GEN 2: Inflammation & Läkning Flashcards
Vad är en akut infamamtion och hur delar ma upp den i tre faser?
Den akuta inflammationen utgör som nämnt det första svaret och utvecklas inom minuter eller timmar och kan hålla i sig i upp till ett par dagar. Den akuta inflammationen karaktäriseras av ödem och neutrofilers migration ut i interstitiet.
Enkelt kan man dela upp akut inflammation i tre faser:
- Vätskefas
- Vätksa, ödem och komplment
- Sker först och kortast
- Neutrofilfas
- Nekrofiler migrerar
- Mest efter ca 24 timmar
- Makrofagfasen
- Mest efter 2-3 dagar
vilka är kardinalsymtomen vid infammtion?
Under en akut inflammation så kommer fem symtomen ses – de är:
-
Rodnad (ruber)
- Pga. vasodilation och ökat blodflöde (påverkas av prostagladin)
-
Värme (calor)
- Pga. vasodilation è ger värme och rodnad
- Medieras av:
- Histamin
- Prostaglaniner
- Bradykinin
-
Svullnad (tumor)
- Ökad permeablitet i kärl gör så vätska läcket
- Medieras av:
- Histamin
- Vävnadsskada
-
Smärta (dolor)
- Sensorer i vävnaden (noice)
- Bradykin påvekrar dem, men även vätskan
- Orörlighet
Även feber är ett symtomen
- Makrofager släpper ut IL.1 och TNF som åker till hypotalamus
- I hypotalamus så ökar COX-aktivitet è leder till mer produktion av prostaglandiner (främst PGE2)
- PGE2 påverkar termostaten i hypotalamus è feber
Vad sker i/med blodkärlen vid infamamtion?
Det sker två centrala saker i blodkärlen, och de är: vasodilation och ökad permeabilitet.
Vasodilation
- Ifrån histamin och Prostaglandin
- Gör så blodflöder ökat, men hastigheten sjunker è gör så att neutrofiler kan komma i kontakt med endotelet och där med komma ut
- Ger värme och rodnad
Ökad permeabilitet
- Endotelceller kontraherar och mellanrum bildas mellan dem.
- Medieras bl.a. av histamin, bradykinin, leukotriener.
- Ger öden och stas
Hur sker migratioen vid infammation?
Migrationen sker framför allt med neutrofiler (men även med makrofager). Den sker i olika steg som är:
Steg 1: Kontakt med endotel
De minskade blodflödet gör så cellerna kan röra sig emot utkanten av kärlet (emot endotelet)
Steg 2: Rolling
Olika selektiner uppreglas och fungera genom att sakta ner neutrofilerna. De gör så de börar rullar på endotelet. De olika är:
- P-selektin
- Upp på endotelet
- Medieras av Histamin
- E-selektin
- På Endotelet
- Medieras av TNF och IL-1
- L-selektin
- På cellen
- Även kallas Sialyl-lewis-X
Steg 3: Adhesion
Är när neutrofilen fastnar på endotelet. Sker med hjälp av:
- ICAM-1 på endotelet (ifrån TNF och IL-1)
- Intergriner på netrofilen
Steg 4: Migrationen
Netrofilerna som har stannat upp tar sig genom endotelet som har en ökat permibilitet. Detta sker mha. PECAM-1 . De kommer sedan röra sig emot kemoattraktanter.
vad gör neutrofilerna vid infammtionen?
Steg 5: Verkan / fagocytos
När netrofilerna få skadligt stimuli till sina TLR så kommer de aktiveras och börja fagocytera och förstöra de skadliga.
- Detta kan försrökars av opsoninser med IgG eller C3b.
- Pseudopoder sträcks ut, fångar in materialet och internaliseras i en fagosom. Fagosomen fuserar med lysosomen till en fagolysosom som innehåller nedbrytande enzymer. Nedbrytningen kan ske antingen syreberoende eller syreoberoende:
Fagocyten innehåller organeller som kallas lysosomer. De sammansluter med fagosomen och bildar en fogosomal mognad där de släpper ut följande ämnen vilka bryter ner bakterien.
- Bakteriella enzymer så som proteaser – vilka klyver proteiner
- Antimikrobiella peptider
- Oxidaser – vilka bildar fria syreradikaler
- Protonpumpar – vilka gör en sur miljö
Steg 6: Resolution
Neutrofiler går i apoptos och försvinner inom 24 timmar efter resolution av det inflammatoriska stimulit.
skilland på serös och fibrös mainfestation?
Serös
- Vad händer: de ansamlas vätska (proteinfattig) i vävnad
- Orsak: ofta friktion eller brännskada
- Speciellt: de blir ingen ärrbildning
-
Olika sorter:
- Utikaria (nässelfeber)
- Vid kontkat med nässla så gör giftet att stora mängder substans P frisätts.
- Substans P har en 100 gånger starkare vasodilation än histamin
- Brännblåsa
- Beror på frisättning av histamin som retar nervtrådar è substans P frisläpps
- Epitelet längs ut på huden kommer gå i nekros
- Utikaria (nässelfeber)
Fibrinös
- Vad händer: proteinrik vätska ansamlas utanför kärlen. De är stora mänger och leder till inflammationen
- Orsak: stor ökning i vaskulär permeabilitet
-
Olika sorter:
- Pleurit
- Perikardit
Skillnad på perulent/suppurativ infammation och hemrrhagisk?
Perulent / suppurativ
- Vad händer: en varig inflammation
- Orsak: neurtrofiler lämnar blodbanan och vandrar till ett inflammerat område. Ofta orsaks av bakteriella infektioner. Detta ger ett hålrum som flys med var.
-
Olika sorter:
- Bronkopneumoni
- Bakterill infektion orskad av många olika bakterier i bronker och omgivande luftvävnad
- Makrofager städer sedan upp och vi blir helt friska
- Lobär pneumoni
- Är när var fyller en hel lob i lungan
- Beror på främst streptokocker
- Drabbar de med nedsatt immunförsvar (t.ex. AIDS)
- Behandlas med penicillin
- Bronkopneumoni
Hemorrhagisk
- Vad händer: Endotelceller är skadade
- Konservens: Endotelcellerna läker plasmaproteiner, vita blodkroppar och erytocyter
-
Exempel är Septisk vaskulit:
- Orsaks av bakterier som sprider sig med blodet och fastnar i kärl è ger endotelskada som orsakar blödning och nekroser (eftersom att vävnad inte får syre pga. inga kräl)
- Är väldigt akut
vad är en kronsik infammtion och vad är karaktäriserade för den?
Den kroniska inflammationen har en längre duration (veckor eller månader) och utgör en kombination av inflammation, vävnadsskada och reparationsförsök.
Den kroniska inflammationen kan uppstå som en progress av den akuta inflammationen vid eller som en smygande process utan tidigare akut reaktion.
En kronisk infalmmation karaktäriseras av:
- Mononekulära celler (så som makrofager, lymfocter och plasmaceller)
- Vävnadsförstörelse (destruktion) som till stor del beror på de inflmmatoriska cellerna
- Reperation med ny kärlbldning och fibros
Det finns tre tillfällen som kan ge kronisk inflammation – de är?
-
Bestående infektion som är svåra att ta bort
- Detta kan vara t.ex. intracellulära bakterier och virus, samt svampar.
- Om de inte försvinner så kommer vi övergå ifrån ett medfött immunförsvar till ett adaptivt med T-celler.
- Kallas även Persistent infektion.
-
Hypersensitivitetssjukdom
- Orsakas av för stor eller felaktig aktivering av immunförsvaret.
- Reaktion emot kroppsegna heter autoimmun sjukdom
- Om de är något ofarligt i miljön så ger den en allergisk sjukdom
-
Förlängd exponering för toxiska agens
- Toxiska ämnen som man under längre tid utsätts för
- Kan vara exogena eller endogena (plasmalipider)
Vad är en grulomatös infammation?
Är en kronisk inflammation där aktiverade makrofager ansamlas och gör så ett granulom bildas i försök att ”kapsla” in partikeln som är svårt att bryta ner. De sker även ofta en stark T-celles aktiver som è aktiver makrofager (genom IFN-gamma) som skadar den normala vävnaden. Normalt bildas de även flercelliga jätteceller (som är makrofager) vilka rekryteras av IFN-alfa.
vilka två sorters granulomatösa inflammation finns?
