Uppmärksamhet och neglekt instuderingsfrågor Flashcards
- Beskriv om de olika försök som gjorts för att undersöka var i processkedjan som ett eventuellt filter för uppmärksamhet finns (tidigt – sent..?).
- Tidig selektion. Broadbents filter teori är den första som försökte förklara Cocktail-fenomenet. Vi filtrerar info redan på sensorisk nivå, dvs stoppar den för vidare bearbetning. Endast en signal bearbetas vidare.
- Treisman’s attenuation model - istället för att blockera stimulus helt med ett filter, så försvagas det icke-skuggade och kan leda till att viss info uppmärksammas, t.ex. noterar sitt namn. Alltså kunde teorin förklara varför viss info uppmärksammades. Andra teorier hävdade att selektionen sker senare (late selection).
- Sen selektion: Vid sen selektion syftar man på att informationen rör sig längre i systemet och analyseras fullkomligt vara sig det blir uppmärksammat sedan eller ej. Detta förklarar t.ex. de flestas förmåga att snappa upp sitt eget namn i en konversation som de inte har fäst sin uppmärksamhet vid.
Efter att informationen har analyserats semantiskt inte förrän efter det kan en process som involverar uppmärksamhet ta vid eller ens att det når vårt medvetande. Sen selektion kan, till skillnad från tidig selektion, förklara hur ouppmärksammad information kan ta sig till medvetandet ibland och ibland inte.
- Vilken ”kontrovers” löste Load-teorin? Finns det ngn kritik mot denna teori?
Load-teorin gav en lösning till debatten gällande early eller late Selection. Early och late Selection diskussionen handlar om VAR flaskhalsen i systemet finns i processkedjan.
- Early selection Broadbent’s filter teori - han menade på att vi filtrerar info redan på sensorisk nivå dvs stoppar den för vidare bearbetning. Endast en signal bearbetas vidare.
- Treisman’s attenuation model - istället för att blockera stimulus helt med ett filter, så försvagas det icke-skuggade och kan leda till att viss info uppmärksammas, t.ex. noterar sitt namn. Alltså kunde denna teori förklara varför viss info uppmärksammades. Andra teorier hävdade att selektionen sker ännu senare (late selection)
Load teorin bjuder en lösning till tidiga filter- och flaskhalsteorier och har gett förståelse för omständigheterna under vilka vi kan fungera målfokuserat utan att störas av irrelevant information.
Load-teorin hävdar:
- ju mer perceptuellt krävande (high load) en uppgift är desto mindre resurser finns till att uppmärksamma distraktorer. Ett scenario likt tidig selektion.
- ju mindre perceptuellt krävande (low load) en uppgift är desto mer resurser finns till att uppmärksamma distraktorer. Ett scenario likt sen selektion.
Kritiken mot denna teori är att det är svårt att definiera load, som oftast manipuleras via set-size. Definitionen är cirkulär.
- Stroop-test. Vad kan det användas till och vilken information kan det ge oss?
Stroop-testet är ett neuropsykologiskt test som används för att utvärdera/bedöma förmågan att hämma kognitiva
störningar som uppstår när bearbetningen av en
specifik stimulansfunktion hindrar den samtidiga
bearbetning av ett andra stimulusattribut, känt som
Stroop-effekten.
Ett färgordtest (color-word test, color and word test) som utvecklades 1935 av John Ridley Stroop (1897-1973). Det består i att försökspersonen får se ord skrivna med olika färg och ges i uppgift att säga färgen på orden i stället för att läsa orden.
Det ursprungliga Stroop-testet visade bland annat att det tar längre tid att säga färgen på färgord (som blå, rött, grön) än på andra ord, den så kallade Stroopeffekten (the Stroop effect).
På 1980-talet började man inom klinisk-psykologisk forskning använda en modifierad form av Stroop-testet, det så kallade emotionella Stroop-testet (Emotional Stroop Test).
Det består i att man presenterar emotionellt laddade ord i olika färger och ger testpersonerna i uppgift att säga färgen på orden så snabbt som möjligt.
Det har visat sig att det tar längre tid för personer med olika typer av ångeststörningar att identifiera färgen på ord som är relaterade till den egna ångestproblematiken än på andra jämförbara ord.
Det finns också ett Stroop-test som används vid störningar till följd av hjärnsjukdom eller hjärnskada (Stroop Neuropsychological Screening Test, SNST)
(från boken) Strooptestet visar vidare förlust av responshämning efter frontallobsskada. Deltagarna får en lista med ord. Varje ord är tryckt med färgat bläck men ofta inte i den färg som anges av ordet (t.ex. ordet gul är färgat med blått, grönt eller rött bläck). Deltagarens uppgift är att så snabbt som möjligt namnge färgen varje ord skrivs ut i. Korrekt svar kräver att man hindrar läsningen av färgnamnet - vilket är svårt även för många kontroller. Patienter med vänster frontala lesioner kan inte hämma läsningen av orden och är därför sämre i denna uppgift.
Hur förklarar du cocktailparty-fenomenet?
Förmågan att selektivt uppmärksamma ngt i en miljö fylld av distraktion. T.ex. hur kan vi följa en konversation i ett hav av andra konversationer.
Studerades först av Cherry med dikotisk lyssning - shadowing. FP får höra två olika budskap i vardera öra och får i uppgift att återge endast ett av dem.
Fann att när man fokuserade uppmärksamheten mot budskapet i ett öra så gick förvånansvärt mkt info ouppmärksammat förbi från det andra örat t.ex. noterades ej språkbyte, ändring i ämne och byte till baklängestal. Däremot märktes ändringar från manlig röst till kvinnlig röst, tal till ton samt om FPs namn sades. Detta visar att vissa saker går igenom även när det distraktioner i miljön. Ofta är det information i höger öra som uppmärksammas.
