Beroende instuderingsfrågor Flashcards
Beskriv översiktligt hjärnans belöningssystem
Hjärnans belöningssystem (meokortikolombiska dopaminsystemet) sträcker sig från mellanhjärnan till det limbiska systemet (viktigt för känslolivet) och till pannlobens bark (viktig för tankar och medvetande).
Beskriv hjärnans belöningssystems betydelse vid utvecklingen av ett substansberoende
Vi måste ha ett belöningssystem för att säkra vår arts överlevnad och existens då det uppmuntras oss att söka oss till saker vi behöver som mat, närhet och sex (som krävs för fortplantning).
När vi utför dessa aktiviteter frisätts dopamin som gör att vi mår bra, och för att uppleva samma känsla igen upprepar vi dessa beteenden.
Alla beroendeframkallande droger aktiverar hjärnans belöningssystem och “kidnappar det”.
Initialt frisätts signalsubstanser som dopamin vilket gör att vi upplever kraftiga
ruseffekter, mer intensiva än de vi vanligtvis erfarar.
En tids användning minskar frisättningen av dopamin och antalet receptorer minskar; vi upplever inte längre samma njutning av naturliga belöningar och en ökad tolerans gör att vi måste ha mer av drogen för att uppleva samma eufori (ett substansberoende har uppstått).
Beskriv effekter av GABA och Glutamat vid alkoholkonsumtion och vid abstinens.
● Alkoholkonsumtion:
○ GABA: Aktiveras vid ett högre alkoholintag och har en lugnande, ångestdämpande och
sövande effekt då aktiviteten i hjärnan hämmas.
○ Glutamat: Aktiverar hjärnan och hämmas vid högre alkoholintag vilket bidrar till den
lugnande effekten.
● Abstinens: GABA minskar och glutamat ökar kraftigt.
Från föreläsning:
Konsekvenser för signalsubstanser exempel:
Alkohol:
Normalt: balans mellan GABA och glutamat
Konsumtion: GABA ökar kraftigt medan glutamat avtar
Abstinens: underskott av GABA (det som dämpar oss) medan glutamat (tendens att dra igång när vi slutar att
dricka) ökar kraftigt
Beskriv begreppet tolerans
○ De ursprungliga effekterna av en drog avtar vid samma mängd, och för att samma effekt
ska erhållas måste mängden ökas.
○ Kan uppkomma när drogen är kvar i kroppen som vid alkoholintag där vi upplever initiala
ruseffekter som sedan avtar vilket gör att man tror alkoholen gått ut blodet även om
koncentrationen är fortsatt hög.
○ Kan uppstå mer gradvis, hur lång tid beror på drog och intagsmönster.
Beskriv begreppet abstinens
Abstinens - När tillförseln av en beroendeframkallande drog upphör uppträder abstinens, negativa effekter av att vara utan drogen.
○ Symtom är dels drogspecifika (akut opioid- och alkoholabstinens orsakar symtom som
kramper, tremor samt rinnande ögon, snuva och feber) och dels generella.
○ En långvarig abstinens uppstår efter den akuta abstinensen där den drogberoende
upplever ett drogsug, irritabilitet, dysfori och rastlöshet, som många gånger orsakar
återfall även efter avgiftning.
○ Initialt fungerar drogen som en positiv förstärkare (något önskvärt tillförs) medan
abstinens fungerar som en negativ förstärkare, och man måste ta drogen för att undvika
dessa negativa effekter.
Beskriv begreppet sensitisering
Sensitisering:
○ Omvänd tolerans; effekterna vid kontinuerligt drogintag blir allt starkare även vid samma dosering.
○ Samma drog kan orsaka både tolerans och sensitisering, till exempel amfetamin där
ruseffekterna minskar vid upprepat intag medan de motoriska effekterna ökar.
○ Spelar en central roll vid drogberoende:
■ Hjärnan är överkänslig för drogeffekter och drogrelaterade stimuli vilket kan
utlösa ett kraftigt drogsug som är svårt att motstå.
■ Även ett litet intag av drogen stimulerar belöningsområden i hjärnan som gör
det svårt att begränsa sitt intag.
■ Drogrelaterade stimuli aktiverar dopaminutsöndringen vilket i sin tur kan
aktivera andra områden i den överkänsliga hjärnan.
■ Stressituationer utgör också återfallsrisker då HPA-axeln aktiveras och frisätter
hormoner, samt att belöningsstrukturer i hjärnan aktiveras och dopamin i
nucleus accumbens ökar efter kraftiga stresstimuli.
Vad tänker du att man menar med att hjärnan ”kidnappas” vid beroendeutveckling?
● Belöningssystemet påverkas så att naturliga belöningar inte längre upplevs lika tillfredsställande; man är beroende av drogen för att må bra.
● Symtom som gör att man inte längre kan styra rodret i sitt eget liv, utan allt börjar kretsa kring drogen:
○ Måste öka intaget för att uppleva ruseffekterna.
○ Sensitisering som gör kroppen överkänslig för drogen och drogrelaterade stimuli; även
om man vill sluta är det svårt då bara små mängder, att påminnas om drogen eller stress
snabbt kan leda till ett återfall.
○ Abstinens där det snabbaste sättet att få den att upphöra är att ta drogen igen; blir som
ett ständigt dilemma mellan att ta drogen eller må förskräckligt.
○ Dysfunktion i frontala cortex som leder till förlust av kontroll, sämre omdömesförmåga och brister i beslutsfattande.
● Sammantaget är det alltså svårt att bryta ett beroende oavsett hur mycket man vill, därför passar det att säga att hjärnan kidnappas; den programmeras på ett sätt som gör att man alltid vill ha mer oavsett vilka konsekvenser som följer.
● Även om personen skulle lyckas sluta sker förändringar på gennivå genom epigenetiska processer som bland annat påverkar hjärnans plasticitet (förmåga att anpassa sig). Hjärnan kan inte längre återgå till sin normala funktion och vissa effekter kvarstår livet ut. Man kommer aldrig kunna bli den man var innan drogen kom in i bilden.