Immungranulom
- Exempel på sjukdom är: tuberkulos
-
Orsak: Bakterien tuberculosis bacterium (aerob)
- Denna bakterier har ett speciellt lipidhöjle som gör att den manipulera lysosomerna så de inte smälter med fagosomerna è gör att bakteriern kan överleva/föröka sig i makrofagerna
-
Konsekvens: Nedbrytningsprodukter från bakterierna presenteras av makrofager i lymfkörtlarna è bildar T-celler
- Dessa bildar IL-2 och IFN-gamma som aktivera andra T-celler och makrofager
- Dessa makrofager ansammlas i mitten och blidar granulom
- Nekros koppling: I mitten av granulomen ser vi nekros pga. inducerad makrofagcelldöd – i detta fallet en ostig nekros.
- Behandling: Svårbehandlad eftersom bakterierna kan gå i latent fas. Läkemedel har svårt att nå bakterierna pga. att i det nekrotiska området finns det ingen cirkulation.
Lite morfologi
- Granulomen syns i mitten av bilden som en rosa, granulär cytoplasma med otydliga cellgränser.
- Runt om finns jättecellerna, kallas för Langhans giant celles
- I mitten finns även en central zon med nekros som kallas för ett caseating granulom.
Främmande kropp
- Inget T-cellsvar
- Bildas runt strukturer likt en spinga som är stora nog att motverkar fagocytos. De ska även inte utlösa något specifikt inflmmatoriskt svar
- Detta främmande material lägger sig sedan ofta i mitten av granulomet.
Vad är en akutfasreaktion?
Även om en inflammation är lokaliserad, t.ex. i tarm, så kommer den ändå göra cytokiner som har systemiska effekter – dessa kallas för akutfasrekationer. Dessa är:
TNF-alfa och IL-1 och IL-6
Dessa aktiveras i olika faser och pga. varandra
- TNF aktiverar IL-1
- Efter en stund så kommer IL-6 och IL-6 hämmar. Denna hämning är bra för att inte få en för kraftig vävnadsskada.
hur sker feber?
Feber är en av de tydligaste manifestationerna av akutfasreaktionen, speciellt vid inflammation till följd av infektion. De sker i följande ordning:
- LPS ifrån gramnegativa bakterie stimulerar leukocyter att frisläppa IL-1 och TNF
- IL-1 och TNF ökar aktivitet hos enzymet COX
- COX gör så arakidonsyra è prostagladiner
- Prostaglandiner (PGE2 i detta fallet) höger kroppens temperaur igenom att verka på hypotalamus.
- Febern hämmar virus och bakteriers replikation.
Hur hämmas det? NSAID inhiberar COX och där med PG.
vad är ett akutfasprotein?
exempel på sådana?
finns det negativa?
Är ett protein vars synteshastighet mer än fördubblas vid en akutfasreatkion.
ex:
- CRP (C-reaktivt protein)
- Fibrinogen – bilnder till röda blodkroppar och skapar rullar vilka kan mätas vid sänkningreaktionen.
- SAA (serum amyloid A)
- Hepcidin – vilket minskar tillgången till järn
Vad sker i levern? Hepatocyerna får stimuli som gör så de producera olika Akutfasprotein. De är:
- IL-6 è CRP och fibrinogen
- IL-1 och TNF è SAA
Varför är de bra? De har gynnsamma effektier under akut inflmmation. Dock så leder förlängd produktion till fel – så som amyloidos ifrån SAA)
Finns det negativa? Vissa protein minskar under akutfasreaktionen, dessa kallas för negativa akutfasreaktanet och utgörs av:
- Albumin
- Transfeerin
- IGF-1
- HDL
exempel på olika akutfasreaktioner
Akutfasreaktionen kan ge flera olika förändring i kroppen så som:
- Feber
- Akutfasproteiner
- Leukocytos (ökad mängd vita blodkroppar)
- Septisk chock
- Effektor på metabolism
- Inflammation
- Flera andra som:
- Plus ökar
- Blodtryck ökar
- Trötthet
- Mm.
- Kan även vid alvarliga tillfällen bli SIRS
Vilka delar delar man upp läckning i?
En vävnad kan antigen bli reparerade genom 1) regeneration med komplett återställning av form och funktion – men även 2) genom ett utbyte med extracellulära matrix där vi får ärrbildningar. Alltså:
- Regernaration av den skadade vävnaden
- Ärrbildning genom ”utbyte” med närliggande vävnad.
Det är viktigt att förstå att t.ex. en sårläkning går igenom samma fyra faser – vilka är:
- Hemostas
- Inflmmationsfasen
- Proliferationsfasen / nybildningsfasen
- Remodulleringsfasen
vad sker i hemostas delen av läkning?
Om blodkärl förstörs vid skadan kommer första signalen för skadan att utgöras av att kollagen under kärlväggen förstörs och att molekyler som ATP utsöndras. Detta leder till trombocytaktivering och bildandet av en primär hemostatisk plugg. Därefter aktiveras koagulationssystemet och en fibrinpropp bildas.
vad är proliferationsfasen av läkcning? vilak celler gör de och vilka 3 olika grupper av vävnader brukar man prata om vi läkning?
I denna fasen så delar cellerna sig för att återskapa den nya vävnaden. De celler som gör detta (proliferar) är:
- Skadade celler som försöker återfå sin gamla struktur
- Vaskulärt endotel som gått sönder under skadan
- Firboblaser som delar sig och där med ger ärrvävnad (eftersom denna vävnad inte kan återgå till normal)
Olika vävnaders kapacitet att regenerera
Vilken sorts läkning som sker (regenerering eller reparation) beror på vilken vävnad de är. Detta beror på mycket stamceller – om man skär bort en del av huden så stamcellerna försvinner så kommer de bli ärrbildning. Man kan dela in de i tre grupper – vilka är:
-
Labila vävnader
- Har stamceller som konstant regenerera dem
- Exempel
- Tarm (stamceller i kryptor)
- Hud (basalmembranet)
- Röda och vita blodceller
- Trombocyter
-
Stabila vävnader
- Stamcellerna ligger i vila i G0 fasen och kan gå in i cellcykel när de vill
- Exempel är levern
-
Permanenta vävnader
- Kan ej regenerera ”normalvävnad” utan läcker igenom reparation (ärrbildning)
- Exempel
- Myokardium
- Skelettmuskulatur
- Neuron
Hur sker en reperation i prolfierfarionsteget? Förklara fån infalmmation till ett ärr har bildast
Efter inflammation sker ärrbildningen i en sekvens som beskrivs nedan:
- Formation av nya blodkärl från redan existerade blodkärl genom angiogenes (mer om angiogenes snare)
-
Migration och proliferation av fibroblaster som ”lagras in” i kollagen i bindväven. Detta bildar tillsammas med kärl och leukocyter en rosa vävnad som kallas för granulationsvänvad.
- Rekrytering och stimulering av fibroblaster sker av olika tillväxtfaktorer så som PDGF, FGF-1 och TGF-beta (dessa kommer ifrån immflammatoriska celler så som makroger, mastceller och lymfocyter).
-
Mognad och organisering av granulationsvävnad till ärr. Detta gör att de blir en stabil ärrvävnad.
- Denna vävnad består av spolfarmade och inaktiva fibroblaser, kollagen och elastisk väv.
Reparation påbörjas inom 24 timmar efter skadan genom emigration av fibroblaster och induktionen av fibroblast- och endotelcellsproliferation.
Inom 3–5 dagar har granulations- vävnad uppstått med proliferande fibroblaster och tunnväggiga kapillärer.
Granulationsvävnaden blir progressivt bindvävsmatrix, vilket till slut ger ett ärr. Detta också eftersom vaskularisering tillbakabildas (gör de vit).
Vad är skillnad på primär och sekundär läkning
- Primär läkning vilket är när inget gap ska fyllas
- Sekundär läkning vilket är när ett gap ska fyllas
Primär
- Vi har fått en skada på endast epidermis (oftast i tjockare hud) och basalmembranet har lämnats intakt
- Detta sår kan läka endast genom migration av keratinocyter underifrån som ger nytt epitel.
- Stopp sker när vi får stoppsignaler. Kommer troligtvis komma ifrån kontraktinhibering
Sekundär
- Sker då baslamembranet skadas och även en stor mängd av dermis è vi kan inte bara nyskapa epitel längre utan behöver sekundär läkning.
- Detta ger en mer intensiv inflammatorisk respons
- è ger större granulationsvävnad è större ärr
- Ger även ”sår-kontraktion” vilket betyder att efter ca 6 veckor så kommer huden att dra ihop sig
