Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

sexan > kärl2 > Flashcards

kärl2 Flashcards

1
Q

orsaker till kronisk benartärsjukdom?

A
  • Arterioskleros
  • Non-arterioskleros

– Thrombangitiis obliterans (Mb Bürger)

– Coarctatio aortas

– Hjärtsvikt

– Vaskulter –…

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

beskriv rutherfordklassifikationen.

A

Grad 0 – Asymptomatisk

Grad 1 – Mild claudicatio

Grad 2 – Moderat claudicatio

Grad 3 – Grav claudicatio

Grad 4 – Ischaemisk vilovärk

Grad 5 – Mindre vävnadsförlust

Grad 6 – Gangrän

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

beskriv claudicatio intermittens (intermittent hälta)?

A

Smärta och/eller uttalad trötthet i muskelgrupper vid ansträgning med symtomfrihet efter kort vila (vanligen några minuter).

Patienter med diabetes kan ha mindre smärtsymtom till följd av neuropati.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

beskriv kritisk ischemi.

A
  • Intermittent eller konstant smärta i vila med eller utan samtidig förekomst av ischemiska sår och/eller gangrän.
  • Symtomen är lokaliserade perifert eller inom områden utsatta för tryck eller trauma.
  • Smärtan börjar ofta i liggande ställning (nattliga besvär/vilovärk).

Definition:

Vilovärk, morfinkrävande smärtor som har varat i minst 4 veckor och/eller

Ischemiska fot/bensår och/eller

Gangän

Samt ett ankeltryck under 50 mmHg eller ett ABI under 0,5

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

vad är ABI?

A

Ankel-Brachial index

ABI = Kvoten mellan högsta uppmätta ankeltryck (dorsalis pedis eller tibialis posterior) och det systoliska blodtrycket i armen (högsta trycket om det skiljer mellan armarna)

Tåtryck kan också mätas, ssk på diabetiker

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

tioårsöverlevnaden vid kritisk ischemi?

A

10 procent.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

femårsmortalitet vid kritisk extremitetsischemi?

A

44%

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

förekomst av benartärsjukdom?

A

Populations studie Sverige (Sigvant et al 2007)

5080 män och kvinnor, 65-90 år, fyra regioner.

Ankel-Brachial Index (ABI), enkät (symtom, farmaka,sj.d)

Benartärsjukdom (ABI<0,9) i någon form: 18% dvs nästan var 5:e har benart.sj.d

Asymtomatisk benartärsjukdom: 11%

Claudiocatio: 7%

Kritisk ischemi: 1,2 %

Kvinnor högre prevalens än män när diagnos via ABI.

Kvinnor känsligare för rökningens effekter.

Könskillnad i hur symtomen beskrivs.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Basal utredning vid misstanke på benartärsjukdom?

A
  • Anamnes
  • Status

inspektion

pulspalpation

bukpalpation

auskultation

mätning av ankel- och överarmstryck (ABI)

grov motorik och sensorik

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Differentialdiagnoser vid kronisk benartärsjukdom?

A

Venös claudicatio

Nervrotskompression

Spinal stenos

Arthros

Kroniskt kompartmentsyndrom

Icke ischemiska ben/fotsår

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Riskfaktorreduktion, kronisk benartärsjukdom?

A

rökstopp

trombocythämning

behandling med lipidreglerande läkemedel (statiner)

behandling av högt blodtryck

behandling av avvikande förhöjt blodsocker vid diabetes

gångträning vid claudicatio

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Indikation för invasiv intervention, kronisk benartärsjukdom?

A

asymtomatisk aldrig

claudicatio relativ

kritisk ischemi alltid

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Utredning vid indikation för invasiv intervention skall ge upplysning om?

A
  • påflödesförhållanden
  • avflödesförhållanden
  • förutsättningar för val av teknik
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

utredning inför intervention, kronisk benartärsjukdom?

A

ultraljudsundersökning med duplexteknik

magnetisk resonansangiografi, MRA

datortomografisk angiografi, DTA

konventionell angiografi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

behandling av pat med claudicatio intermittens?

A

riskfaktorreduktion

fysisk träning, helst övervakad

invasiv åtgärd undantagsvis (fr.a vid sjukskrivning och suprainguinala förändringar)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Behandling av patienter med kritisk ischemi?

A

riskfaktorreduktion

morfologisk utredning med avsikt att rekonstruera om tekniska möjligheter finns

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Invasiv behandling av benartärsjukdom?

A
  • perkutan transluminal angioplastik (PTA)
  • PTA med stent
  • subintimal angioplastik (SAP)
  • bypass - med autolog ven – in situ
  • reverserad
  • med PTFE (polytetrafluoretylen)
  • med polyester
  • trombendartärektomi (TEA)
18
Q

invasiv beh av benartärsjukdom - är det vanligare med endovaskulär kirurgi eller öppen kirurgi?

A
  • endovaskulär kirurgi - 67%
  • öppen kirurgi - 30%
19
Q

hur många diabetiker får diabetesfotsår? nämn lite om diabetesfotsår, siffror.

A
  • 15% av diabetiker utvecklar fotsår under sin livstid
  • 80% traumatiska (viktigt att förebygga)
  • 15%–25% av dem med sår kommer att behöva amputation
  • 40%–70% av alla amputationer drabbar diabetiker
  • 70%-85% av alla amputationer som drabbar diabetiker börjar med ett fotsår
  • 85% av amputationer hos diabetiker kan förebyggas
20
Q

nämn de två viktiga samspelande faktorerna för diabetesfotsår.

A
  • arteriell cirkulation
  • neuropati
21
Q

hur många procent har full mobilitet efter 2 år efter underbensamputation? hur många procent är döda?

A
  • full mobilitet, 40%
  • döda, 30%
22
Q

eftervård efter invasiv behandling för kronisk extremitetsischemi?

A
  • trombocytblockad
  • rökstopp
  • klinisk kontroll med ABI efter 1 mån och 1 år
  • duplexkontroll av vengraft efter 1, 3, 6 och 12 mån.
23
Q

specifika komplikationer efter rekonstruktiv åtgärd vid kronisk extremitetsischemi?

A
  • ocklusion
  • infektion
  • pseudoaneurysm
24
Q

Orsaker till ocklusion efter rekonstruktion vid kronisk extremitetsischemi.

A
  • tidigt : tekniska fel
  • intermediärt: pseudointimal hyperplasi
  • sent: åderförkalkningsprogress
25
Q

venanatomi, viktigt att veta att de har klaffar. nämn hur många några av de viktigaste har.

A

0% V Cava

10% V Iliaca Comunis 1st

25% V Iliaca Externa 1st

75% V Femoralis 1st

V Femoralis 1-6st

V Poplitea 1-3st

Underbenet 7-15st

VSM 7-15st

VSP ca 8st

26
Q

beskriv ventömningens fysiologi.

A
  • Vis-a-tergo (kvarvarande artärtryck/flöde)
  • Vis-a-fronte (suget som skapas av hjärta och lungor)
  • Muskelpumpar (ssk vaderna)
  • Fotpump (kompression av venplexa vid gång)
  • Ventonus (muskulärt)
  • Gravitation
27
Q

funktionell venanatomi. vadmuskelpumpen, vad förutsätter den?

A

fungerande klaffar

28
Q

venös insufficiens, vilken är mekanismen?

A

Klaffinsufficiens och/eller svaghet i venvägg

29
Q

vad leder venös hypertension till?

A

dilatation av och slingriga vener i subkutan vävnad

30
Q

nämn 4 klassifikationer för venös insufficiens.

A

Primär venös insufficiens

Sekundär venös insufficiens

Ytlig venös insufficiens reflux i VSM eller VSP

Djup venös insufficiens reflux i djupa vensystemet

31
Q

i forskningssammanhand används CEAP för att klassificera venös insufficiens. vilka sju klasser?

A
  • C0 - inga tecken till venös sjukdom
  • C1 - telaniektasier/spider veins
  • C2 - varicier
  • C3 - venöst ödem
  • C4 - venösa hudförändringar
  • C5 - läkta venösa sår
  • C6 - öppna venösa sår
32
Q

Symptom med samband till kliniska stamvaricer?

A

Värk,klåda och tyngdkänsla (ospecifika)

33
Q

prevalens kronisk venös insufficiens?

A

män typ 40-53%

kvinnor typ 32-46%

34
Q

hur många procent i befolkningen har eller har haft venöst bensår

A

1%

35
Q

riskfaktorer för kronisk venös insufficiens?

A

Ålder

Hereditet

Kön (kvinnor mer besvärade?)

Obesitas

Stående yrke (tolererar varicer sämre)

Bristande fysisk aktivitet?

Rökning?

Etniska skillnader?

36
Q

hur utreds kronisk venös insufficiens?

A

Anamnes

Klinisk presentation

Penndoppler

Inför åtgärd:

Duplex

Flebografi (ssk djup insufficiens)

37
Q

är patofysiologin bakom venösa sår ofta multifaktoriell?

A

ja

38
Q

kan man få hudförändringar i området när man har kronisk venös insufficiens?

A

ja, ex atrophie blanche och vaskulit

39
Q

beskriv behandlingen vid kronisk venös insufficiens

A

Kompressionsbehandling:

  • Förhindra ödem och kapillärt läckage av blodets beståndsdelar till omkringliggande vävnad.
  • Understödja muskelpumpen
  • Sårläkning

Kompressionslindor (fast eller töjbara) Kompressionsstrumpor (klass 1-4)

Kirurgisk

Ytlig venös insffuiciens

HUB + Stripping VSM +/- lokala flebektomier

HUB + Resektion VSP +/- lokala flebektomier

Perforantligatur

Endovenös teknik (laser,radiofrekvens (RF), sklerosering)

Djup venös insuficiens

Klaffplastik

VSM/VSP resektion om kombinerad djup och ytlig insufficiens

Kombinerad arteriovenös dysfunktion

Arteriell rekonstruktion +/- åderbråckkirurgi eller kompressionsbehandling (ankeltryck!)

40
Q

hur är prognosen vid behandling av kronisk venös insufficiens?

A

Gott resultat av behandlingen av patiener med CEAP C4-C6 både vad avser livskvalitet, och sårläkning

Sämre resultat vid behandling av C2-C3

Risk för recidiv vid långtidsuppföljning

sexan (18 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions