingrupper
- humant insulin
- kortverkande insulinanaloger
- långverkande insulinanaloger
- tvåfas/mixinsulin analoger
nämn två typer av humant insulin
- Regular, kortverkande
- NPH, medellångverkande
nämn fyra typer (brands) av kortverkande insulin analoger (monomeric)
– Humalog®, ”insulin lispro”
– Novorapid®, ”insulin aspart”
– Fiasp®, ”snabbare insulin aspart”
– Apidra®, ”insulin glulisin”
nämn tre typer av Långverkande insulin analoger
- Lantus®, glargin, (Sanofi-Aventis)/’Biosimilarer
- Levemir®, detemir, (NovoNordisk)
- Tresiba®, degludec, (NovoNordisk)
Nämn två typer av tvåfas/mix-insulin analoger (NPH princip)
- Humamix®, ”insulin lispro”
- Novomix®, ”insulin aspart”
beskriv effektprofiler hos några olika insulinsorter
var på kroppen kan insulin ges. nämn tre ställen på kroppen, i viktighetsordning.
- magen
- utsida lår
- baksida överarmar
vad är behandlingsmålet vid typ 1 diabetes?
att efterlikna den normala insulinsekretionen
beskriv moderna insulinregimer vid typ 1 diabetes (multipla injektioner). när och vad ges?
- kortverkande analog i samband med måltid. tex morgon 7-8, lunch 11-13 och middag 17-18. Extradoser av kortverkande kan ges till mellanmål vid behov. (kortverkande humaninsulin används endast av ett fåtal).
- långverkande insulin tex NPH/Glargin/Detemir ofta 21-23 till natten. kan delas upp på andra intervall också.
beskriv hur man kan starta upp insulin vid typ 1 diabetes.
- Insulininställning i slutenvård alt dagvård
- Insulindoser titreras över tid (dagar-veckor)
- Kortverkande insulinanalog till måltid
- Startdos ex 4-6 E x 3 vid huvudmålen
- I kombination med basinsulin
- kväll (ev morgon), långverkande insulinanalog eller NPH (startdos ex 10 E)
- Högt intitialt HbA1c, lång symtomduration, övervikt, andra
sjukdomar kan bidra till insulinresistens och högre doser.
- Motsatsen kan kräva försiktighet vid initial dosering
- Många behöver en större dos initialt (glukotoxicitet/insulinresistens)
- Remission (”honeymoon”)
Mål glykemisk kontroll:
• P-glukos, egenmätningar
– 4-6 mmol/l före måltid, <8 (10) mmol/l efter måltid’
– ’Ensiffriga värden’
• HbA1c
– Långsiktigt <53 mmol/l hos de flesta
– Vänta ngn månad
• Individualisera!
– Högre nivåer, men ej >70, vid hög ålder, svåra problem med
hypoglykemier, komplikationer, andra sjukdomar, (CVD),
compliance.
Vilket är det viktigaste måttet på glukoskontroll?
HbA1c
vad mäter HbA1c
2-3 mån ‘minne’, ‘långtidssocker’
när bör man egenmonitorera blodglukos?
Systematiskt:
– Före och efter måltid en eller flera dagar per vecka (typ 1 diabetes)
Vid speciella tillfällen:
• Ändring i behandling
– Förändringar dosering/timing, insulin!
- Glukossvängningar och hypoglykemi
- Pedagogiskt – måltidssammansättning, fysisk aktivitet, stress
etc
- Infektioner och andra akuta tillstånd
- Läkemedel med effekter på blodglukos, eg glukokortikoider
vilket är det vanligaste dosintervallet vid insulinbehandling i praktiken? och varför kan den variera?
0.5 - 0.8 E/kg
Dosen förändras oftast på grund av förändrad insulinkänslighet.
Dosen också beroende av endogen insulinproduktion
(som vid remission av T1D).
nämn faktorer/tillfällen då insulinbehovet ökar?
- Infektioner, s.rskilt vid feber
(Egenm.tning av glukos viktig)
– +25 % vid 38ÅãC
– +50 % vid 39ÅãC
- Övervikt/fetma
- Stillasittande/sängliggande
- Stress
- Blodglukosrekyl efter en kraftig hypoglykemi
- Steroidbehandling
- Inflammatoriska sjukdomar (RA, IBD etc)
- Premenstruellt
- Graviditet (1,5 - 3 g.nger)
- Endokrina sjukdomar
– Hypertyreos
– Polycystiska ovariesyndromet (androgenicitet, hirsutism,
bålfetma)
– Cushing
– Akromegali
– Feokromocytom
– Hyperaldosteronism (hypokalemi)
– Hyperparatyroidism
- Vissa etniska grupper (Pakistan, Bangladesh, Indien)
