Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

sexan > kärl > Flashcards

kärl Flashcards

1
Q

hur definieras aortadissektion?

A

-Intimaruptur -> blod från äkta lumen > falskt lumen -Dissektionsplan av varierande längd i median -Klassifikation bygger på lokalisation och utbredning av dissektionen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

aortadissektion kan uppstå genom två olika mekanismer, vilka?

A
  • intimal tear - intramural hemorrhage
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

vilka två typer av dissektioner finns det, och vad särskiljer dem?

A

typ A, proximal (proximal om subclavia sin) typ b, distal - efter subclavia sin

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

varför kan malperfusion uppstå vid bortadissektioner?

A

Bristande perfusion i ett kärlområde är ett viktigt fenomen vid akuta dissektioner. Orsaken är att dissektionsmembranet kan lägga sig för en kärlmynning med risk för cerebral skada eller bortfall av cirkulation till extremiteter och inre organ

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

nämn några kliniska karaktäristika för a- resp b-dissektion.

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

hur vanligt är det med aortadissektion?

A

Aortadissektion uppskattningsvis

  • 3-5 fall/100.000/år
  • Jämfört med rupt AAA 11-12/100.000/år
  • Tidigare svår diagnos, många diagnostiserades först vid obduktion
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q
A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Aortadissektion, beskriv symptom och klinisk bild.

A

• Ofta urakut svår bröstsmärta med utstrålning i

rygg och/el övre extremiteter

• Ibland migrerande smärta (progress av

dissektionen)

• Symptom på organavstängning med ischemi

– ryggmärg (neurologiska symptom)

– extremiteter (pulslöshet)

– njurar

– tarm

– coronarartärer

  • Aortainsufficiens och hjärtsvikt
  • ”Sudden death”
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

nämn några undersökningsfynd vid akut aortadissektion.

A
  • Kraftigt smärtpåverkad patient
  • Högt blodtryck (ej om pat har hjärttamponad)
  • Tecken på malperfusion (sidoskillnad i puls, bltr mellan extremiteter, neurologiska symptom, oliguri)
  • Hjärtsvikt med aortainsufficiens (diastoliskt biljud)
  • EKG kan visa coronarischemi (höger coronarkärlspåverkan vanligast) 20%
  • Hos 20-30% av patienterna misstänks primärt annan
    diagnos: coronarsjukdom, aneurysm, lungemboli, aortastenos
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

nämn några diffdiagnoser till aortadissektion

A

Akut coronart syndrom

Aortainsufficiens utan dissektion

Aortaaneurysm

Muskuloskelettal smärta

Perikardit

Pleurit

Lungemboli

Cholecystit

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Nämn några tänkbara komlikationer till aortadissektion.

A

Risk för ocklusion av kärlavgång

Arcus -> stroke

Intercostalartärer -> paraplegi

Njurartär -> oliguri/anuri (vanligast)

Mesenterialartär -> tarmischemi

Iliacaartär -> ischemiskt ben (näst vanligast?)

Ruptur

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

nämn några riskfaktorer för aortadissektion.

A

Hypertoni

rökning

Bindvävssjukdom

Marfan, Ehlers-Danlos

Medfödd klaffsjukdom

bicuspid aortaklaff, coarctation

Arterit

Takayasu, Behcet, syfilis

Trauma med deceleration

bilkrock, fall från hög höjd

Iatrogent

kateterisering av kärl

aorta-/klaffkirurgi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

aortadissektion, mål med imaging?

A

Bekräfta diagnos - typ A eller B?

Kartlägg intimarupturer

Urskilj äkta/falskt lumen

Bedöm utbredning

Bedöm påverkan på sidogrenar

(malperfusion)

Värdera ev AI (typ A)

Värdera extravasation (periaortalt eller mediastinalt hematom, pleura- eller perikardvätska)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

aortadissektion, jämför några diagnosmetoder.

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

hur behandlar man typ a dissektion?

A

Typ A-dissektioner behandlas kirurgiskt.

Typ A = akut op-indikation pga hög rupturrisk

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

hur behandlar man aortadissektion, typ b?

A

Typ B-dissektioner behandlas ”konservativt” eller med TEVAR =

Thoracic EndoVascular Aortic Repair

Typ B = blodtryckssänkning och smärtlindring, alt

stentgraft

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

vad gör man om man hittar en typ a-dissektion på kliniken?

A

Vid diagnos

• inled medicinsk behandling

blodtryckssänkning med intravenös terapi

smärtlindring

  • kontakta thoraxkirugisk klinik
  • planera en snabb transport (anestesiolog, sköterska)
  • om instabil patient, överväg intubation
  • intravenösa infarter, artärnål på ”bästa” kärl
  • KAD på alla, saturationsmätare om möjligt
  • om livshotande tamponad- pericardiocentes(?)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

vad är syftet med akutoperation vid aortadissektion, typ a?

A

Att förhindra aortaruptur och tamponad samt att återställa aortaklaffunktionen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

vilka är resultaten vid behandling av akut typ a dissektion?

A
  • 15-20% avlider före omhändertagande
  • 5-10% avlider efter omhändertagande men före op
  • 5-15% avlider inom 30 dagar efter operation
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

vilka är komplikationerna till akutoperation vid aortadissektion typ A?

A
  • blödning 5-15%
  • neurologisk komplikation 5-15%
  • infektion 2-10%
  • myocardskada med hjärtsvikt, lungsvikt ,njursvikt
  • psykisk krisreaktion
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

hur är mortaliteten om man inte opererar aortadissektion typ A?

A

50% 2 d och 90% 3 mån

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

beskriv behandlingen vid typ b-dissektion.

A

”Okomplicerade fall”: konservativ

behandling - blodtryck, smärta, perifer cirkulation

TEVAR

Prospektiva randomiserade studier pågår för

att definiera TEVAR:s roll

Resektion av aorta descendens vid akut typ

B-dissektion -> betydande morbiditet och

mortalitet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

vilken är den vanligaste orsaken till handikapp hos vuxna i sverige?

A

stroke

och den tredje vanligaste dödsorsaken

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

behandling av typ b-dissektion, indikationer?

A

Contained rupture

Hemothorax

Malperfusion

– buk

– njurar

– nedre extremitet

Refraktär smärta

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

fördel TEVAR? vad gör proceduren?

A

Mindre invasivt

Stänger entryt -> blod via äkta lumen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

problem vid TEVAR?

A

Intiman svagare

Rupturrisk

Läckage

Dislokation

Neurologiska komplikationer (CVL, parapares)

Mortalitet (0-20 %)

27
Q

utfall vid typ b-dissektion? konservativ behandling? öppen kirurgisk behandling? TEVAR?

A

Konservativ beh (utan organischemi)

  • 1-årsöverlevnad 85%
  • 10-årsöverlevnad 50% (många dör i annan sjd)

Öppen kirurgisk beh (pat med komplikationer)

• Op-mortalitet 20-40%

TEVAR (pat med komplikationer)

  • Op-mortalitet 5%
  • 3-årsöverlevnad 80% (Uppsala, opubl data)
  • Långtidsuppföljning krävs
28
Q

beskriv 5-års, 10-års och genomsnittsöverlevnaden vid claudicatio, kritisk ischemi och akut ischemi.

A

claudicatio 5-års 77%, 10-års 60%, genomsnitt 8 år

kritisk ischemi 5-års 45%, 10-års 20% 10-års genomsnitt 5 år

akut ischemi 5-års 40%, 10-års, 20%, genomsnitt 4,6 år.

29
Q

vanliga indikationer vid utförda TEVAR-operationer?

A

Indikationer för TEVAR vid typ B-dissektion, UAS (n = 37), t.o.m. 061231

21 (57%) patienter med blödning till vä pleura

11 (30%) patienter med akut ischemi i viscera, njurar och/eller nedre extremitet

Blödning i mediastinum, periaortalt

Akut dilatation

Intraktabel smärta

Kombinationer

30
Q

Patienter med aortadissektion har kronisk sjukdom i aorta och ska vara livslånga gäster hos intresserad läkare. Vad ska kollas?

