GEN1 : Cancergrunder Flashcards
vad betyder ordet neoplasm?
Neoplasm: är en abnormal massa av vävnad, där dess tillväxt överskrider och är okoordinerad med tillväxten i den vanliga vävnaden, och den fortsätter även efter att stimuli som startat tillväxten tagits bort. En genetisk förändring tillåter denna fortsatta.
Vad är typsik för beninga celler? vad hetr de olika sådna?
- Både mikro- och makroskopiska egenskaper är relativt oskadliga.
- Sprider sig inte och växer begränsat
- Kan dock orsaka problem ändå, t.ex. om den växer i hjärnan
- Man lägger ofta till –om på urspungscellen:
- Fibrom
- Chondrom
- Osteom
- Epitel
- Adenom – körtel
- Cystadenom
- Papillom
- Finns även Teratom
- Uppkommer ifrån totipotenta celler och gör att många olika cellertyper blir tumörer som går åt olika håll
Vad är typsik för maligna celler? vad hetr de olika sådna?
- Den vi kallar för cancer
- Invaderar, ta över och förstör intliggande strukuter
- Metastaserar även, dvs. sprider sig till perifera vävnader
- De mesenkymala malinga kallas för Sarkom – t.ex.
- Fibrosakrom – bindväv
- Chondrosarkom – brosk
- Osteosarkom – benmärg
- De epiteliala malinga kallas för carcinom (detta är vad en patolog kallar för cancer). Ex är:
- Adenocarcinom för körtlar
- Skivepitelcarcinom för skivepitel
- Hematopoetiska är cancer i blod och lymfa som kallas för leukemi och lymfom
- Neuroektodermala tumörer är i nervsystemet
vilka två delar består en tumör av?
- Parenkym
- Är parenkym som avgör de biologiksa beteende
- Stroma
- Stödjevävnaden med bindväv, blodkärl och icke-neoplatiska celler.
- Ger stöd för tillväxt
Differentiering och anaplasi betyder vadå?
Differentiering av parenkymala tumörceller = hur väl de liknar sina normala motsvarigheter, både morfologiskt och funktionellt
Anaplasi =
”tillbakadifferentiering” Leder till att cellerna inte alls liknar ursprungsvävnaden. Anaplasi är ett hallmark för malignitet.
Hur skiljer man på beninga och malinga celler avsende:
- Differentering och anaplsi
- tillväxthastihet
- lokal invasion
- metasaser
5.
vad finns de för riskfaktor för cancer?
Ålder
Cancerfrekvensen ökar generellt med åldern. De flesta cancerdödsfall inträffar mellan åldern 55–57. Förklaras troligtvis med ansamlingen av somatiska mutationer där neoplasmer kan utvecklas. Ca var tredje kommer drabas av cancer. Antalet ökar varje åt pga. att medelåldern ökar.
Riskfaktorer i livsstil
Rökning
Värst drabbas de organ som kommer i direkt kontakt med röken, men i stort sett alla organsystem påverkas av dess potenta karcinogener. Rökning är bland annat associerad till cancer i lunga, luftstrupe, luftrör, struphuvud, svalg, munhåla, matstrupe, magsäck, bukspottskörtel, njur- bäcken, urinblåsa, penis och livmoder. 25% av all cancersjuklighet i Sverige anses bero på rökning.
Alkohol
Samband med cancer i övre luftvägar, matstrupe och bröst, samt levercancer pga ökad risk för levercirros.
Kost
Har betydelse för colorektalcancer, prostatacancer och bröstcancer
Obesitas (fetma)
Ökar risken för att utveckla cancer
Reproduktionsfaktorer
Amning och fullbordade graviditeter minskar risken för bröstcancer.
Carcinogener i miljön
Exmepel: Arsenik, asbest, benzen, radon och Aflatoxin (som är ett mögelgift). Många av dessa ämnen kan påverka även epigentiska förändringar av DNA.
Kroppen hjälper själv till att göra dessa ämnen till cancergena – tex. När benzen kommer in i kroppen.
- Benzen kommer in och vi vill ha de lösligt så att vi kan utsöndra det
- Cytokrom P-450 läger till OH grupp på de för att göra de lösligt
- Detta skapar ett reaktivt mellansteg. Detta reaktiva ämne kan skada DNA è mutation
UV-strålning
Kan ge hudcancer. Skivepitel och basalcellcancer beror på hur länge man varit i solen, medans melanom cancer beror på solinducerade akuta skador.
