DMII Flashcards

1
Q

vilka är behandlingsmålen vid diabetes?

A

• Symptomfri patient • – ej hyper- eller hypoglykemi (akuta komplikationer) • Förebygga eller bromsa utveckling av kroniska diabeteskomplikationer -> God livskvalitet både på kort och på lång sikt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

vilket är det goda kolesterolet?

A

HDL

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Hur behandlar man helst DMII?

A

Kost, vikt (nedgång), fysisk aktivitet (FAR), rökstopp

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vilket är förstahandsLM vid DMII?

A

Metformin

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

vilka är andrahandsLM eller tillägg vid DMII?

A

Sulfonureider eller repaglinid - glipizid, glimepirid, Mindiab, Amaryl, Novonorm.

Insulin

  • Novomix., Humalog Mix., f.re m.ltid
  • Insuhuman Basal., Insulatard., Humulin NPH., natt
  • Vid hypoglykemier, Lantus., Levemir., Tresiba.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vilka är tredjehandsLM vid DMII?

A

Tredjehandsval

GLP1 analoger

• Byetta., Bydureon., Victoza., Lyxumia.

DPP-4-hämmare

• Galvus., Januvia. ,Onglyza., Trajenta

PPAR-γ aktivering

• Actos.

Akarbos

• Glucobay.

SGLT2-hämmare

• Forxiga., Invokana., Jardiance.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Om behandlingsmålen med Metformin inte nås, hur kan man trappa upp?

A
  1. Man kan lägga till SU eller Insulin

Man kan även lägga till DPP4, GLP1 och SGLT2 om det föreligger särskilda skäl, t.ex. övervikt, hypoglykemier, hög hjärt- och kärlsjukdomsrisk.

  1. Kombination av 3 av ovanstående. Alternativt förstärkt insulinbehandling.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

När tar man Metformin?

A

Till måltid

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Nämn två viktiga Metformin biverkningar

A
  • GI-biverkningar hos mer än 20%
  • Risk f.r laktacidos vid njurfunktionsnedsättning - renal elimination av metformin (obs! intorkning, akut sjukdom med feber, kontraströntgen).
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Hur funkar sulfonureider?

A

De stimulerar insulinfrisättning

–SUR 1 receptor p. beta-cellen

–Stänger K(ATP) kanaler

–Depolariserar beta-cellen

–Kalcium flödar in och

stimulerar insulinfrisättning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Nämn ngra viktiga biverkningar till Sulfonureider (och repaglinid)

A
  • Kan ge hypoglykemi (långdragen på grund av läkemedelsackumulation)
  • Ökad hypoglykemirisk vid lågt HbA1c och hög ålder
  • Viktuppgång
  • Gastrointestinala biverkningar, hudreaktioner, hypoglykemi
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Nämn 2 inkretiner

A
  • GLP-1 agonister
  • DPP4-hämmare
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad har inkretinerna för effekter?

A
  • Stimulerar insulinfrisättning och syntes av proinsulin
  • Hämmar glukagonfrisättning
  • För långsammare ventrikeltömning
    • ->Illamående
  • Aptitnedsättning (CNS-effekt)
    • -> Viktnedgång
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Hur funkar SGLT2-hämmare? Och vad leder användningen till?

A

Hämmar reabsorption av glukos via hämning av Sodium-Glucose Cotransporter 2 (SGLT-2) i proximala tubuli.

  • Njurarna resorberar 180 g glukos från urinen per dag
  • SGLT2 hamming leder till utsöndring av upp till 70 g glukos per dag
  • Lägre HbA1c, kroppsvikt och blodtryck
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

hur funkar alfaglukosidashämmare?

A

Hämmar tunntarmsmukosans alfaglukosidaser vilket ger

långsammare och mindre glukosupptag

Absorberas nästan inte alls

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Hur många av dem som använder alfaglukosidashämmare får gastrointestinala besvär?

A

20-30% får gastrointestinala besv.r, gaser och diarré

17
Q

Beskriv ngra moderna insulimregimer vid DMII

A
18
Q

Titrering av insulindos. Hur ska man börja? Och när ska man sluta?

A
  • Börja lågt, ca 0,15 E/kg.
  • Plussa på med 2IE per 3 dagar.
  • Stoppa då FPG är mindre än 7 mmol/L.
19
Q

Vilken insulindos slutar man ofta på när den titrerats upp tillräckligt?

A

10-14 E, men individuell dosering

20
Q

Om man väljer nattinsulin, vad har man för mål?

A

Fasteglukos 5-7 mmol/l

21
Q

Nämn några faktorer som kan påverka valet av behandling vid DMII.