A
  • Regelbunden blodtrycksövervakning
  • Aorta bedöms med MR eller CT efter 3 och 6 månader och därefter årligen om ingen progress
  • MR sannolikt överlägsen CT (stråldoser, bildkvalitet)
  • Bevaka progress av diameter i aorta, pseudo-aneurysm i anastomoser och malperfusion

Efter op av typ A:

  • Om restdissektion - större risk för komplikationer
  • 10-20% behöver ytterligare op inom 10 år
  • 50-70% långtidsöverlevnad med god livskvalitet
31
Q

vid karotisop klipper man upp kärlet, vad gör man därefter?

A

intima/media lossas

ibland används shunt (10-20%)

kärlet sys ihop (ofta med patch)

32
Q

nämn ett alternativ till karotiskirurgi. för- och nackdelar?

A

karotisstent

Flera randomiserade studier har jämfört karotisstentning med kirurgi

Mindre risk för hjärtinfarkt efter stentning

Mindre risk för kranialnervsskada, men…

2-3 ggr högre risk för stroke/död vid stentning

Används därför bara på speciella indikationer

Tidigare kirurgi och strålbehandling

33
Q

karotisoperation. vad kan vi kolla postop?

A

trombembolism

blödning

34
Q

hur många patienter på akuten, med bröstsmärta har aortadissektion?

A

mindre än 1/500

35
Q

definiera akut extremitetsischemi.

A

Akut (< 2 v) debuterande försämring av blodflödet till en extremitet ledande till ett potentiellt hot mot extremitetens överlevnad

36
Q

nämn orsaker till akut extremitetsischemi.

A

Emboli

Ingen tidigare arteriell insufficiens

Embolikälla (FF, hjärtinfarkt)

Plötslig symptomdebut (tim-dgr)

Ofta grav ischemi

Alla pulsar normala i andra benet

Tecken på kronisk ischemi saknas

Trombos

Tidigare claudicatio

Embolikälla saknas

Lång anamnes (dgr-v)

Mindre grav ischemi

Avsaknad av pulsar i andra benet

Tecken på kronisk ischemi

Andra orsaker

Aortadissektion, trauma, iatrogen, grav hjärtsvikt

37
Q

hur många procent av lemischemi beror på problem i iliaca eller under?

A

70%

38
Q

hur bråttom är det med akut extremitetsischemi?

A

Avgörs av extremitetens tillstånd (ischemigraden) för stunden

→ reevaluera

Försena ej op vid omedelbart hotad extremitet

Forcera ej op vid viabel extremitet

39
Q

hur är snittriktningen vid op av carotisstenos?

A

Snittriktning längs m sternocleidomastodeus

40
Q

vilka är de 5 p:en vid akut extremitetsischemi?

A

Pulselessness

Pallor

Pain

Paresthesia

Paralysis

41
Q

hur värderar man ischemigraden?

A
42
Q

hur värderar man sensibilitet vid akut extremitetsischemi?

A
  • känseln för lätt beröring försvinner först
  • smärta = omedelbart hotad extremitet
  • grav ischemi kan slå ut funktionen i smärtfibrer
43
Q

hur värderar man motorik vid akut extremitetsischemi?

A
  • Tåextensorer/flexorer rel proximal muskulatur
  • Spreta med tårna - ischemin mest uttalad distalt
44
Q

vad kan man sluta sig till om man undersöker för akut extremitetsischemi men har palpabla pulsar?

A

Palpabel puls = inget (större) kärlproblem

45
Q

Karotisstenoser Symtomatiska stenoser, exempel på RCT

Symtomgivande karotisstenoser

Absoluta riskreduktionen inom 5 år för stroke /död var?

Inom 30 dagar var komplikationsfrekvensen stroke/död?

A

Absoluta riskreduktionen inom 5 år för stroke /död var 15.3%

Inom 30 dagar var komplikationsfrekvensen stroke/död 7.1%

46
Q

vad är ett normalt ABI? och när är det signifikant arteriell insufficiens?

A

normalt - över 1,0

signifikant arteriell insufficiens <0,5

47
Q

vid ABI, när kan man få falska höga tryck?

A

DM, uremi = stela kärl → falskt höga tryck

48
Q

Karotiskirurgi är en av de operationer som är mest evidensbaserade, många RCT Karotisstenoser: Symtomatiska

Riskfaktorer för ny stroke utan kirurgi?

A

Stenosgrad

Alarmsymptom

Tid från kvalificerande symptom

Kön

Ålder

Plackets karaktär

49
Q

akut ischemi misstänks; vad kan man se vid duplex?

A

UL-tvåfärg

Anatomi o morfologi

Flödets riktning och indikation om hastighet

Flödesprofil (mono-, bi- trifasiskt) och flödets hastighet

50
Q

MR-angio, vad används som kontrast? och när kan det inte ges?

A

Kontrast (Gadolinium) – kan tyvärr ej ges vid dålig njurfunktion pga allvarlig komplikation

51
Q

handlägging viabel extremitet (I)?

A

Normal sensibilitet och motorik

Hörbar Dopplersignal

Ej omedelbart behov av intervention

Observation

försämring? ompröva klassificeringen

Ev. heparin / dextran

Angiografi dagtid (ev duplex)

52
Q

hur utreds karotisstenoser?

A

duplex, MR

53
Q

handläggning marginellt hotad extremitet? (IIa)

A

Normal motorik, mindre sensibilitetspåverkan

Hörbar Dopplersignal

Möjlig att rädda med snabb behandling

Akut angiografi

Kartläggning för ev kirurgi

Möjlighet till trombolys

54
Q

handläggning omdelbart hotad extremitet? (IIb)

A

Påverkad sensibilitet / smärta, påverkad motorik

Ingen arteriell Dopplersignal

Möjlig att rädda med omedelbar revaskularisering Ingen tid för ytterligare diagnostik

Akut revaskulering (öppen eller endovaskulär)

  • Embolektomi (aspiration / trombolys)
  • Perioperativ angiografi
  • Vid behov by-pass eller annan rekonstruktion
55
Q

handläggning irreversibelt skadad extremitet (iii)

A

Sällsynt

Lång anamnes

Hård paralytisk muskulatur

0 sensibilitet eller smärta

0 Dopplersignal (arteriell eller venös)

Cyanos

-> primär amputation

56
Q

orsaker till hjärninfarkt? (ischemi)

A

Halspulsåderförträngning (karotisstenos) 15-25%

Hjärtsjukdom (tex hjärtflimmer) ~ 25%

“Småkärlssjukdom” ~ 25%

57
Q

handläggning akut extremitetsischemi, allmänna principer?

A
  • Tänk på hela patienten (Optimera hjärtfunktion, lungfunktion, njurfunktion, koagulation)
  • Primär revaskularisering (Trombolys / Operation) ev primär amputation
  • Åtgärda underliggande orsak (PTA / by-pass / TEA vid behov)
  • Reperfusionssyndrom (Fasciotomi vid behov)
  • Postoperativ antikoagulans
58
Q

nämn två kirurgiska tekniker man kan använda vid revasularisering i benet.

A

fem-fem crossover

fem-pop bypass

59
Q

nämn symptom vid compartmentsyndrom. och vad är primär behandling?

A

Symptom:

86% Smärta

70% Svullen/spänd muskelloge

55% Palpöm muskelloge / smärta vid passiv sträckning

39% Påverkad motorik

32% Påverkad sensibilitet

Följ patienten noga!

Fasciotomi primärt? - Lång ischemitid, höga hinder

60
Q

hur många compartments har benet? vilka?

A

4

AC

LC

SPC

DPC

61
Q

två typer av stroke? procent?

A

Hjärnblödning ~ 10-15%

Hjärninfarkt ~85%

(ischemi)

62
Q

karotisstenoser. karotissymptom?

A

Amaurosis fugax/retinal emboli

(övergående)synbortfall på ögat samma sida som stenosen

TIA /stroke

Sens/motorisk bortfall/afasi

korsad sida från stenosen

63
Q

Karotisstenoser Symtomatiska, viktigt att operera snabbt!

Asymtomatiska, mindre nytta, men ändå en fördel efter drygt…?

A

3 år

64
Q

karotisop. komplikationer utöver blödning och trombembolism?

A

Lokal nervpåverkan

Infektion

Hjärtinfarkt

Hyperperfusion, risk för hjärnblödning

Lungproblem

Död

sexan (18 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions