kärl2 Flashcards
orsaker till kronisk benartärsjukdom?
- Arterioskleros
- Non-arterioskleros
– Thrombangitiis obliterans (Mb Bürger)
– Coarctatio aortas
– Hjärtsvikt
– Vaskulter –…
beskriv rutherfordklassifikationen.
Grad 0 – Asymptomatisk
Grad 1 – Mild claudicatio
Grad 2 – Moderat claudicatio
Grad 3 – Grav claudicatio
Grad 4 – Ischaemisk vilovärk
Grad 5 – Mindre vävnadsförlust
Grad 6 – Gangrän
beskriv claudicatio intermittens (intermittent hälta)?
Smärta och/eller uttalad trötthet i muskelgrupper vid ansträgning med symtomfrihet efter kort vila (vanligen några minuter).
Patienter med diabetes kan ha mindre smärtsymtom till följd av neuropati.
beskriv kritisk ischemi.
- Intermittent eller konstant smärta i vila med eller utan samtidig förekomst av ischemiska sår och/eller gangrän.
- Symtomen är lokaliserade perifert eller inom områden utsatta för tryck eller trauma.
- Smärtan börjar ofta i liggande ställning (nattliga besvär/vilovärk).
Definition:
Vilovärk, morfinkrävande smärtor som har varat i minst 4 veckor och/eller
Ischemiska fot/bensår och/eller
Gangän
Samt ett ankeltryck under 50 mmHg eller ett ABI under 0,5
vad är ABI?
Ankel-Brachial index
ABI = Kvoten mellan högsta uppmätta ankeltryck (dorsalis pedis eller tibialis posterior) och det systoliska blodtrycket i armen (högsta trycket om det skiljer mellan armarna)
Tåtryck kan också mätas, ssk på diabetiker
tioårsöverlevnaden vid kritisk ischemi?
10 procent.
femårsmortalitet vid kritisk extremitetsischemi?
44%
förekomst av benartärsjukdom?
Populations studie Sverige (Sigvant et al 2007)
5080 män och kvinnor, 65-90 år, fyra regioner.
Ankel-Brachial Index (ABI), enkät (symtom, farmaka,sj.d)
Benartärsjukdom (ABI<0,9) i någon form: 18% dvs nästan var 5:e har benart.sj.d
Asymtomatisk benartärsjukdom: 11%
Claudiocatio: 7%
Kritisk ischemi: 1,2 %
Kvinnor högre prevalens än män när diagnos via ABI.
Kvinnor känsligare för rökningens effekter.
Könskillnad i hur symtomen beskrivs.
Basal utredning vid misstanke på benartärsjukdom?
- Anamnes
- Status
inspektion
pulspalpation
bukpalpation
auskultation
mätning av ankel- och överarmstryck (ABI)
grov motorik och sensorik
Differentialdiagnoser vid kronisk benartärsjukdom?
Venös claudicatio
Nervrotskompression
Spinal stenos
Arthros
Kroniskt kompartmentsyndrom
Icke ischemiska ben/fotsår
Riskfaktorreduktion, kronisk benartärsjukdom?
rökstopp
trombocythämning
behandling med lipidreglerande läkemedel (statiner)
behandling av högt blodtryck
behandling av avvikande förhöjt blodsocker vid diabetes
gångträning vid claudicatio
Indikation för invasiv intervention, kronisk benartärsjukdom?
asymtomatisk aldrig
claudicatio relativ
kritisk ischemi alltid
Utredning vid indikation för invasiv intervention skall ge upplysning om?
- påflödesförhållanden
- avflödesförhållanden
- förutsättningar för val av teknik
utredning inför intervention, kronisk benartärsjukdom?
ultraljudsundersökning med duplexteknik
magnetisk resonansangiografi, MRA
datortomografisk angiografi, DTA
konventionell angiografi
behandling av pat med claudicatio intermittens?
riskfaktorreduktion
fysisk träning, helst övervakad
invasiv åtgärd undantagsvis (fr.a vid sjukskrivning och suprainguinala förändringar)
Behandling av patienter med kritisk ischemi?
riskfaktorreduktion
morfologisk utredning med avsikt att rekonstruera om tekniska möjligheter finns
Invasiv behandling av benartärsjukdom?
- perkutan transluminal angioplastik (PTA)
- PTA med stent
- subintimal angioplastik (SAP)
- bypass - med autolog ven – in situ
- reverserad
- med PTFE (polytetrafluoretylen)
- med polyester
- trombendartärektomi (TEA)
invasiv beh av benartärsjukdom - är det vanligare med endovaskulär kirurgi eller öppen kirurgi?
- endovaskulär kirurgi - 67%
- öppen kirurgi - 30%
hur många diabetiker får diabetesfotsår? nämn lite om diabetesfotsår, siffror.
- 15% av diabetiker utvecklar fotsår under sin livstid
- 80% traumatiska (viktigt att förebygga)
- 15%–25% av dem med sår kommer att behöva amputation
- 40%–70% av alla amputationer drabbar diabetiker
- 70%-85% av alla amputationer som drabbar diabetiker börjar med ett fotsår
- 85% av amputationer hos diabetiker kan förebyggas
nämn de två viktiga samspelande faktorerna för diabetesfotsår.
- arteriell cirkulation
- neuropati
hur många procent har full mobilitet efter 2 år efter underbensamputation? hur många procent är döda?
- full mobilitet, 40%
- döda, 30%
eftervård efter invasiv behandling för kronisk extremitetsischemi?
- trombocytblockad
- rökstopp
- klinisk kontroll med ABI efter 1 mån och 1 år
- duplexkontroll av vengraft efter 1, 3, 6 och 12 mån.
specifika komplikationer efter rekonstruktiv åtgärd vid kronisk extremitetsischemi?
- ocklusion
- infektion
- pseudoaneurysm
Orsaker till ocklusion efter rekonstruktion vid kronisk extremitetsischemi.
- tidigt : tekniska fel
- intermediärt: pseudointimal hyperplasi
- sent: åderförkalkningsprogress
venanatomi, viktigt att veta att de har klaffar. nämn hur många några av de viktigaste har.
0% V Cava
10% V Iliaca Comunis 1st
25% V Iliaca Externa 1st
75% V Femoralis 1st
V Femoralis 1-6st
V Poplitea 1-3st
Underbenet 7-15st
VSM 7-15st
VSP ca 8st
beskriv ventömningens fysiologi.
- Vis-a-tergo (kvarvarande artärtryck/flöde)
- Vis-a-fronte (suget som skapas av hjärta och lungor)
- Muskelpumpar (ssk vaderna)
- Fotpump (kompression av venplexa vid gång)
- Ventonus (muskulärt)
- Gravitation
funktionell venanatomi. vadmuskelpumpen, vad förutsätter den?
fungerande klaffar
venös insufficiens, vilken är mekanismen?
Klaffinsufficiens och/eller svaghet i venvägg
vad leder venös hypertension till?
dilatation av och slingriga vener i subkutan vävnad
nämn 4 klassifikationer för venös insufficiens.
Primär venös insufficiens
Sekundär venös insufficiens
Ytlig venös insufficiens reflux i VSM eller VSP
Djup venös insufficiens reflux i djupa vensystemet
i forskningssammanhand används CEAP för att klassificera venös insufficiens. vilka sju klasser?
- C0 - inga tecken till venös sjukdom
- C1 - telaniektasier/spider veins
- C2 - varicier
- C3 - venöst ödem
- C4 - venösa hudförändringar
- C5 - läkta venösa sår
- C6 - öppna venösa sår
Symptom med samband till kliniska stamvaricer?
Värk,klåda och tyngdkänsla (ospecifika)
prevalens kronisk venös insufficiens?
män typ 40-53%
kvinnor typ 32-46%
hur många procent i befolkningen har eller har haft venöst bensår
1%
riskfaktorer för kronisk venös insufficiens?
Ålder
Hereditet
Kön (kvinnor mer besvärade?)
Obesitas
Stående yrke (tolererar varicer sämre)
Bristande fysisk aktivitet?
Rökning?
Etniska skillnader?
hur utreds kronisk venös insufficiens?
Anamnes
Klinisk presentation
Penndoppler
Inför åtgärd:
Duplex
Flebografi (ssk djup insufficiens)
är patofysiologin bakom venösa sår ofta multifaktoriell?
ja
kan man få hudförändringar i området när man har kronisk venös insufficiens?
ja, ex atrophie blanche och vaskulit
beskriv behandlingen vid kronisk venös insufficiens
Kompressionsbehandling:
- Förhindra ödem och kapillärt läckage av blodets beståndsdelar till omkringliggande vävnad.
- Understödja muskelpumpen
- Sårläkning
Kompressionslindor (fast eller töjbara) Kompressionsstrumpor (klass 1-4)
Kirurgisk
Ytlig venös insffuiciens
HUB + Stripping VSM +/- lokala flebektomier
HUB + Resektion VSP +/- lokala flebektomier
Perforantligatur
Endovenös teknik (laser,radiofrekvens (RF), sklerosering)
Djup venös insuficiens
Klaffplastik
VSM/VSP resektion om kombinerad djup och ytlig insufficiens
Kombinerad arteriovenös dysfunktion
Arteriell rekonstruktion +/- åderbråckkirurgi eller kompressionsbehandling (ankeltryck!)
hur är prognosen vid behandling av kronisk venös insufficiens?
Gott resultat av behandlingen av patiener med CEAP C4-C6 både vad avser livskvalitet, och sårläkning
Sämre resultat vid behandling av C2-C3
Risk för recidiv vid långtidsuppföljning
