Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

sexan > ekg > Flashcards

ekg Flashcards

1
Q

I hjärtat finns det huvudsakligen två celltyper, vilka?

A
  • Retledningsceller: Fibrer vars uppgift är att sprida aktionspotentialen i hjärtat. Retledningscellerna har i princip ingen förmåga att kontrahera men däremot sprider de aktionspotentialen mkt fort.
  • Kontraktila celler: Dessa har i uppgift att kontrahera. Dessa kan dock också sprida aktionspotentialen men betydligt långsammare än retledningscellerna.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Beskriv retledningssystemet.

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Relatera EKG-kurvans komponenter till retledningssystemet.

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Beskriv hur cellerna i hjärtat är sammankopplade.

A
  • Alla celler i hjärtat har en grenliknande struktur.
  • Cellerna är sammankopplade både mekaniskt och elektriskt, längst deras längdaxlar -> synctitium
  • Kopplingarna mellan cellerna kallas intercalated discs, som är proteinkomplex som förankrar cellmembran. En komponent i detta proteinkomplex är gap junctions, vilket är membranproteiner som bildar kanaler mellan cellerna.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Beskriv hur en aktionspotential i myokardiet (kontraktila celler) ser ut.

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Var är sinuskrutan lokaliserad?

A

I höger förmak vid v. cava superiors mynning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Hur många aktionspotentialer per minut brukar man säga att sinusknutan avfyrar?

A

70

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Hur modifieras primärt sinusknutans frekvens?

A

Autonoma nervsystemet

  • Sympatisk stimulering
  • Parasympatisk stimulering
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Sinusknutan är hjärtats primära pacemaker. I hjärtat finns dock ytterligare strukturer som besitter automaticitet och därmed pacemaker funktion. Vilka? Och vad är deras egenfrekvens? (3)

A
  • Delar av förmaksmyokardiet - 60 slag/min
  • AV-nodområdet - 40 slag/min
  • His-Purkinjesystemet - 20-40 slag/min
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad kallas de “tydligaste” fiberbuntarna som överleder impulsen från höger till vänster förmak?

A

Bachmanns bunt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad är en ektopisk rytm?

A

Om sinusknutan är defekt och impulserna uteblir kan en latent pacemaker etablera en hjärtrytm, som då kallas ektopisk rytm (eller ersättningsrytm).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Var ligger AV-noden?

A

I förmaksseptum.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad händer när den elektriska impulsen ska överföras från från förmaken till kamrarna genom AV-noden?

A

Det sker en fördröjning så att kamrarna ska hinna fyllas innan de kontraherar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Genom vilka väggmusellager (från vilket håll) sker aktivering av kamrarna?

A

Från endokardium till epikardium.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vilken nerv försörjer hjärtat med parasympatiska fibrer? Och vart går dessa nervfibrer primärt?

A

Vargusnerven. Nervfibrerna går primärt till sinusknutan och området kring AV-noden.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad kan mycket kraftig vagusstimulering leda till?

A

Upphörd aktivitet i sinusknutan, alternativ totalstopp i AV-noden - detta kan leda till svimning och stillestånd.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

I vilka delar av hjärtat kan man hitta sympatiska nervfibrer?

A

I hela hjärtat, särskilt i kamrarnas myokard.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad är definitionen av “rytm”?

A

Tre konsekutiva hjärtslag med samma utseende på EKG-kurvan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vad innebär sinusrytm?

A

Under normala omständigheter är sinusknutan hjärtats pacemaker och då föreligger sinusrytm.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vad innebär det om en cell är refraktär?

A

Det är ett tillstånd du cellen inte är retbar (dvs då den inte går att stimulera). Oftast kortvarigt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vilka joner flödar fram och tillbaka över cellmembranen under de- och repolarisation?

A

Na+, K+ och Ca2+

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vad beror automaticiteten i sinusknutan på?

A

Att cellerna i vilotillstånd läcker in Na+ vilket successivt depolariserar cellen till -40 mV, varvid aktionspotential utlöses och Ca2+ flödar in i cellen. Därefter öppnas utåtriktade K+-kanaler som repolariserar cellen och cykeln upprepas.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Beskriv hur aktionspotentialerna i sinusknutan och myokardcellerna ser ut.

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Beskriv faserna i myokardcellens aktionspotential.

A
  • FAS 4 (VILOFAS): Under vilofasen är enbart K+-kanaler öppna och utflöde av K+ etablerar negativ vilomembranpotential på cirka -90 mV.
  • FAS 0 (DEPOLARISATION): När cellen stimuleras sker snabb depolarisering via snabbt inflöde av Na+ och cellen blir positivt laddad (cirka 20 mV)
  • FAS 1 (TIDIG DEPOLARISATION): Under denna fas öppnar en annan typ av K+-kanaler och ett kortlivat utflöde av K+ repolariserar cellen en aning.
  • FAS 2 (PLATÅFAS): Ungefär samtidigt med öppnande av K+-kanaler i fas 1 öppnar också långlivade Ca2+-kanaler varvid Ca2+ flödar in. Detta Ca2+-inflöde är långvarigt och ger upphov till platåfasen vars varaktighet gör att det mesta av kammarmyokardiet kontraherar samtidigt.
  • FAS 3 (REPOLARISATION): K+-kanalerna öppnar igen och utflöde av K+ repolariserar cellen (samtidigt stänger Ca2+-kanaler).
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Under merparten av aktionspotentialen är myokardcellen absolut refraktär för ytterligare stimuli; dvs ett ytterligare stimuli kan inte utlösa en ny aktionspotential, oavsett stimulis intensitet. Därefter följer en relativ refraktärperiod då ett kraftigt stimuli kan utlösa en ny aktionspotential, när infaller denna?

A

På T-vågens apex.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Varför beskrivs den relativa refraktärperioden som en känslig fas?

A

Eftersom en elektrisk störning (såsom ett ektopiskt slag från kammaren eller en olämplig impuls från en pacemaker) kan utlösa ett livshotande ventrikelflimmer. (Detta gäller som regel endast hjärtsjuka individer.)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Vad visar EKG-kurvan? (P, QRS, T)

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Vad är en vektor? Och vad har vektorer med EKG att göra?

A

En matematisk storhet som har både storlek (magnitud) och riktning; elektrisk ström är en sådan storhet. EKG-kurvans vågor representerar de dominerande vektorernas riktningar under hjärtcykeln.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Varje EKG-elektrod skapas med hjälp av minst tyvå elektroder. Den ena elektroden är definierad som positiv och den andra som negativ. Vad brukar man kalla dessa?

A
  • Positiv: explorerande elektrod
  • Negativ: referenselektrod
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Hur registreras utslaget för en vektor som färdas emot en explorerande elektrod respektive ifrån?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Vad är Wilson centralterminal?

A

Medelvärdet av extremitetselektroderna och är lokaliserad i mitten av Einthovens triangel (ungefär i mitten av bröstkorgen).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Beskriv hjärtats huvudsakliga vektorer sett ur horisontalplanet.

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Hur ska T-vågen se ut och varför?

A

T-vågen representerar myokardcellernas snabba repolarisation. T-vågen ska vara konkordant med kammarkomplexet, vilket innebär att ett positivt kammarkomplex ska följas av en positiv T-våg och ett negativt kammarkomplex bör följas av en negativ T-våg. Detta kan förefalla ologiskt efterson jonflödena under repolarisationen är omvända jämfört med depolarisation, således borde T-vågen vara omvänt riktad mot kammarkomplexet. Förklaringen är att vektorn också är omvänd. Som tidigare nämnts sprids depolarisationen från endokard till epikard men repolarisationen går faktiskt från epikard till endokard. Detta beror på att epikardiella celler har kortare aktionspotential och påbörjar sin repolarisaton tidigare än de endokardiella. Således är jonflödena omvända men även vektorn är omvänd och dessa faktorer tar ut varandra. T-vågen har därför samma riktning som QRS-komplexet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

T-vågsvektorn är normalt riktad åt vänster och neråt. Barns T-vågsvektor kan vara ett unantag. Beskriv.

A

Barn har ofta en T-vågsvektor som är riktad aningen bakåt vilket resulterar i negativa T-vågor i högersidiga bröstavledningar. Under uppväxten normaliseras T-vågsvektorn och dessa T-vågsinverteringar försvinner.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Vad är en avledning?

A

En avledning jämför elektriska potentialer i två mätpunkter (som utgörs av elektroder) över tid. Skillnaden i elektrisk potential i mätpunkterna presenteras i ett diagram. Detta diagram är EKG-kurvan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Vilken är standardpappershastigheten i Sverige? Och när använder man andra pappershastigheter?

A
  • 50 mm/s
  • Vid rytmregistrering är 25 mm/s eller 10 mm/s vanligt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

I vilka två plan betraktas hjärtats vektorer på ett EKG?

A
  • Horisontalplan
  • Frontalplan
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

Vilka är extremitetsavledningarna?

A

I, II, III, aVF, -aVR och aVL

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

Vilka är standardbröstavledningarna?

A

V1-V6

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

I vilka avledningar jämförs potentialskillnaden mellan två elektroder?

A

I, II, III

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

EKG-koordinatsystemet, grader. I?

A

0°

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q

EKG-koordinatsystemet, grader. II?

A

60°

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
43
Q

EKG-koordinatsystemet, grader. III?

A

120°

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
44
Q

EKG-koordinatsystemet, grader. aVL?

A

-30°

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
45
Q

EKG-koordinatsystemet, grader. -aVR?

A

30°

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
46
Q

EKG-koordinatsystemet, grader. aVF?

A

90°

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
47
Q

Vilken av extremitetsavledningarna analyseras inte, utan används för att filtrera störningar?

A

Elektroden på höger ben (svart).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
48
Q

Hur kan I, II och III’s spatiala organisation presenteras?

A

Som Einthovens triangel.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
49
Q

Vad är -aVR?

A

I Sverige använder man aVR 180° för att erhålla -aVR, som fyller ut en lucka i koordinatsystemet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
50
Q

Vad jämför avledning I?

A

Vänster och höger arm.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
51
Q

Vad jämför avledning II?

A

Vänster ben och höger arm.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
52
Q

Vad jämför avledning III?

A

Vänster ben och vänster arm.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
53
Q

Vad är Einthovens lag?

A

Avledning I + Avledning III = Avledning II

Det innebär exempelvis att R-vågens amplitud i avledning II är summan av R-vågens amplituder i avledningarna I och III.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
54
Q

Vilket är det matematiska sambandet mellan I, II, III och aVL, -aVR och aVF?

A
  • aVL: (avl I - avl III)/2
  • -aVR: (avl 1 + avl II)/2
  • aVF: (avl II + avl III)/2
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
55
Q

Var placerar man ut bröstavledningarna?

A
  • V1 placeras höger om sternum i fjärde interkostalrummet.
  • V2 placeras vänster om sternum i fjärde interkostalrummet.
  • V3 placeras diagonalt mellan V2 och V4.
  • V4 placeras mellan revben 5 och 6 i medioklavikularlinjen.
  • V5 placeras i höjd med V4 i främre axillarlinjen.
  • V6 placeras i höjd med V4 och V5 i mittaxillarlinjen.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
56
Q

Vänster kammares form påminner om en pistolkula. Kammaren kan delas in i fyra väggar. Vilka avledningar betraktar den septala väggen?

A

V1 och V2

57
Q

Vänster kammares form påminner om en pistolkula. Kammaren kan delas in i fyra väggar. Vilka avledningar betraktar den inferiora väggen?

A

II, III, aVF

58
Q

Vänster kammares form påminner om en pistolkula. Kammaren kan delas in i fyra väggar. Vilka avledningar betraktar den laterala väggen?

A

I, aVL, -aVR

59
Q

Vänster kammares form påminner om en pistolkula. Kammaren kan delas in i fyra väggar. Vilka avledningar betraktar den anterolaterala väggen?

A

V5, V6

60
Q

Vänster kammares form påminner om en pistolkula. Kammaren kan delas in i fyra väggar. Vilka avledningar betraktar den anteriora väggen?

A

V3 och V4

61
Q

I vilken form/ordning presenterar vi i Sverige avledningarna?

A

Cabrera-formatet.

62
Q

Vad kan man göra om man misstänker en högerkammarinfarkt?

A

Sätta kompletterande avledningar: V3R till V6R. De ny avledningarna placeras spegelvänt mot de vänstersidiga.

63
Q

Vad gör man om man misstänker posterolateral infarkt?

A

Om man ser reciproka ST-sänkningar i V1-V3 bör man sätta posteriora bröstavledningar V7-V9.

V7 - bakre axillarlinjen

V8 - precis under scapula

V9 - 3 cm vänster om kotpelarens spinalutskott

64
Q

Nämn namnen på tre avlternativa avledningssystem.

A
  1. Mason-likar
  2. Frank-avledningar
  3. EASI
65
Q

Var är referensnivån (nollnivån) för bedömning av ST-höjning/ST-sänkning?

A

I första hand slutet av PQ-sträckan och i andra hand TP-sträckan.

66
Q

Hur lång bör PQ-tiden vara?

A

0,12-0,22 s

67
Q

Hur lång bör QRS-tiden vara?

A

Under 0,12 s

68
Q

Hur lång bör QTc-tiden för män respektive kvinnor vara?

A

QTc män - 0,45 s eller under

QTc kvinnor - 0,47 s eller under

69
Q

Var mäter man ST-höjning/ST-sänkning?

A

I J-punkten i de flesta situationer, I särskilda situationer i J-60 punkten.

70
Q

Vad avspeglar PQ-sträckan?

A

Impulsfördröjningen i AV-noden. För att bedöma om impulsöverledning genom AV-noden är förlångsamad analyserar man PQ-tid, vilket är tiden från förmaksaktivering börjar till kammaraktivering börjar.

71
Q

Vilken fas i kammarmyokardiets aktionspotential motsvarar ST-sträckan?

A

ST-sträckan motsvarar platåfasen under kammarmyokardiets aktionspotential (fas 2).

72
Q

Vad avspeglar T-vågen?

A

Den snabba fasen i kammarcellernas repolarisation (fas 3).

73
Q
A
74
Q

Vad är en U-våg? Och i vilka avledningar är den vanligast?

A
  • U-vågen är en positiv våg efter T-vågen.
  • U-vågen syns inte hos alla individer men om den föreligger är det oftast i V2-V4 (vanligare vid bradykardi).
75
Q

Vad avspeglar QT-tiden?

A

Den totala tiden för kamrarnas aktivering och återhämtning (mäts från början av QRS till slutet på T-vågen).

76
Q

I vilken avledning är P-vågen alltid positiv vid sinusrytm?

A

Avledning II.

77
Q

Hur brukar P-vågen oftast se ut i V1?

A

I avledning V1 finns ofta ett litet negativt utslag som förklaras av att impulsen svänger bort från V1 när den går från höger till vänster förmak.

78
Q

Vad är P-pulmonale?

A

Om höger förmak tvingas arbeta mot högre motstånd (exempelvis lungsjukdom) kan förmaket förstoras, vilket ger kraftigare elektriska potentialer. Den uppåtgående delen av P-vågen blir då mer uttalad och hela P-vågens amplitud ökar i både avledning II och V1.

79
Q

Vilka regler gäller vid benämning av vågorna i kammarkomplex?

A
  • Utslaget ska passera baslimjen för att kallas våg
  • Om den första vågen är negativ är det alltid en Q-våg. Om den första vågen inte är negativ så kan en Q-våg inte finnas i komplexet.
  • Det första positiva utslaget är en R-våg.
  • Om R-vågen följs av ett negativt utslag benämns det S-våg.
  • Skulle ytterligare en positiv våg ses efter S-vågen kallas den R’-våg
  • Stora vågor betecknas med versaler. Små vågor med gemener.
80
Q

Vad är P-mitrale?

A

Om vänster förmak möter högre motstånd (exempelvis mitralisstenos) kan det förstoras och då blir den senare halvan av P-vågen mer uttalad; då ses en tydlig andra puckel och förlängd P-vågsduration i avledning II samt ett djupare negativt utslag i avledning V1.

81
Q

Hur lång bör P-vågsdurationen vara?

A

0,12 eller mindre s

82
Q

Hur hög bör P-vågsamlituden i extremitetsavledningar vara som mest?

A

Under 2,5 mm

83
Q

PQ-tiden ska vara mellan 0,12-0,22 s. Vid vilket tillstånd har man förlängd PQ-tid?

A

AV-block I

84
Q

PQ-tiden ska vara mellan 0,12-0,22 s. Vilken är den vanligaste förklaringen till förkortad PQ-tid?

A

Preexcitation -> Vissa har accessoriska banor som gör att impulsen kan beträda kamrarna direkt, utan fördröjning i AV-noden. Då förkortas PQ-tiden och resten av R-vågen blir dessutom trögt uppåtsluttande (kallas deltavåg).

85
Q

Beskriv positiva och negativa kammarkomplex.

A
86
Q

QRS-tiden ska vara under 0,12 s, annars är det breddökat, vilket innebär att depolarisationen av kamrarna går för långsamt. Nämn de sex viktiktigaste orsakerna.

A
  • Skänkelblock (grenblock)
  • Hyperkalemi - impulstransmissionen i retledningssystemet blir långsammare vid hyperkalemi
  • Läkemedel
  • Ventrikulära extraslag, ventrikulär rytm, ventrikulär pacemaker - impulsspridning från ett ektopiskt fokus går långsamt, efter som den huvudsakligen sker från myokardcell till myokardcell.
  • Pre-excitation (WPW-syndrom) - Impulen tar en genväg tin till kamaren, vilket också innebär att kamrarna inledningsvis aktiveras utanför retledningssystemet och QRS-tiden förlängs.
  • Abberant överledning (aberration) - skänkelblock kan uppstå - i annars normalt fungerande skänklar - om hjärtcykelns längd varierar plötsligt, särskilt vid snabba accelerationer. Skänkelblocket beror då på att Purkinjefibrerna i skänkeln inte hinner repolarisera innan nästa impuls anländer.
87
Q

Vad kan förklara kraftig amplitud hos ett kammarkomplex?

A

Kammarhypertrofi - ökad muskelmassa genererar kraftigare elektriska amplituder.

Anståndet mellan hjärtat och elektroderna har också betydelse. Kraftigare ampliduder registreras om hjärtat är lokaliserat nära bröstväggen (smala individer).

88
Q

Vilka tillstånd kan orsaka kammarkomplex med låga amplituder?

A
  • KOL
  • obesitas
  • hypothyreos
  • hjärttamponad (i situationer med cirkulatorisk påverkan)
89
Q

R-vågens maxamplitud - normalvärden?

A
  • R-våg i V5 och V6 bör inte överstiga 27 mm
  • R-vågens höjd i V5/V6 (välj den största) och S-vågens djup i V1 får tillsammans inte överstiga 35 mm.
90
Q

Vad speglar R-vågens topptid (R-wave peak time)?

A

Tiden för kammarkomplexets startpunkt till R-vågens topp är R-vågens topptid och avspeglar tiden det tar för depolarisationen att spridas från endokard till epikard.

91
Q

Vid vilka tillstånd kan R-vågens topptid vara förlängd?

A

Hypertrofi och retledningshinder.

92
Q

Vilka är normalvärdena för vågens topptid?

A
  • Avledning V1-V2 (höger kammare) <0,035 s
  • Avledning V5-V6 (vänster kammare) <0,045 s
93
Q

Vad är “normal R-vågsprogression”?

A

Att R-vågen blir successivt större från V1 till V4-V5 och därför mindre i V6. (För S-vågen är mönstret det omvända.)

94
Q

Var kan R-vågen saknas som normalfynd? Men var ska den alltid finnas?

A
  • R-vågen kan saknas i V1 som normalfynd
  • R-vågen ska alltid finnas i V2-V6
95
Q

Vilka orsaker kan finnas till abnormal R-vågsprogression?

A
  • Genomgången hjärtinfarkt (förlust av kontraktilt myokard i området)
  • Kardiomyopati
  • Vänsterkammarhypertrofi
  • Högerkammarhypertrofi
  • KOL
  • Vänstergrenblock
  • Preexcitation
96
Q

Vad är en s.k. dominant R-våg?

A

Om R-vågen är större än S-vågen i V1 bör R-vågen vara under 5 mm, annas är R-vågen onormalt hög (s.k. dominant R-våg).

97
Q

Vid vilka tillstånd kan man se en dominant R-våg?

A
  • Högergrenblock
  • Högerkammarhypertrofi
  • Hypertrof kadiomyopati
  • Äkta posterior hjärtinfarkt
  • Preexcitation (posterior eller lateral bana)
  • Dextrocardia
  • Högerförskjutet hjärta
  • Felplacerade bröstavledningar
98
Q

Vad räcker i princip för att ställa diagnosen Q-vågsinfarkt?

A

Patologiska Q-vågor (duration 0,03 s eller mer och/eller en amplitud som är 25% eller större än R-vågsamplituden i samma avledning) i minst två anatomiskt intilliggande avledningar.

99
Q
A
100
Q

Vad är septala q-vågor?

A

Små q-vågor i laterala avledningar (V5, V6, aVL och I, sällan i V4) och uppstår då septum depolariserar vilket ger en vektor riktad framåt höger (dvs bort från dessa avledningar). Normalfynd.

101
Q

Vad är en respiratorisk Q-våg?

A

En isolerad och inte sällan stor Q-våg kan ibland ses i avledning III. Denna Q-vågens djup varierar med andningen och kallas därför respiratorisk Q-våg. Normalfynd.

102
Q
A
103
Q

Ibland saknas den lilla r-vågen i V1 och då registreras ett QS-komplex i denna avledning. Vad ska man då kontrollera?

A

Man ska då kontrollera att V2 är normal (dvs visar R-våg) samt att elektroden inte är felplacerad. I så fall kan man bortse från QS-komplexet.

104
Q

Vilka tillstånd kan ge abnormala eller nytillkomna Q-vågor?

A
  • Q-vågsinfarkt
  • Vänstersidig pneumothorax
  • Dextrocardia
  • Extensiv perimyokardit
  • Kardiomyopati
  • Amyloidos
  • Skänkelblock
  • Preexcitation
  • Kammarhypertrofi
  • Akut cor pulmonale

Den kliniska bilden får vägleda differentialdiagnostiken mot Q-vågsinfarkt.

105
Q

Vad beror primära ST-förändringar på? Och vid vilka tillstånd kan de ses?

A
  • De beror på störd repolarisation

Ses vid:

  • Ischemi
  • Läkemedelsbiverkning
  • Elektrolytrubbningar (kalcium, kalium)
  • Takykardi
  • Sympatikuspåslag
  • Osv
106
Q

Vad beror sekundära ST-T-förändringar på? Och när ses de?

A
  • Störd repolarisation som sekundärt orsakar störd repolarisation

Ses vid:

  • Högergrenblock
  • Vänstergrenblock
  • Pre-excitation
  • Kammarhypertrofi
  • Ventrikulära extraslag
  • Pacemaker med kammarstimulering

Vid dessa tillstånd depolariseras kammarmyokardiet abnormalt och detta leder till abnormal repolarisation.

107
Q

Beskriv en uppåtsluttande ST-sänkning. Är den normalfysiologisk? Vid vilka tillstånd kan de ses?

A

Ses efter fysisk ansträngning och betraktas som normal. T-vågorna ska vara normalkonfigurerade. Hyperventilation ger likartad ST-sänkning.

108
Q

Beskriv ospecifika ST-sänkningar vid hypokalemi och sympatikotoni.

A

Ospecifika ST-sänkningar med flackare T-våg och tydlig U-våg. Vid sympatikotoni föreligger även takykardi.

109
Q

Beskriv ST-sänkningen som kan uppstå av Digoxin.

A

Bågformad ST-sänkning.

110
Q

ST-sänkningar vid akut ischemi - vilka är typiska kännetecken?

A
  • Plan ST-sträcka -> talar mycket starkt för ischemi!
  • Nedåtsluttande ST-sträcka -> talar också för ischemi man kan bero på mycket annat.
111
Q

Vad är De Winters tecken?

A

De Winters tecken är ett undantag, då ST-sänkning med uppåtsluttande ST-sträcka faktiskt representerar akut ischemi. Detta orsakas av akut ocklusion i LAD. På EKG ses uppåtsluttande ST-sänkningar med prominenta T-vågor i bröstavledningarna.

För att det ska röra sig om akut ischemi bör det föreligga i merparten av bröstavledningarna.

112
Q

V6, vad visar bilden?

A

Vänstergrenblock.

113
Q

V6, vad visar bilden?

A

Vänsterkammarhypertrofi.

114
Q

V1, vad visar bilden?

A

Högergrenblock.

115
Q

Vad visar bilden?

A

WPW (preexcitation)

116
Q

V1-V3, vad visar bilden?

A

Högerkammarhypertrofi (RVH). Kraftiga R-amplituder, ST-sänkningar och T-vågsinversioner i V1-V3. Vid bröstsmärta bör man ha posterolateral transmural ischemi i åtanke.

117
Q
A
118
Q

Hur djupa ST-sänkningar accepterar man i alla avledningar?

A

Under 0,5 mm. (Observera dock att alla ST-sänkningar i V2 och V3 är misstänkta).

119
Q

I vilka avledningar kan hjärtsvikt orsaka ST-sänkningar?

A

I vänstersidiga avledningar (V5-V6, aVL och I) och dessa sänkningar är som regel horisontella eller nedåtsluttande.

120
Q
A
121
Q

Supraventrikulära takyarytmier kan ge ST-sänkningar. I vilka avledningar brukar dessa vara som tydligast?

A

V4-V6.

122
Q

Nämn kännetecken för ST-höjningar orsakade av akut ischemi.

A
  • Förhöjd J-punkt
  • Rak eller konvex ST-sträcka
123
Q

Vilken typ av ST-höjning representerar vanligtvis inte ischemi (men kan inte uteslutas)?

A

Konkav ST-sträcka

124
Q

I vilka avledningar brukar T-vågsamplituden vara störst?

A

V2-V3.

125
Q

Hur höga får T-vågorna vara?

A
  • 6 mm i extremitetsavledningarna (oftast störst i avledning II)
  • I bröstavledningarna är amplituden högst i V2-V3 där den hos män kan uppgå till 10 mm och hos kvinnor 8 mm.
126
Q

Vad kan hyperakuta T-vågor bero på?

A
  • Hyperkalemi
  • Urakut skede vid akut transmural ischemi (dämpas inom några minuter efter tromben bildats)
127
Q

När kan en T-vågsinvertering vara okej, och när bör man vara vaksam?

A
  • En isolerad invertering i V1 är vanligt och ofarligt (den är i regel konkordant med kammarkomplexet).
  • Mindre vanligt är en isolerad T-vågsinvertering i V2, III eller aVL. I dessa fall måste man säkerställa att ingen angränsande avledning också uppvisar T-vågsinvertering.
128
Q

Vilka tillstånd kan orsaka sekundära T-vågsinverteringar?

A
  • Grenblock
  • Preexcitation
  • Kammarhypertrofi
  • Pacemaker
129
Q

I vilka avledningar ska T-vågen alltid vara positiv hos vuxna?

A

I, II, -aVR, V5 och V6

130
Q

I vilka avledninga syns evt. U-våg bäst?

A

V2-V4

131
Q

Vad innebär en negativ U-våg?

A

Den är sällsynt men har hög specificitet för hjärtsjukdom såsom hypertoni, ischemi osv.

132
Q

För vilken faktor korrigerar man QT-tiden?

A

Hjärtfrekvensen.

133
Q

Intervallet där el-axeln normalt är belägen?

A

-30° till 90°

134
Q
A
135
Q

Hur beräknar man el-axeln manuellt?

A
  1. Normalställd el-axel: QRS-areal positiv i avledning I och II
  2. Högerställd: QRS-areal negativ i avledning I men positiv i avledning II
  3. Vänsterställd: QRS-areal positiv i avledning I men negativ i avledning II
  4. Extremt felställd axel (-90 till +180 grader): QRS-areal negativ i avledning I och II
136
Q

Vad är transitional lead?

A

Den extremitetsavledning vars QRS-komplex har lika mkt positivt som negativt utslag. El-axeln befinner sig 90° bortom denna avledning, i den riktning som QRS-komplexet blir större.

137
Q

Orsaker till högerställd el-axel? (>90°)

A
  • Högerkammarhypertrofi
  • Akut högerkammarbelastning (lungemboli)
  • Kronisk högerkammarbelastning (KOL, pulmonell hypertension, pulmonalisstenos)
  • Lateral hjärtinfarkt
  • Preexcitation
  • Ombytta armelektroder
  • Situs inversus
  • Normalt hos nyfödda
  • Bakre fascikelblock (LPFB) föreligger om el-axel är mellan 45° och 90° med rS-komplex i I & aVL, qR i III & aVF samt QRS-tid under 12 s (förutsatt att övriga orsaker till högerställd el-axel uteslutits)
138
Q

Orsaker till extremt felställd el-axel (-90° till +180°)?

A
  • Sällsynt
  • Beror sannolikt på felkopplade extremitetsavledningar
  • Vid breddökad takyarytmi talar extremt felställd el-axel för ventrikeltakykardi (VT)
139
Q

Hur uppskattar man hjärtfrekvensen om pappershastigheten är 50 mm/s?

A

600/(antal rutor mellan två R-vågor)

sexan (18 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions