antibiotikaresistens

Question 1

Vad händer om man blandar antibiotika och bakterier?

Answer 1

selektionstryck på antibiotikarasistens, även vid låga koncentrationer av antibiotika.

Question 2

om man slutar släppa ut antibiotika i miljön kommer resistensen att försvinna då? (3)

Answer 2

det är inte säkert.

kan ha flera olika orsaker:
> på samma plasmid finns många olika resistensgener - kanske för flera olika typer av antibiotika. men det kan vara andra bra saker oxå.
> kan ske mutationer i resistenta bakterien som kompenserar för antibiotikaresistensgenen. ex sulfa-resistens. först mut som gjorde det resistens + sämre. sedan mer mut som gjorde det bättre.
> reflux-pump: kan pumpa ut alla möjliga farliga saker och då kan det vara bra att ha kvar den!

(men det kostar ändå lite med resistens)

Question 3

var sker selektionen? (=resistensutvecklingen)

Answer 3

sjukvård, veterinärmedicin, djuruppfödning, jordbruk, kommunala reningsverk, antibiotika-industrin.

Question 4

Naturlig resistens (två exempel)?

Answer 4

betalactam och mycoplasma, gramnegativa och gykopeptidantibiotika

Question 5

Vilka drabbas värst av antibiotikarasistens?

Answer 5

Dom som redan svårt sjuka. ab-profylax innan operationer kan bli hotad (koloncancer, höftled mm)

Question 6

Fler dödsfall? andra komplikationer?

Answer 6

ja, det är fler dödsfall, men längre sjukhusvistelser och längre sjukfrånvaro är nog mer påtagligt. Det kostar sammhället ganska mycket!

Question 7

Är det bara antibiotika som selekterar fram resistenta bakterier?

Answer 7

Ja. Klorhexidin, silver, andra antibakteriella saker. men inte sprit! Mycket i dag är belagt med antibakteriella medel: sportsockar, kylskåp. man drar nytta av att folk är rädda för bakterier.

Question 8

påverkar val av antibiotika på sjukhus resistensen?

Answer 8

ja, det är väl visat att det är så!

Question 9

I sv, har antibiotikaanvändningen minskat i öppenvården/sjukhusvården?

Answer 9

öppenvådrden - ja

slutenvården - nej

Question 10

varför antibiotika som profylax till djur vid djuruppfödning?

Answer 10

det ökar deras tillväxt. varför? vet man inte kanske kan bero på ändrad tarmflora. (förbjudet i sv, första land i värden att förbjuda detta) Nu är det förbjudet i eu, men det disskuteras bara i usa.

Question 11

Vad menas med gruppbehandling av djur?

Answer 11

man ger alla i en grupp antibiotika istället för att individbehandla. svårt att komma runt om man tex odlar fisk. fast norrmännen har kommit runt detta mha vaccinationer.

Question 12

hur drivs resistens i jordbruket?

Answer 12

slam från reningsverk sprids ut på åkrarna => driver resistens. en del antibiotika tar lång tid att bryta ner och ligger kvar på åkern länge = dåligt.

(man sprider också ut bakterier från våran tarm som har med sig resistensgener)

Question 13

Varför går utvecklingen så snabbt?

Answer 13

> kort generationstid
hög mutationsfrekvens (ex kinoloner sätter extra fart på mutationsfrekvensen)
utbyte av genetisk material.

Question 14

beskriv plasmid

Answer 14

transboson
kan hoppa mellan ställen i genomet - kodar för alla protein som behövs själva.

integroner
struktur som känner igen genkasset

Question 15

hur överförs en plasmid

Answer 15

plastiken delar sig och ena strängen förs över, mottagarbakterien gör en komplementär dna sträng.

Question 16

Transformation?

Answer 16

bakterie går sönder och läcker ut dna som plockas upp av andra bakterier.

Question 17

Transduktion?

Answer 17

mha virus

Question 18

Är resistensgenerna nya?

Answer 18

Nej, dom har funnits jättelänge. man har hittat samma gener som finns i dag i samma jordlager som mammutar. varför? antibiotika som vi använder i dag kommer från naturen.

> skydd mot andra
skydd mot sig själv
mutationer i pump med annan funktion

Question 19

β-lactam resistens? vilka bakterier framförallt? mekanism? (2) överföring? (2)

Answer 19

framförallt G-, förändrad β-lactam BP eller β-lactamas, plasmider och transbosoner. nya β-lactamaser uppstår vid mutationer.

Question 20

ESBL. olika typer (3) hos vilka finns dom och vad ger de resistens mot?

Answer 20

A) enterobakteriaseae. cefalosporiner
B) samma, samma.
Carba) samma + pseudomonas, samma + karbapenemer.

Question 21

MRSA: resistens mot? vad är det för gen? är den anmälningspliktig?

Answer 21

s.a. är vanligen reistent mot vanliga β-lactamer eftersom den har β-lactamas. MRSA är resistenta mot alla β-lactamer. genen kodar för nytt PBP. anmälningspliktig!

Question 22

vad är mssa?

Answer 22

meticillin sensitiva s.a.

Question 23

finns det pneumokocker med minskad penicillin-känslighet? hur har dom blivit resistenta?

Answer 23

ja, tagit upp resistensgen från omgivningen -

Question 24

Hur kan användandet av antiμbiella medel leda till ökad antibiotikaresistens?

Answer 24

co-resistens (två pumpar på samma plamid)

kors-resistens (samma pump)

Question 25

konjugation?

Answer 25

mha av sex-pili överförs gener.

Question 26

principiella resistensmekanismer? exempel? (5)

Answer 26

Enzymer (β-lactamas), minskat upptag (stänger poriner), utpumpning (4 cyklin hög konc. inne i bakterien), förändrad målstruktur (MRSA, kinoloner), skydd av målstrukturer (proteinsynteshämningen)

Question 27

Vankomysin resistens? anmälningsplikt? olika typer? konjunktion?

Answer 27

VRE vankomysin resistenta enterokocker. sätter på istället för terminal alanin på NAM. faecium och feacalis är anmälningspliktiga.

vanA/B/C

vanA = transboson på plasmid har visar sig kunna “hoppa” tilll s.a.

Question 28

finns aminoglykocid-resistens? mekanism? gen? prevalens?

Answer 28

ja, enzym som påverkar den aktiva substansen. sitter på plasmid: transboson och på kromosomen. E.coli.

Question 29

finns det resistens mot tetracykliner? mekanism? typ av gen?

Answer 29

ja, proteiner som binder och skyddar + effluxpumpar. plamid: transboson.

Question 30

finns resistens mot kinoloner? mekanism? typ av gen? hör sitter på samma plasmid som?prevalens?

Answer 30

ja, annat DNA-gyras. transboson på plasmid. ESBL. enterobacteriaceae

Question 31

förekommer naturlig resistens mot aminoglykocider?

Answer 31

ja, enterobakteriaseae (låg permeabilitet)