bakteriell patogenes 2 Flashcards

gram pos gram neg inte klar, ska fyllas på

1
Q

nämn några grampositiva bakterier!

A
Staphylococcus aureus
Streptococcus pneumoniae
Streptococcus pyogenes
Clostridier - clostridium tetani / botulinum / difficile
corynnebacterium dippteriae
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

nämn några allmänna egenskaper hos staphylococcus!

A
  • släkte bestående av ett 30 - tal arter grampositiva kocker
  • uppdelas i koagulationspositiva och negativa arter -> Enkelt test om en suspension kan koagulera human plasma. Blir som geléiga klumpar och bakterierna får en chans att växa och etablera sig där. Koagel kan också vara till fördel för värden för bakterien sprider inte runt lika lätt
  • sfäriska celler, ca 1 mikrometer
  • förekommande på hud och slemhinnor -> Kan leva extra och intracellulärt i våra vävnader. Kan tas upp av endotel, av värdcellen. Kommer då också ha förmåga att lägga latent, har svårt att känna igen antibiotika.
  • temperaturoptimum 37 grader
  • många olika makromolekyler fästade i cellväggen (bla adhesiner)
  • producerar ett stort antal extracellulära proteiner( bla exotoxiner)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

vilka symtom kan S.aureus ge?

A
  • sjukhussjuka
  • blodförgiftning
    -urinvägsinfektion (kraftiga adhesionfaktorer pga högt flöde och högt tryck)
    -benröta (har ett specifikt ytprotein, BS= bone sialo protein, detta finns på ytan av vissa stammar men få stammar har)
    -bakteriell ledinfektion
    -hud och sårinfektion
    f-urunkler och finnar
    -hjärtklaffsinflammation
    -lunginflammation
    -främmande kroppsinfektioner
    -matförgiftning( toxisk förgiftning som utsöndras från S, får då kraftiga diarréer och kräkningar. Bakterien kan ha dödats men toxinmolekylerna kan fortfarande vara aktiva i kroppen)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

vilka virulensfaktorer har staphylococcus aureus?

A
  • kapsel/slem (adheison, antifagocytär) fungerar som klister. Bakterien känns nte igen som främmande och är inklädd av massa av kolhydrater

-makromolekylbindande cellväggsassocierade proteiner tex
-> protein A (förhindrar opsonisering -> Sitter på ytan och kan binda Fc- delen av IgG - molekylen -> Kan binda en Fc - del och klä upp sig av IgG - underkommer då fagocytos. antikomplementär, )
-> extracellulär Matrix (ECM) bindande proteiner
kollagenbindande protein,
fibronektinbindande protein(två former. Dels en fibrillär form som finns i bindväv(kollonisera och svåra att tvätta bort) och en lös form som finns i plasma), fibrinogenbindande protein(främst i plasma))

  • enzymer som utsöndras från bakteriecellen
  • > katalys vilken omvandlar h2o2 i neutrofilernas fagolysosomer
  • > koagulas (inducerar fibrin “clots”)
  • > lipaser (hydrolyserar hudlipaser vilket underlättar invasion)
  • > fibrinolysin (löser upp fibrin “clost”)
  • > nukleaser (vilka bryter ned “ neutrophil extracellular traps”)
  • signalmolekyler (cell - cell kommunikation. Bakterien kan kommunicera med sina nära släktingar men även med andra bakterier.)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

staphylococcus aureus har även toxiner som virulensfaktorer, vilka då?

A

Toxiner

- Dem kan vara mer eller mindra specifika
- Ab - toxiner. Med en aktivitets del och en bindande del
- Kan följa med cirkulationssystemet och utöva sin effekt oavsett var bakterien sitter 

(t ex cytolytiska toxiner, exfoliativa toxiner, enterotoxiner,
toxic chock toxin-1, Panton–Valentine leukocidin (PVL))

  • alfa, beta, gamma cytotoxiner (porformerare, ”detergentlika” toxiska för många typer av celler, - Flera identiska subenheter 6 - 9 , sätter sig som en ring i plasma membranet. Öppnar upp så vi får en fri transport.
    Strömmar in vatten och cellen spricker)

 exfoliativa toxiner (ETA/ETB, serinproteaser som bryter upp intercellulär adhesion i stratum granulosum, möjligen superantigen, ger kliniskt ”staphylococcal scaled skin syndrome”. Ger symtom som brännskdador och det bir stora sår. Dem vårdas även som brännskador på IVA)

 enterotoxiner (familj med 9 värmestabila, smaklösa proteiner som ger matförgiftning, är superantigener. Kan sitta i några timmar till något dygn)

 toxic shock syndrome toxin (TSST)-1 (superantigen)

 Panton-Valentine leukocidine (porformerare, toxiskt för PMN/MQ, kliniskt ses nekrotiserande hudlesioner och allvarliga pneumonier, alltså hudinflammationer och lunginflammationer. )

vad är superantigen då?

  • Kraftigt överstimulerar och aktiverar T - celler.
  • Viktig imunnilogisk mekanism.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

hur definieras sepsis?

A
  • livshotande organdysfunktion som orsakas av ett stört systemets svar på infektion
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

hur definieras septisk chock?

A

undergrupp till sepsis där bakomliggande cirkulatoriska och cellulära / metabola rubbningar är tillräckligt uttalade för att avsevärt öka dödligheten

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

ge exempel på viruslensfaktorer hos streptococcus pneumoniae!

A
  • kapsel med ca 90 olika serotyper
  • autolysen med pneumolysi -> enzymer som lyserar värdcellen
  • ytproteiner, många med bindande funktion
  • sekretoriskt IgA - proteas används för att komma åt slembetäckta ytor.
  • peptidoglykan med teikonsyra / lipoteikonsyra
  • adhesionspili
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

vilka symptom har man vid streptococcus pneumoniae?

A
  • frossa
  • andningskorrelerad smärta
  • hosta
  • (har haft förkylning)
  • ont i magen, lös avföring, illamående, buksmärtor..
  • förvirrad/orolig

(rökare).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

vilka undersökningar gör man vid streptococcus pneumoniae?

A
  • lungor och hjärta auskulteras (u.a)
  • blodtryck (under 70 systoliskt…)
  • medvetande grad? afebril. allmänpåverkat patient.

man ger dropp, tar blodprover, odlingar, blodgas, antibiotika, IVA, röntgar lungan..

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

vilka blodprover tar man vid misstänkt streptococcus pneumoniae?

A
  • CRP 349 (normalt < 10)
  • Vita, Högt vid bakteriella infektioner
  • omogna former av neutrofiler i perifert blod
  • trombocyter, viktig markör vid sepsis
  • njurfunktion (krea , normalt < 115)
  • koagulationsprover (PK - INR 1,7 , normalt < 1,2 och antitrombin 53, normalt är > 85)
  • blodgas med sänkt pCO2, sänkt pO2, sänkt syrgasmättnad, men bibehållet pH(detta då det har buffrat sig till en normalt PH)
  • lungröntgen, lobär pneumoni hö ovanlob
  • blododling visar strept.pneum.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

hur behandlar man streptococcus pneumoniae)

A
  • IVA
  • empirisk antibiotika: (aminoglykosid + tienam (imipenem; karbapenem = betalaktamantibiotika) + tavanic (levofloxacin; kinolon)
  • efter odling: bensyl - Pc (betalaktamantibiotika) (Kåvepinin)
  • behandlingstid 15 dgr
  • kontrollröntgen
  • återbesök
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

vilka symptom kan man få på staphylocossus aureus?

A
  • bröstsmärta, vä av thorax nedom clavikeln, både framsidan och runt bakåt mot vänster skuldra(kan uppstå en viss rodnad här/svullnad)
  • gör ont trots paracetamol..
  • ont vid andning, vid rörelse av thorax samt vid palpation.
  • senare kan även feber uppstå
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

vad undersöker vi vid misstänkt staphylocossus aureus?

A

AT - smärtpåverkat vid rörelse
feber?
andningsfrekvens (cyanos, dyspne, ikterus)
lungor -> andningsljus, inga biljud
Cor -> rytm, normofrekvent, inga blåsljud, puls
BT
buk
palperar bröstkorg/rygg
lungröntgen ( kan se parenkymstråk, och lite vätska i pleura)

  • Han har koll och är i medvetande.
  • Saturation är på 96% , normalt är 99 - 100%
  • Andning är 20, är en aning högt. 16 är normalt.
  • BT 140/80 - är acceptabelt.
  • Palp.öm och upplever spänd muskel.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

vilka prover kan man ta vid misstänkt staphylocossus aureus?

A
  • Hb ( - Falskt högt? Vanlligt vid infektion med febernedsättande, mår illa, tappar vätska och då kan man få ett förhöjt hb. Eller om man är rökare). (134 - 170g/L)
  • vita (3,5-8,8 x 109/L)
  • trombocyter (140-350 x 109/L)
  • kreatinin (60-105 μmol/L)
  • CRP (tar 26h innan man får något utslag) (<10 mg/L)
    (blododlingar)
  • lungröntgen tar man för att utesluta saker
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

vad kan prover visat när man tar det andra gången?

hur kan man behandla staphylocossus aureus(som ses efter blododling)?

A
  1. får frossa, blododlas, lätt rodnad/svullnad nedom vänster klavikel
  2. Lungröntgen:
    parenkymstråk basalt vänster + lite vätska vänster
    pleura
  3. CRP> 100
  • efter blododlingar insättes empiriskt claforan(cefotaxim; cefalosporin).
  • efter blododlingssvar sker ett byte till det smalaste, effektivaste AB för S. Aureus, ekvacillin i.v( kloxacillin; betalaktamantibiotika)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

hur fungerar grupp A streptokocker?

A
  • varierar geografiskt och över tiden
  • många varianter av bakterien med olika uppsättning av virulensfaktorer
  • samspel med värdens försvar
    (slemhinnan kan påverkas i exv halsen)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

ge exempel på virulensfaktorer hos grupp A streptokocker.

A
  • adhesiner -> m - protein(Detta är en fagocytoshämmare, underlättar intracell överlevnad och är ett superantigen. Binder fc - del och klär up sig med IgG - molekyler. Underlättar celluär överlevdad och tillväxa i makrofager då det fagocyteras) , F- protein eller LPS binder till olika plasma och bindvävsproteiner.
  • hydrolytiska enzymer -> streptolysiner dödar celler, streptokinas = fibrinolysin bryter ner blodkoagel (fibrin) bidrar till spridning, hyaluronidas degraderar hyaluronsyra – vävnadsinvasion. dessa enzymer bryter ned vissa komplementfaktorer-
  • fagocytoshämmare -> bakteriens kapsel, enzymer som förstör komplementfaktorer, M-protein(binder AK, hindrar komplementaktivering)
  • underlättar intracelulär överlevnad: M- protein
  • superantigen -> SpeA (exotoxin), SpeB(exotoxin), M- protein
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vilka symptom kan man ha vid A streptokocker?

A
  • feber
  • frossa
  • illamående
  • kräkningar
  • smärta höger häl, men inga sår
    (har kanske varit förkyld? hosta innan?)
20
Q

vilka undersökningar/status tar man om ev A streptokocker?

A
AT
feber
HF - takykardi
lyssna lungor - astmatiska ronki
hur ser hälen ut->svullnad, rodnad
inga sår
21
Q

vilka prover tar om ev A streptokocker?

A

CRP - 310
Vita - 25 , 7
saturation - går upp till 97% med 1L o2, detta hade inte gått om man skulle ha problem med lungorna.
trombocyter (ua)
njurfunktion - krea 142 (115)
blododlingar visar beta - hemolyserande streptokocker grupp A

Bedömning:
 Begynnande septikemi, håller dock blodtrycket. Huden som ingångsport? Snabba infarter. Dropp. Extra O2. Blodprover. Genomodling. Antibiotika. KAD. Vårdavdelning med täta kontroller.

22
Q

hur behandlar vi A streptokocker

A

empirisk antibiotika: aminoglykosid + zinacef (cefalosporin; betalatamantibiotika)

riktad antibiotika:
bensyl - pc(betalaktam) + dalacin (clindamycin, antitoxin effekt mot superantigen.)

23
Q

vad heter stelkrampsbakterien?

vad är speciellt för denna lilla rackare?

A

clostridium tetani

- Endospor bildade
- Kan inte växa i närvarande av syre
- Sticker sig på tagg -> inkörsport för sporer, kan överleva en lång tid-> injiceras i det djupa såret. 
- Komme runt i blodet och kan utöva sin effekt i nervvävnaden
24
Q

vem drabbas av tetanus(stelkramp)

A
  • äldre individer pga sämre vaccinationsskydd
  • karaktiserasav smärtsamma, krampliknande muskelsammandragningar, ansikte/nacke, kramper utlöses ofta via yttre stimuli(ljud/beröring)
  • ger ingen påverkan på inflammationsparametrar
  • genomgången sjukdom ger ej immunitet
25
Q

symptom vid stelkramp?

A
  • andnings - och sväljningssvårigheter
  • rotatorisk yrsel, dubbelseende men fullt vaken

 Drabbar ofta äldre individer pga sämre vaccinationsskydd (ffa kvinnor födda före 1950), årligen enstaka fall i Sverige
 Karakteriseras av smärtsamma, krampliknande muskelsammandragningar, ansikte/nacke, kramper utlöses ofta via yttre stimuli (ljud/beröring)
 Klinisk diagnos, ger ingen påverkan på inflammationsparametrar
 Genomgången sjukdom ger ej immunitet

26
Q

vilka prover tas?

A
  • infektionsprover (blodprover) är helt utan anmärkningar, likaså lumbalpunktionsprover
  • CT/MR ua
  • lungemboliutredning ua
27
Q

vilka prover tas?

A
  • infektionsprover (blodprover) är helt utan anmärkningar, likaså lumbalpunktionsprover
  • CT/MR ua
  • lungemboliutredning ua
  • serum/faeces
  • matrester/förpackning fö toxintestning samt odling sänds
28
Q

vilken verkningsmekanism finns hos botulintoxin? (från clostridium botulinum)

A

normal:
acetylcholine inducerar kontraktion av muskelfibrer

botulism:
botulinum toxin blockeras frisering av Ach då de stannar i sina vesiklar, inhiberar kontraktion och muskeln blir slapp.

exciterande signaler från centrala nervsystemet når musklerna..

29
Q

vilken effekt har corynebacterium diphteriae?

difteri

A

“ytlig” svalginfektion
kvävning
exotoxinet absorberas
påverkan på hjärta, CNS

En slmehinna osm är toxinpåverkad kommer blir skrovlig och torr som läder(betyder läder).

Dipfteri toxin produceras bara av vissa stammar av bakterien.

Fag Beta - sitter i värdens genom och kallas då pro fag och kommer replikeras då värdens genom kommer att replikeras. I denna genen finns genen för difteri toxinet.

AB - toxin med flera olika mål celler.
Bakterien här - andas in via aerosol, men kan även vara inblandad i kontakt smitta, växer på slemhinnor, cirkulerar i blodet med sina toxiner till olika vävander, påverka endotelet, nervceller och hjärtceller. Påvekan på hjärta och nervvävander här kan bli till det allvarliga. Hjärtproblem och andnigsproblem kan utvecklas och Spridas runt om i kroppen.