A
  • Patientens inställning och förväntad medverkan i behandlingen
  • Risker för hypoglykemi, andra biverkningar
  • Diabetesduration
  • Förväntad återstående livslängd
  • Manifesta vaskulära komplikationer
  • Sjukvårdsresurser, patientstöd
22
Q
A
23
Q

Nämn några faktorer som är viktiga att beakta vid läkemedelsval vid DMII.

A
24
Q

Över vilket BMI kan överviktskirurgi bli aktuellt?

A

Över 35

25
Q

Överviktskirurgi kan förebygga och bota diabetes. Varför?

A

Det vet man inte riktigt.

26
Q
A
27
Q

PPAR-γ aktivering - effekter?

A

Minskat P-glukos, BT

Ökat HDL-kol, TG

28
Q

PPAR-γ aktivering, biverkningar

A
  • Viktuppg.ng
  • Hjärtsvikt
  • Vätskeretention/Hemodilution
  • Frakturer
  • Makulaödem
  • Ökad risk för urinblåsecancer (liten riskökning)
29
Q
A
30
Q

Träning och diabetes (DMI och DMII) – långsiktiga effekter?

A

Insulinkänslighet

– ökar

Glukoskontroll (HbA1c) -Typ 1 diabetes

– påverkas i liten utsträckning av att man börjar träna

– oregelbunden träning ger svängningar

– avbrott i regelbunden träning försämrar

Glukoskontroll (HbA1c) -Typ 2 diabetes

– Bättre av vardagsmotion

Blodlipider – gynnsamma effekter

– sänkning VLDL-TG och LDL-kolesterol

– ökning HDL-kolesterol

31
Q

Träning och diabetes – risker?

A

Infektioner

– aldrig träna med feber i kroppen

– starta försiktigt efter infektionssjukdom

  • förkylning, influensa, magsjuka

Nervskador

– skaderisk f.a. fötter och fotleder vid nedsatt känsel

Ögon

– undvik hård motion vid blodkärlsnybildningar

Njurar

– ej hård motion vid manifest proteinuri

32
Q
A
33
Q

Träning/motion och diabetes – individuella råd anpassade till?

A

Patienten

  • ålder
  • diabetesduration
  • glukos-kontroll
  • insulin-dos
  • eventuella komplikationer

Typ av motion/träning

Träningens intensitet och regelbundenhet

34
Q

Vid typ 2-diabetes är frisättningen av GLP-1 i samband med måltid reducerad. Ja eller nej?

A

Japp.

35
Q

Vad kan man säga om hypertoni vid diabetes I och II?

A

Typ 1 diabetes

I huvudsak beroende p. nefropati

Typ 2 diabetes

Del av det metabola syndromet

Associerad med nefropati

Ovanliga samband

Njurartärstenos

Endokrina sjukdomar (Mb Cushing, Mb Conn, feokromocytom,

akromegali)

Hormonbehandling (antikonception, glukokortikoider)

36
Q

Vilka är de 2 mest förskrivna diabetesläkemedlen i Sv?

A

Metformin solklart och ökande

därefter SU som är minskande

37
Q

Behandling av hypertoni vid diabetes?

A

Undvik r.kning, f.r mycket alkohol, .verkonsumtion av salt .vervikt,

fysisk inaktivitet, initiera stresshantering

Flera l.kemedel kr.vs f.r m.len (<140/80 mm Hg; l.gre (<130/80)

vid nefropati och kan .verv.gas hos unga))

– Evidens f.r nytta saknas f.r att behandla blodtryck till under 130/80 mm Hg

Förstahandsmedel

– ACE-I/Angiotensinreceptorblockerare (ARB)

– Kalciumblockerare (CCB)

– (Tiazid)

– Eller kombination i låg dos (ACE-I+ CCB, ACE-I+tiazid)

– Beta-blockerare, men i huvudsak vid kardiovaskulär sjukdom

Alternativ vid biverkningar, på särskilda indikationer och som tillägg

– Furosemid (diabetesnefropati)

38
Q

Målsättning lipidsänkning?

A

LDL-kolesterol <1.8 / 3 mmol/l, beroende på total risk

Generisk statin

39
Q

Vad bör man veta om Glitazoner?

A

En på marknaden: pioglitazone, liten användning

Flera verkningsmekanismer genom att minska insulinresistensen mm och har även effekter på blodfettsrubbningarna

Inte godkänt som förstahandsterapi överallt

Problem med biverkningar; hjärtsvikt, hjärtkärlsjukdomar,

benskörhet, viktuppgång, makulaödem