Kan bryta ner vätebindingar eller bryta ner H2O till syreradikaler
Infektioner och inflamamtion
Man räknar att i nästan 20% av alla cancerfall är ett smittämne inblandat. HPV (cervix- och anogenital cancer), H. pylori (ventrikelcancer), hepatit B och C (levercancer). Även inflammation (kronisk) påverkar då de bidrar till proliferering av många celltyper i försök att reparera skadan. I vissa fall kan dessutom stamcellspoolen bli större vilket kan leda till malign transformation.
Ärftlighet
vad är tumörprogession och vad är dess koppling till darwinismen?
Tumörprogression innebär att neoplasmen blir mer aggressiv över tid och inte enbart pga ökad tumörstorlek utan även genom ansamling av mutationer som ger subkloner med olika fördelaktiga egenskaper. Därför, trots att de flesta maligna tumörer är monoklonala(en mutatuion) när de uppstår, kan de ha blivit extremt heterogena (flera mutationer) tills det att de blir kliniskt upptäckbara.
Darwinismen sköter jobbet igenom att om en cell gynnas av en mutation så kommer den överleva då den prolifera/tillväxt snabbare. Dock leder snabbare tillväxt och delning till mer mutationer. Detta blir sedan till en ond-cirkel där den cellen som är mest muterad (snabbast och bäst tillväxt) överlever och muterar sig.
hur är tumörprogesstionen normalt? sker varje steg?
Exempel på tumörprogression (i cervixcancer)
- Normal växt
- Hyperplasi: förstoring genom ökat antal celler
- Metaplasi: ändring av celltyp
- Dysplasi: oordnad växt
- Cancer in situ
- Invasiv växt
- Metastas
Epigenetiska förändringar kan också vara involverade vid tumörprogression och inte enbart DNA-förändringar. Genom DNA-metylering och histonmodifieringar kan genuttryck tystas, t.ex. tumörsupressorgener.
Väldigt viktigt att förstå att varje steg inte sker. T.ex. så kommer en skivcellscancer i en skivcell inte ha undergått metaplasi. Även att en cancerutveckling kan ta 10-40 år, vilket bidrar till att många får de i vuxen ålder.
Det kan även vara själva stamcellerna som blir muterade (mindre vanligt). Detta gör att alla dotterceller får samma mutation.
Skillnad på invasiv cancer och intu cancer?
- In situ cancer begränsas av basalmembran, basala/myoepitelia celler mot omgivande stroma och kan inte sprida sig
- Invasiv cancer respekterar inte begränsningar enlig ovan och kan sprida sig till så kallade fjärrlokaler
Lisa, 37 år, frisk i övrigt, har sedan några månader noterat en knöl i höger bröst.
Vad tänker du som allmänläkare? Vad gör/frågar du?
- Genetiska faktorer. Har du bröstcancer i släkten?
- Hur länge har du känt den? Gör den ont? Har den förändrats under tid?
- Palperar bröstet samt lymfkörtar (axiller, supra/infraklavikulärt)
hur kan man se om en bröstcancer är invasiv eller ej? vad gör man ofta efter status? (ej CT)
Det är dåligt om knölen som palperas ej är förskjutbar eftersom detta indikerar att den kan vara invasiv. Cystor rullar mer, har en kapsel och sitter inte fast på samma sätt. Maligniteter är ofta hårda till skillnad från cystor
Vad gör du?
- Paplpation
- Mammografi
- Finnålspunktion
En CT scan är ganska dyrt att göra. All ovanstående undersökning är mycket billigare. Vi gör en Finnålspunktion.
En finnålspunktion är som en ”liten biopsi” där man kan titta på enskilda celler. Man gör de genom att ta en tunn nål och dra fram och tillbaka genom vävnaden. Sedan sätter man detta på ett glas och färgar in.
vad bedöms med finnål?
- Cellatypi/ Kärnatypi
- Förlust i polaritet (kärnor vandrar mot lumen)
- Pleomorfism (”många former”)
- Hyperkromati (”mörka cellkärnor”), ojämn kromatintäckning
- Kärnförstoring och ökad kärn/cytoplasmarelation
- Grad
- lätt/måttlig/grav
- grav atypi = malignitet
vad menas radikalitet? hur testar man spridning?
Radikalitet
För att veta ifall tumören är radikalt borttagen och alltså helt borttagen tuschar man kanterna på den tumören som tagits bort kirurgiskt. Då går det att histologiskt kunna se ifall tumören fortsätter bortom kanten eller inte.
Spridning
Man gör ofta en biopsi av sentinel lymph node, alltså den första lymfnoden dit dränaget från tumören når. Då kan man påvisa eventuell lymfatisk metastasering.
vad görs vid en PAD underöskning och hur sker gradering och stadiumindelning här?
PAD = Patologisk Anatomisk Diagnos, den diagnos som patologen ger efter obduktion eller mikroskopisk undersökning av ett vävnadsprov.
Efter att vävnaden har preparerats kan vi titta på den i mikroskop och se vilka egenskaper den har och ifall (eller hur allvarligt) den är malign. I den histologiska diagnostiken ser vi hela vävnaden och inte bara enskilda celler (som vid finnålspunktion och cytologisk diagnostik). Där kan karaktäristika för benigna/maligna neoplasier upptäckas, samt dysplasi. Den dysplastiska växten har förlust i organisering och arkitektur med avvikande cell- och kärnutseende. När dysplasin omfattar hela epitelets tjocklek men ännu är avgränsat è carcinoma in situ. Carcinoma in situ är ett preinvasivt förstadie till cancer! Så fort det passerar basalmembranet è invasiv
Gradering
Man delar en de ifrån hög, medel till låg differentierad på en 1 till 3 skala. De olika betyder:
- Låggradering = högt differentierade
- De kommer ihåg hur deras originalvävnad ser ut. Ofta beninga
- Höggradering = lågt differentierade
- De kommer inte ihåg hur deras originalvävnad ser ut. Ofta Malingna
Stadium
Stadieindelning utgör den starkaste prognostiska faktorn för hur det kommer gå för patienten. Vanligen sker detta genom TNM-gradering.
-
T = Tumör Primärtumörens utbredning och storlek. Har den invaderat intilliggande vävad?
- T0: inga tecken på tumör
- Tis: cancer in situ
- T1-T4 ökad storlek och utbredning av primärtumören
-
N = Node Har tumören metastaserat till regionala lymfkörtlar?
- N0: tumörceller finns inte i regionala lymfkörtlar
- N1: det finns metastasering till regiona lymfnod
- N2: mellan N1 och N3
- N3: tumören har spridit sig till mer avlägsna eller flera regionala lymfnoder
-
M = Metastaser Har tumören spridit sig till andra organ?
- M0: finns inga fjärrmetastaser
- M1: det finns fjärrmetastaser till organ utöver regionala lymfnoder.
hur påvekras cancerkekxi av metabolsimen?
(svaret ska innehålla fett, muskler, levern, cori-cykel och mitokodren)
Som beskrivit i Hallmarks så använder sig tumörer av pyruvat è laktat metabolism även om de finns syre. Detta för att den vill ha byggmaterial i form av glukos och aminosyror (främst glutamin) för sin tillväxt. En konsekvens av detta blir att tumören förbrukar stora mängder glukos.
Koppling mellan lever, muskel, fettvävnad och tumör
- I musklerna
- Proteinnedbrytning stimuleras (av PIF bland annaat) vilket gör glutamine och alanine.
- Glutamine åker till tumören där de används som byggsten
- Alanine åker till levern
- I fettvävnad
- Lipaser aktiveras (av LMF ifrån tumörcellen) vilket bryter ner TAGs till fettsyror och glycerol
- Fettsyrorna åker till tumören där de används som byggstenar
- Glycerol åker till levern
- I levern
- Alanine används för upprätthålla produktion av akutfasproteiner, samt för att göra glukos (via gluconeogenesen)
- Glycerol änvänds också för att göra glukos via gluconeogenesen.
Cori-cykeln
Levern tar upp laktat (för att kompensera acidosen). Detta laktat kommer göras om pyruvat och sen till glukos.
Men vad gör levern med allt glukos den får (även via muskler och fettvävnad)? – jo den skickar glukoset till tumörcellen där de blir till pyruvat. När tumören sedan skickar laktat till levern så sluts en cykel, även kallad för Cori-cykeln.
Denna cykel är dock inte energieffektiv vilket vi kallar för en Futile cykel. Detta går till så att tumören tjänar 4 ATP genom glykolysen men lever konsumerar 6 ATP vid glyconeogenesen = ger – 2 ATP i nett. Alltså går hela kroppen miste om energi samtidigt som tumören vinner.
Mitokondrien
Sista steget i denna process är att protrongradienten i mitokondrien förstörs vilket gör att ingen produktion av ATP kan ske trotts att mitokondrien går på högvarv – de är alltså ett energislöseri. Detta går till följande:
- Tumören gör så de generas TNFa vilket verkar på en MAPK kasakad.
- MAPK kasakden aktivera PGC1a, vilket är en transkriptionsfaktor för UCPs, Uncoupling proteins.
- UCPs förstör protrongradienten i mitokondrien
- Ingen produktion av ATP trotts att mitokondrien jobbar
- è energislöseri
