Den emotionella hjärnan instuderingsfrågor Flashcards
Nämn några viktiga hjärnområden som tillhandahåller info till amygdala.
•Tar emot information från..:
•Övriga limbiska strukturer och PFC
•Och bland annat:
•Insula (som är relaterad till avsmak/äckel)
•Periaquedial Grey (PAG), struktur involverad i smärtsystemet
•Sensorisk info från:
•Sensoriska kortex
•Men en del sensorisk information tar inte omvägen via kortex
•Fascinerande exempel: ”Blindsight”
Nämn också några viktiga hjärnområden amygdala skickar information till.
•Amygdala ger information till..
•Många av de redan nämnda regionerna som den tar emot information från.
•Andra limbiska strukturer
•Inklusive Hippocampus
•Jmfr diskussion om episodiska minnen och glömska.
•Amygdala påverkar bedömningen om ett minne är värt att lagras.
•Strukturer som reglerar ”arousal”
•Thalamus, Hypothalamus, Hjärnstammen mm.
•Sympatiska nervsystemet
Vad är Klüwer-Bucys syndrom?
Vid skadad amygdala på båda sidor har man sett avsaknat beteende som är förknippat med rädsla. Detta såg man först i studier med apor
Bland annat: hypersexuellt eller starkt ändrat sexuellt beteende och ändrat matbeteende där djur började äta saker de tidigare vägrat äta, eller inte är bra om de äter
Man har även sett detta hos människor med motsvarande skador, ett exempel (från boken som Andreas berättade om) är en man som slutade vilja ha sex med sin fru, men istället intresserade sig på ett extrovert sätt för att ha sex med män.
Beskriv kortfattat James-Lange teorin.
Teorin vände sig mot den intuitiva idén: att vi (1) erfar någonting vilket (2) leder till en emotionell upplevelse, vilket (3) leder till att emotionen uttrycker sig i kroppen, t.ex. Jag ser en björn. Björnen gör mig rädd. Rädslan gör att hjärtat slår snabbare, jag svettas och springer därifrån. Istället menar denna teori att man vänder på detta: (1) erfarar något, exempelvis något som gör en rädd, och (2) får kroppslig reaktion på detta, som man (3) tolkar med en viss känsla vilket ger en emotionell upplevelse. T.ex. Jag ser en björn. Hjärtat slår snabbare. Jag blir rädd. Utan reaktionen finns det ingen känsla enligt denna teori!
“my thesis on the contrary is that the bodily changes follow directly the
perception of the exciting fact, and that our feeling of the same changes as they occur IS the emotion”
Kritik mot demma teori är att den är väldigt kategorisk. Olika emotioner kan ge ungefär samma kroppsliga förändringar → de kroppsliga reaktionerna kan inte vara kännetecken för en viss känsla. Ett annat exempel är personer med förlamningar, de kan ju också ge uttryck för känslor trots att de kanske inte reagerar med kroppen.
Beskriv översiktligt amygdalas funktion
Amygdala är en struktur i det limbiska systemet (känslohjärnan) som tros ha en viktig funktion i hjärnans emotionella nätverk samt för uppkomsten av både negativa och positiva känslor. Amygdala anses vara kopplingen mellan inkommande sinnesinformation och de fysiologiska och beteendemässiga förändringar som kopplas till våra emotionella reaktioner. Amygdala reagerar starkt vid snabba förändringar i omvärlden, stressfyllda situationer och händelser som kräver emotionell reaktion.
Beskriv några kroppsliga/ fysiologiska förändringar som är förknippade med:
o Det sympatiska nervsystemet
o Det parasympatiska nervsystemet
Det autonoma nervsystemet delas in i två delar:
- sympatiska nervsystemet
- parasympatiska nervsystemet.
Sympatiska nervsystemet förbereder kroppen för flykt eller kamp
Det sympatiska nervsystemet sätts igång när kroppen behöver använda mycket av sina krafter. Det kan till exempel vara när du blir stressad eller rädd. Kroppen påverkas då att förbereda sig för att fly eller slåss.
Det sympatiska nervsystemet påverkar kroppen på följande sätt:
- Nivån av stresshormonerna adrenalin och noradrenalin ökar.
- Pulsen ökar.
- Hjärtat pumpar kraftigare.
- Blodflödet till musklerna ökar, medan det minskar till hud och inälvor.
- Blodtrycket ökar.
- Luftrören vidgas så att det går lättare att andas.
- Blodsockernivån ökar så att du får extra energi.
- Pupillerna utvidgas.
- Du svettas mer.
- Tarmrörelserna minskar.
- Matsmältningen går långsammare.
- Parasympatiska nervsystemet är mest aktivt vid vila
Det parasympatiska nervsystemet är mest aktivt vid vila och i lugna situationer då kroppens reserver byggs upp.
Det parasympatiska nervsystemet påverkar kroppen på följande sätt:
- Pulsen minskar.
- Hjärtats pumpar med mindre kraft.
- Blodtrycket sjunker.
- Luftrören dras ihop.
- Pupillerna dras ihop.
- Mängden saliv i munnen ökar.
- Tarmrörelserna ökar.
- Matsmältningen ökar.
- Du kan kissa och bajsa.
Beskriv översiktligt amygdalas funktion
Amygdala är en struktur i det limbiska systemet (känslohjärnan) som tros ha en viktig funktion i hjärnans emotionella nätverk samt för uppkomsten av både negativa och positiva känslor. Amygdala anses vara kopplingen mellan inkommande sinnesinformation och de fysiologiska och beteendemässiga förändringar som kopplas till våra emotionella reaktioner. Amygdala reagerar starkt vid snabba förändringar i omvärlden, stressfyllda situationer och händelser som kräver emotionell reaktion.
Amygdala är en mytomspunnen struktur som sitter i tinningloben bakom örat, ungefär i linje med ögat. Det är en bilateral struktur som alltså finns på båda sidor i hjärnan.
Patienter med skador i vmPFC tycks prestera annorlunda (än personer utan sådana skador) på the Iowa Gambling task. Hur har detta förklarats?
Från föreläsning:
•Personer med skador i vmPFC visar nedsatt förmåga att lära sig från tidigare erfarenheter, och
gör fler ogynnsamma beslut som kan leda till negativa konsekvenser.
•Jmfr: Iowa Gambling task..
Iowa Gambling task Iowa-speluppgiften är en psykologisk uppgift som är tänkt att simulera
verkligt beslutsfattande. När personen spelar spelet ser hen på en dataskärm en visuell representation/fyra kort.
Personen ser även ovanför dessa kort 2 rutor där en är grön och en är röd. Den röda rutan representerar hur mkt
pengar som deltagaren får i början av spelet. Vi säger att du har 2000 kr i början av spelet. Det går ut på att välja
kort A, B, C eller D. Ibland när du väljer ett kort vinner du pengar. Låt säga att du vänder på ett av korten och då
vinner du 40 kr. Nu har du 2040 kr. Ibland när du vänder du ett kort och då kan det istället stå “du har vunnit
100 kr men också förlorat 30 kr.” Så du har fortfarande vunnit 70 kr.. Nu har du 2070 kr istället.
Du fortsätter välja kort tills datorn säger att du ska stoppa. Målet med spelet är att behålla 2000 kr men också
vinna mer pengar utöver det. Nyckeln är att vissa kort är bättre än dem andra. Säg kort C och D.
Om du väljer C vinner du 50 kr och förlorar inget. Kort D vinner du 25 men förlorar 50. Kommer du då
fortsätta välja kort D? Nej, utan då välja kort C för där förlorar du inget.
(Källa: https://www.youtube.com/watch?v=JEDbcnBiupU)
Om man då har en skada i vmPFC så leder detta till att man har en nedsatt förmåga att lära sig från tidigare
Erfarenheter. Därmed då också svårt att lära sig att man inte ska välja kort D exempelvis i Iowa Gambling task
för att det alltid leder till att man förlorar pengar (exemplet ovan), om man inte hade haft en skada i vmPFC
hade man lärt sig att det är ogynnsamt att välja kort D och valt bara kort C exempelvis.
På föreläsningen nämnde jag: ”the high and low road”. Vad avses med detta?
Amygdala tar emot info dels från high road via sensoriska cortex. Denna väg går från thalamus → neocortex → amygdala. Neocortex gör att vi resonerar mer logiskt.
Low road = informationen går från thalamus till amygdala. Detta är är den snabba vägen! Detta betyder att vi kan reagera på ex fara eller skada innan informationen har producerats i hjärnan. Såsom om vi lägger handen på en varmt platta går smärtsignaler upp till hjärnan, amygdala aktiveras och skickar vidare signal om att dra bort handen medan info samtidigt också går via cortex. Vi har redan dragit bort handen innan vi reagerar på att vi gjort det/bränt oss. Väldigt evolutionärt viktigt för överlevnad att vi snabbt kan reagera.
Beskriv de två sätten att kategorisera emotioner som vi har diskuterat, dvs ”basemotioner” respektive ”dimensioner”. Hur skiljer sig koncepten åt.
Basemotioner:
Basemotioner fick Paul Ekman fram när han studerade ansiktsuttryck och tolkning av dessa i många olika kulturer. Han hittade 6 st basmotiv i alla kulturer: fear, anger, sadness, disgust, joy, surprise. Det finns även andra forskare som har kommit fram till andra uppdelningar, men tanken är samma.
Alltså menar denna kategorisering att det finns ett begränsat antal emotioner som är universella.
Det är även värt att poängtera att det finns evolutionärt argument för att dessa känslor har varit till nytta för oss.
Något att tänka på är att vad som är acceptabelt och inte skiljer sig i olika kulturer, och därmed även hur man uttrycker en viss känsla.
Dimensioner:
Det finns olika dimensionella modeller, men en vanlig modell innefattar två separata separata dimensioner som inte korrelerar med varandra! Dessa två dimensioner, som vi kan klassificera känslor utifrån, är:
Valens, dvs om det är antingen attraherande eller frånstötande. Pleasant/unpleasant
Grad av arousal
Poängen med att dimensionerna inte korrelerar är att vi till exempel inte samtidigt kan vara lugna och spända eller ledsna och nöjda.
Detta har man kommit fram till då man låtit folk skatta olika beskrivande ord, och därefter se vilka ord som korrelerar med varandra.
Viktigt att tänka på att det finns både kultur- och individskillnader i hur man kommer värdera olika situationer och emotioner.
Beskriv Damasios Somatic Marker Hypothesis.
Damasios hypotes om somatiska markörer:
Affektiva bedömningar processas m.h.a ventromediala PFC. Damasio kallar dessa bedömningar för somatiska markörer (somatic marker hypothesis).
Somatiska markörer innebär associationer mellan lagrad kunskap om tidigare situationer (“förvärvade” i kortex) och kroppsliga tillstånd (relaterade till emotioner: tänk t.ex. hjärtklappning).
Enligt Damasio fattas beslut över aktuella situationer genom att somatiska markörer från liknande, tidigare upplevda situationer återkallas och värderas
Personer med skador i vmPFC visar nedsatt förmåga att lära sig från tidigare erfarenheter, och gör fler ogynnsamma beslut som kan leda till negativa konsekvenser
Ur det här perspektivet är emotion och kognition svåra att skilja åt, dvs emotionella och mer renodlat logiska processer samverkar för att vi ska kunna fatta bra beslut
Detta ger nytta eftersom vi inte alltid kan agera rationellt eftersom det skulle ta för lång tid, så därför litar vi på magkänslan som baseras på tidigare erfarenheter och associationer vi har fått från dem när vi reagerar på olika händelser.
Exempel: Om vi gör fel så uppfattar vi det, exempelvis tänker vi “attans”. Enligt Damasios kommer ventromediala kortex förknippa felet med en viss kroppslig känsla vilket kan vara magont eller en viss hormonell nivå, men om hjärnan fungerar behöver man inte vara medveten om den processen och beteendet kommer påverkas ändå (vi kommer i framtiden tänka annorlunda och ta andra beslut). Beteendet styrs, vid en fungerande hjärna, omedvetet eftersom det kognitiva beslutsfattandet påverkas av magkänslan.
