Motorik och apraxier instuderingsfrågor Flashcards
Hur skiljer sig informationsflödet i hjärnan åt när vi utför egenstyrda rörelser jämfört med när vi reagerar på yttre händelser?
● Yttre händelser:
○ En rörelse ska utföras och posteriora sensoriska cortex meddelar målet för rörelsen.
○ Prefrontala cortex planerar rörelsen.
○ Premotor cortex (PMC) har ett programmerat rörelsebibliotek och beslutar vilka
delrörelser som ska utföras.
○ Motorcortex verkställer rörelsen.
■ Gäller för enkla rörelser (grovmotorik). Vid mer komplexa rörelser (finmotorik)
involveras fler områden (temporala och prefrontala).
● Egenstyrda rörelser:
○ Väl inövade och behöver inte lika många steg för att utföras.
○ Rörelsen planeras i prefrontala cortex i samspel med SMA-systemet i det premotoriska
området och de basala ganglierna som innehåller ett rörelsebibliotek.
○ SMA skickar signaler som motorcortex som sedan utför rörelsen.
● Samma rörelse kan aktivera olika områden beroende på hur inövad (automatiserad) den är. För
någon som är en van gitarrspelare skulle SMA vara aktivt medan PMC skulle vara aktivt för mig
som inte kan spela gitarr, som då behöver planera mina rörelser istället för att de är
automatiserade.
Vad menas med sensomotorisk transformation? Ge två exempel på vardagssituationer då detta inträffar och motivera dina val.
● Sensomotorisk transformation:
○ Den kontinuerliga uppdateringen av våra perceptioner som sker för att kommande
rörelser ska utföras på ett effektivt och målinriktat sätt.
○ Inbegriper någon form av motorisk planering; när vi rör oss måste hjärnan hela tiden
räkna ut och få uppdaterad information om var våra kroppsdelar befinner sig för att veta
vilka nya rörelser som ska inledas.
● Exempel:
○ Jag ska dricka ett glas vatten.
■ Hjärnan behöver först uppfatta vattenglasets belägenhet i förhållande till den
kroppsdel jag sträcker ut, dvs handen, och avståndet blir kortare ju närmare jag
kommer vattenglaset.
■ Därefter blir glasets form och storlek viktigt när jag ska greppa det vilket återigen
kräver en uppdatering (av många).
○ Jag spelar fotboll.
■ Behövs en kontinuerlig uppdatering av var jag befinner mig i förhållande till
bollen, och bollens läge är viktigt för att jag ska kunna dribbla den vidare med
hjälp av ben och fötter.
■ Andra spelares läge är också relevant för att undvika att de kommer åt mig eller
bollen, och då vi alla ständigt flyttar oss behövs ett ständigt flöde av
uppdateringar för att jag ska nå mitt mål med beteendet/rörelsen (det
bokstavliga målet alltså, haha).
○ Utan sensorisk transformation skulle jag misslyckas med att greppa en boll som rullar över ett bord och bara greppa luft eftersom bollen har förflyttat sig, men med kan jag följa bollen och beräkna vidare rörelser för att greppa den.
Nämn tre typer av apraxi och beskriv kort vad som utmärker dem.
● Apraxi: En oförmåga att utföra tidigare inlärda praktiska görmål, till exempel att cykla och klä på
sig, även om viljan och den fysiska förmågan att utföra dessa saker finns kvar, likaså förmågan att
kommunicera samt intellekt.
● Orsak: Skada (skador) i posteriora parietalloben, vanligtvis på områden som påverkar den
motoriska planeringen av rörelser.
● Idemotorisk apraxi:
○ En oförmåga att härma vissa rörelser eller gester.
○ Handlingar kan utföras spontant men inte på uppmaning; kan inte planera sina rörelser.
○ Till exempel glömma hur man plockar upp en telefonlur eller hur man tänder en
tändsticka.
○ Vänstersidig skada, drabbar därför högerarmen.
○ Nedsatt prestation på Serial arm-movement test.
● Konstruktiv apraxi:
○ En utslagen spatial organisationsförmåga.
○ Kan till exempel inte lägga pussel, rita bilder eller kopiera ansiktsrörelser.
○ Skada kan förekomma på båda sidor.
○ Nedsatt prestation på Serial facial-movement copying test.
● Talapraxi:
○ En nedsatt förmåga att omvandla viljemässigt tal till en planerad motorisk rörelse; en svårighet att få fram rätt språkljud, att växla från ett ljud till nästa och att tala i normalt tempo.
○ Den som drabbas är medveten om svårigheterna men har svårt för att korrigera talet.
○ Inga svårigheter när det gäller språkförståelse.
○ Ingen enskild skadelokalisation har kunnat identifieras, utan förvärvad talapraxi hos
vuxna beror oftast på stroke, traumatisk hjärnskada eller neudegenerativ sjukdom
medan tillståndet är medfött hos barn och kallas för taldyspraxi.
Varför är det viktigt med tidig diagnostisering av taldyspraxi?
● Tillståndet påverkar talutvecklingen och med tidig diagnostisering och insättning av åtgärder
(som att barnet får gå till en logoped) har barnet bättre förutsättningar att göra sig förstådd i
framtiden.
○ Åtgärder i form av övningar som syftar till att förbättra planering, sekvensering och
koordination av talmuskelrörelser samt underlättande hjälpmedel (gomplatta,
eltandborste för att stimulera känseln).
● Samband med autism - återigen viktigt med diagnostisering för att kunna sätta in åtgärder tidigt.