Närvaro av difteri- toxin -> kommer binda kovalenta ef - 2 (adp ribosylgrupp) och inaktiveras. Ef 2 kan inte binda tRNA som laddats och vi får ingen förlängning av en växande peptidkedja. Då kommer protein syntesen att drabbas till slut och vi får en celldöd. Mkt toxin -> en kraftigare effekt. Bakterierna kan fortsätta att tillväxa och toxinerna kan spridas itll olika organ i kroppen.

30
Q

vad är difteri?

A
  • smittar vid nära kontakt med infekterad person
  • ger i regel halsinfektion - tjocka beläggningar - kvävning,
  • komplikationer med hjärtmuskelinflammation(arytmier) och njurskador, huddifteri förekommer
  • man kan vara asymtomatisk bärare
  • mindre antal i vårt land (för 100 år sedan skördades årligen 1000 - tals barnliv av denna sjukdom), fortfarande vanlig i många u - länder, ökning ost
31
Q

vad är difteri?

A
  • smittar vid nära kontakt med infekterad person
  • ger i regel halsinfektion - tjocka beläggningar - kvävning,
  • komplikationer med hjärtmuskelinflammation(arytmier) och njurskador, huddifteri förekommer
  • man kan vara asymtomatisk bärare
  • mindre antal i vårt land (för 100 år sedan skördades årligen 1000 - tals barnliv av denna sjukdom), fortfarande vanlig i många u - länder, ökning östeuropeiska länder
32
Q

symptom för Neisseria meningitidis?

A
  • feber
  • huvudvärk
  • illamånde
  • kräks
  • blek
  • smärtpåverkad
  • lätt nackstel
  • höjt BT
  • saturation 94%
  • serös otit(?)
33
Q

hur behandlar Neisseria meningitidis?

vad kan prover visa?

A
  • dropp
  • meronem: meropenem; betalaktamantibiotika, aciklovir
  • lumbalpunktion på akuten och man gör en likvorodling
  • koppling komplementfunktion - meningkockinfektion
  • brist i senare delen av komplementkaskaden
  • vaccinera patienten och kalla anhöriga för provtagning

Lab: lumbalpunktion på akuten:
 likvor-vita 580 (<5x106/L), poly 576, likvorlaktat 3.5 (<2.1 mmol/L), direktmikroskopi neg, latexagglut svårtolkad, blododl x 2 neg, likvorodling

34
Q

vilka virulensfaktorer har N meningitidis?

HÄR ÄR JAG

A
  • polysackaridkapsel (typning, virulens)
  • pili
  • poriner
  • IgA proteas
  • transferrinbindande protein (koppling till bakteriens strikt humana fokus)
  • endotoxin (Lipid A som är en del av LPS) kan ge feber och chock.
35
Q

vilka symptom har man vid ev urosepsis alternativt pneumoni?

E coli

A
  • hög feber
  • frosa
  • kräks
  • andningspåverkad
  • trött
  • normal andningsfrekvens
  • snabb HF
  • högt BT
36
Q

hur tar man sig an urosepsis alternativt pneumoni?

E. coli

A
  • syrgaskrävande
  • blodprover
  • snabba infarter (?)
  • dropp
  • genomodling
  • antibiotika
37
Q

vilka labsvar får man vid urosepsis alternativt pneumoni?

E. coli

A
  • högt crp
  • vita
  • hb
  • laktat
  • trombocyter sänkta
  • njurfunktion kreatinin (?)
  • lätt påverkade koagulationsprover
  • urinodling - signifikant växt E. coli
38
Q

hur behandlar man E. coli?

A

empirisk antibiotika
- aminoglykosid + claforan (cefalosporin; betalaktamantibiotika)

riktad behandling
- tabletter ciproxin(kinolon)
i 14 dagar

39
Q

vad är escherichia coli?

A
  1. normalflorebakterier
  2. enteropatogener
  3. uropatogener
  4. meningit/ sepsis
40
Q

vilka virulensfaktorer har Ecoli?

