GEN2 : Farmakokinetik Flashcards

1
Q

Vad börjar resan för LM?

A
  • Peroralt – via munnen för nedsväljning
  • Buccalt – i kinden
  • Sublingualt – undertungan
  • Nasalt – för lokal eller systemiskeffekt
    • T.ex både för näsan vid förkylning eller till huvudet vid migrän
  • Rektalt – i ändtarmen
  • Injektioner – intravenöst, intraarteriellt, subkutant, intramuskulärt mm.
  • Lokalbehandling: på huden, ihörselgången, i vagina, i ögat, i hårbotten
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Skillnad systmeisk och lokalbehandling?

A
  • Lokalbehandling ger effekt lokalt (alltså inte hela kroppen) så som hudsalva och nässpray
  • Systemisk når vi en annan målpunkt än var vi insänder läkemedlet. Kan delas upp i:
    • Enteralt – upptag till hela kroppen via tarmen (kommer gå via levern)
    • Parenteralt – upptag till hela kroppen på annat sätt en tarmen. Kan vara intravenöst eller subinjugalt.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

beskriv begreppen:

auc

absortionsgrad

plasmakoncentrationskurva

A

AUC

Arean under kurvan. Detta speglar kroppens totala exponering av LM.

Absorptionsgrad

Hur mycket av en given dos som passerar över tarmslemhinnan till tarmens blodkärl

Plasmakoncentrationskruvan

Ett LM konc i bloder över tiden. Dos 1 är när vi tar LM och Lag time är tiden de tar innan den når tarmen. Effekttröskel är den konc i blodet som behövs för att LM ska verka.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

vi svälher ett LM - vad händer med det?

A

Jo de kommer först till magen där inget upptag kan ske. Detta gör att orala läkemedel inte verkar direkt, utan först när de kommit förbi magsäcken och ut i tarmarna. LK verkar igenom hela tarmen – ifrån tolvfingertarmen och till colon – dock sker de främst i tunntarmen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

nämn 4 saker som kan påverka ett LM då den tar sig genom kroppen efter man svalt det?

A
  • Magsäckens tömningstid
  • Tunntarmen laddning och pH
  • LMs löslighet och jonisering
  • Nedbrytande av substanserna i tarmlumen eller tarmväggen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

vilka fyra olika sätt kan ett LM absorberas?

A

Passiv diffusion

Passiva diffusionen beror på koncentrationsgradienten och substansens egenskaper (lipidlöslighet, joniseringsgrad, molekylvikt). Ex:

  • Vattenlösliga åker fritt genom via porer
  • Lipidläsliga kan också passera utan hjälp

Dock så påverkar joniseringsgraden den passiv diffusionen. Om läkemedlet är i en laddad eller oladdad miljö påverkar dess egenskaper i form av laddning och om de är syra/bas. Om ett LM är surt så blir de vattenlösligt och blir då svårt att absorbera.

Faciliterad diffusion

Vissa LM passerar membranet med hjälp av ett bärarprotein och en samtidig koncentrationsgradient. Större molekyler kan behöva lite hjälp på traven från en bärartransportör för att kunna passera! Är inte ATP-beroende.

Aktiv transport

LM kan transporteras över membran genom energiberoende transport. Energin fås från ATP.

Pinocytos/Endocytos

Stora molekyler kan tas upp genom endocytos, bildar som en ”vesikel” av cellmembranet och tas in.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

vilka saker kan motverka LM upptag i tamrmen?

A
  • De som inte kan åka in genom transportkanaler eller själva åker bara vidare och kommer åka ut med faeces
  • I epitelcellerna finns de enzymer, CTP3A4, som ska skydda oss mot toxiska ämnen. Dessa kan bryta ner läkemedel
  • Transportproteiner som P-gp kan slänga ut substansen ur tarmepitelet
  • Kan finns ämnen i tarmen som binder upp LK så de inte kan verka. Ex är mjölk som innehåller kalk.
  • Jonisering och pH påverkar även mycket vad som få gå över epitelet.
  • Ibundet till annat, så som till kalk som finns i filmjölk
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

vad är biologisk tillgänglighet? och vilka LM påverkar de?

A

Vad är det?

Hur mycket av en given dos som passerar över tarmslemhinnan till tarmens blodkärl vidare genom levern ut i systemkretsloppet. Detta är starkt kopplat till absorption. Ju högre absorptionsgrad desto högre biotillgänglighet har LM!

Vad rör de?

De rör de läkemedel som ges i sin aktiva form, alltså inte prodroger som är inaktiva då de ges. Kan även berör sådant som tas upp över andra ytor så som huden.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

vad beror biologisk tillgänglighet på och hur mäts det?

A

Vad beror de på?

Absortionsgraden och första passage metablismen är två saker som påverkar detta.

Hur mäter man detta?

  1. Ge en viss dos IV och mät sedan konc i blodet. Detta kallar vi för 100%
  2. Ge samma dos oralt och mät sedan i blodet
  3. Oralt/IV ger biotillgängligheten (måste ta *100 för att få i procent)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

vad är distription när man pratar om LM?

A

Beskriver relationen mellan den totala mängden LM i kroppen och koncentrationen i plasman.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

vilka saker påverkar distributionen av LM i kroppen?

A
  • Fettlöslighet.
    • Lipofila LM tar sig lättare över membran än hydrofila (vattenlösliga)
  • Blodflöde.
    • T.ex. får hjärnan mer blodförsörjning än huden så ifall ett LM kan passera blod-hjärnbarriären kommer det nå dit fort jämfört med huden.
  • Kapillärpermeabilitet/barriärfunktion.
    • Levern har t.ex. stora fenesteringar medan hjärnan inte har några alls.
  • Inbindning till plasmaproteiner
    • I blodbanan kan läkemedel vara fritt eller bundet till transportproteiner.
    • Om de är bundet är de inte aktivt utan verkar som en depå. De kan ändast diffundera över till organ då de är aktiva/fria
    • Ett LM släpper och fäster till proteiner vilket för processen slumpmässig
    • Albumin är det främsta bärrarproteinet i blodet
  • Membrantransportörer
  • Vävnadsbidning
    • Vissa läkemedel binder till molykler som finns i olika vävnder. Ex är så ger överdos av klorkin till inbinding i melanin i ögat.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

vad är distribuionsvolym?

A

Ett mått för hur en substans fördelar sig mellan blod och andra komparment i kroppen.

Är Inte en anatomisk volym – vad menas med det?

Detta mäts i liter och kan ha höga siffror – hur kommer de sig? Jo måttet är den volym vätska man skulle behöva lösa ett LM i för att uppnå den bestämd blodkoncentration som finns i kroppen. Så säger man att Klorokin har Vd = 200 liter så betyder de att klorokin behöver spädas med 200 liter för att ha samma konc som i blodet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

om distributionsvolymen är hög - finns LM i blodet eller utanför blodbanan?

A

Hög Vd volymer = LM finns främst i blodbanan

Låg Vd volymer = LM finns främst utanför blodbanan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

vad kan utsöndra LM?

2st är extra viktiga

A
  • Njurarna
    • Största delen
    • Både filtrering till urin i glomeruli och även aktiv transport ut och in ur tubuli
  • Lungorna
  • Mag-tarmkanalen
    • Via galla
  • Saliv
  • Svettkörtlar
  • Mjölkkörtlar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

varför är njurfunktion viktig vid doseringa av LM?

A

Vid ökad ålder så sjunker ens njurfunktion. Detta gör att LM inte kommer lämna kroppen lika bra. |Kliniskt| är vanligaste orsaken att patienter läggs in akut pga. LM-biverkning är att dosen inte är anpassad efter njurfunktion.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

vad är clarance kopplat till LM?

A

Clearance för ett läkemedel definieras som den volym plasma/blod som per tidsenhet fullständigt befrias från sitt läkemedelsinnehåll. Detta är personligt för varje individ och LM.

Detta beräknas som Cl = Q*f där Q är blodflöder igenom elimierande organ och f är fraktion av LM som elimineras.

17
Q

vad är jämnviktikoncentraion?

A

När man kontinerligt tar ett LM så kommer de ansamlas i kroppen (för de hinner inte åka ut). Dess konc i kroppen kommer öka fram till att ansammlingshastigheten är samma som elimeringshastighet – detta kallas för steady state. Steady state fås vanligt efter 4-5 halveringstider och är bra eftersom att vi vill ha en tillräckligt hög nivå på LM för att ge effekt men samtidigt undvika toxicitet. Används vid LM som distribueras kontinuerligt.

18
Q

vad är en laddningsdos?

A

Ibland vill man nå stady-state snabbt. En halveringtid på 3 dagar gör att vi når stady-state efter 15 dagar (3*5). Det går att skynda på detta genom att ge en laddningsdos, vilket är en högre första dos och sedan normala doser. Detta beror på distributionsvolym och clearnace (alltså vikt är med här).