A
  • adhesion –> pili, fimbrier, hemolysikn
  • antigenvariation: uttryck av kapsel - antigen och H - antigen (flagell) kontrolleras av bakterien och variationen försvårar antikroppsmedierad avdödning.
  • endotoxin: lipid A - komponenten av LPS, aktiverar komplement, kan keda till cytokinfrisättning, trombocytopeni, feber, cirkulationsstörning
  • exotoxiner
  • påverkan på intracellulär signalering
  • typ 3 - sekretion
  • överlevnad, extra - och intracellulärt tex järnbindnande protein(sideroforer)
  • invasionsbefrämjande. tex rörlighet flageller
41
Q

mycoplasma pneumoniae

A
  1. proteinet P1 binder till glycoprotein vid ciliebasen
  2. cilierörelsen hämmas
  3. slemstagnation, hosta smärta
    4.
42
Q

mycoplasma pneumoniae

A
  1. proteinet P1 binder till glycoprotein vid ciliebasen
  2. cilierörelsen hämmas
  3. slemstagnation, hosta smärta
  4. cilierna och cellerna dör
  5. bakterierna sprider sig nedåt i luftvägarna
  6. lunginflammation (stimulering av immunförsvaret leder också till6.)
43
Q

vad bygger mikrobiella diagnostik på?

A

direkta metoder

  • mikroskopi
  • odling
  • påvisande av antigen
  • påvisande av nukleinsyra
  • påvisande av specifika andra bakteriemolekyler

indirekt metodik
- serologi

44
Q

nämn några gramnegativa bakterier!

A
Neisseria meningitidis
Coliforma bakterier –
Escherichia coli (delvis), Shigella sp Kolerabakterien – Vibrio cholerae Legionella pneumophilia
Övriga
Mycoplasma pneumoniae
45
Q

hur upptäcker man resistens mot en specifik AB?

A
  1. Sprider ut på agar
    1. Lägger på en bricka med antibitoika
    2. Får vara över en natt, inkub.
    3. Får en zon där bakterier inte kan växa närmast lappen, hur stor är den zonen? Man har standardiserad betingelse, om större än 20 mm - S, 15 - 20 I, och mindre än 15 så det en R(resistent stam). En så liten mängd antibiotika för att få en hämning av tillväxten.
    4. Om R så är det ju ingen ide att behandla med just den typen av antibiotika.
      MIC - minimal inhibitory concentration
      S - sensitiv
      I - intermediär
      R - resistent

Smittvägar

- Fekto - oral
- Aerosol
- Egna mikroorgansimer8endogen smitta)
46
Q

ge ex på mikrobiologisk diagnostik vid sepsis!

A

1.Odla från blod (aerobt + anaerobt) x 2 före första antibiotikados
Övriga odlingar OBS! Får inte fördröja insättande av antibiotika!
2. Odla från urin + ta urinsticka
3. Odla från misstänkt fokus t.ex. luftvägar (sputum, svalg, nasofarynx), hud (sår, abscess), likvor, ledvätska, ascites, pleura
4. Överväg viss riktad virusdiagnostik med akutsvar t.ex. influensa snabbtest/PCR
5. Överväg pneumokock - och legionella-antigen
6. Överväg snabbtest för grupp A -streptokock på vävnadsvätska vid misstanke om nekrotiserande mjukdelsinfektion

47
Q

vad är skillnaden på en staphylokock och en streptokock?

A
  • Sällan resitens utv hos streptokocker. Kan mot beta- latkam ab men inte i samma utsträckning.
    • De kan tillväxa enklare och är inte lika kräsna
    • Strept behöver en förhöjd halt av co2 för att växa/odlas. I svalg har vi en högre co2 än p å huden och de vill ha fuktigare och rikare miljöer.
      En strept blir liten i koloni vid odling med staph kan bli flera mm stor.