Kognitiva sjukdomar instuderingsfrågor Flashcards
Vilken klinisk bild och vilka hjärnavvikelser och kognitiva symptom kännetecknar nedanstående typ av kognitiva sjukdom: alzheimertyp
○ Smygande debut efter 65 års ålder och innebär en gradvis försämring av kognitiva
förmågor.
○ Vanligt med psykiatriska och beteendestörningar.
○ Tidiga symtom:
■ Episodisk minnesstörning (främst anterograd men även retrograd).
■ Verbal svårighet (afasi: nedsatt ordflöde, benämningssvårighet och nedsatt
verbal förståelse).
■ Nedsatt visuospatial funktion (apraxi: svårighet att kopiera, till exempel).
■ Försämrad uppmärksamhet och exekutiv funktion (svårt att följa TV-program
eller samtal, till exempel).
○ Korttidsminne, perception och motorisk förmåga samt personlighet är intakt, dock
ängslan, oro och depressiva besvär.
○ Beror på atrofi i mediala temporalloberna (först hippocampus) som sedan sprids till
resten av temporalloberna, parietalcortex och frontalcortex.
Vilken klinisk bild och vilka hjärnavvikelser och kognitiva symptom kännetecknar nedanstående typ av kognitiva sjukdom: Lewybodytyp
○ Funktionsförsämring kommer gradvis och smygande.
○ Symtom:
■ Kognitiv nedgång: Störning av minne, uppmärksamhet, visuospatial förmåga och exekutiva funktioner.
■ Två av följande: Fluktuerande kognitiv funktion, återkommande synhallucinationer och Parkinsonsymtom.
■ Tidigt tecken är REM-sömnstörningar där personen agerar ut sina drömmar.
○ Beror på lewykroppar, en ansamling av det skadliga proteinet alfasynuklein som
associeras med celldöd, framför allt i hjärnstammen och subkortikala områden men även
i andra delar av hjärnan.
Vilken klinisk bild och vilka hjärnavvikelser och kognitiva symptom kännetecknar nedanstående typ av kognitiva sjukdom: Frontotemporal lobär degeneration
○ Smygande debut vid 50-65 årsåldern och delas i i två undergrupper.
○ Beteendevariant:
■ Atrofi i frontalloberna.
■ Bristande impulskontroll, försämring av sociala relationer, emotionell avtrubbning, bristande insikt, minskad förmåga till empati, perseverativt beteende, framträdande nedgång i social kognition och/eller exekutiv funktion.
■ Hämningar och självkontroll är nedsatt vilket kan visa sig beteende utan eftertanke, som att köra bil vårdslöst.
○ Språklig variant:
■ Atrofi i främre temporalloben, ofta vänster sida.
■ Framträdande nedsättning i språklig förmåga i form av exempelvis semantisk
demens (ordförståelse och att benämna saker rätt).
■ Progressiv icke-flytande afasi (trögt och upphackat tal med många grammatiska fel).
○ Beror på förändringar i frontala och främre temporala områden.
Vilken klinisk bild och vilka hjärnavvikelser och kognitiva symptom kännetecknar nedanstående typ av kognitiva sjukdom: Parkinsontyp
Parkinsons sjukdom:
○ Debut i 50-65 årsåldern.
○ Tidiga symtom:
■ Förlust eller nedsättning av luktsinnet.
■ Motorikstörningar som bradykinesi (rörelsefattigdom), rigiditet (muskelstelhet)
och neurooftalmologiska abnormiteter (nedsatt ögonmotorik med avseende på viljemässiga ögonrörelser) samt tremor (skakningar), i vaket tillstånd och särskilt under stress men inte under sömn och avslappning.
Vilken klinisk bild och vilka hjärnavvikelser och kognitiva symptom kännetecknar nedanstående typ av kognitiva sjukdom: Vaskulärtyp
annorlunda klinisk bild: näst vanligaste formen av kognitiv sjukdom
ej ovanligt att se både detta + alzheimers liknande symtom
kliniska bilden talar för vaskulär sjukdom
om vi ser att dessa problem debuterar i samband med ex hjärnblödning
även relativt tidigt ser problem med uppmärksamhet och frontala exekutiva funktioner
trappstegsförlopp är vanligt vid infarkt (ganska fort blir sämre, kan hålla sig jämt tills man fort blir sämre igen)
multiinfarkt demens vs multipla…olika processer där det viktiga är om man haft stora enskilda infarter eller små.
Vid större infarkter: tydlig försämring och tydligare andra neurologiska symtom ex förlamad
vid många mindre: ofta minskad processhastighet, går långsammare. ofta parkingsinliknande
variationen är stor med vilka symtom man kan få pga olika delar i hjärnan kan drabbas!
profilen är ofta ojämn, vissa funktioner är helt bevarade och andra är tydligt nedsatta
vanligt med exekutiva svårigheter tidigt, långsammare, nedsättning i episodiskt minne är ofta ganska lindrig, nedsatt kognitiv flexibilitet
Går att förebygga!
Genom att göra ngt åt riskfaktorer: alkohol, övervikt, högt blodtryck. Skyddande faktorer: motion, socialt aktiv, kost
Vad är skillnaden mellan kognitiv sjukdom och lindrig kognitiv funktionsnedsättning i DSM V?
Diagnoskriterier enligt DSM-5
A. Finns belägg för att det skett en signifikant nedsättning av den kognitiva funktionsförmågan från en tidigare funktionsnivå i en eller flera kognitiva domäner. Grundas på:
• Personen själv, en välinformerad annan person eller klinikern har uppmärksammat att det skett en signifikant nedsättning samt
• Det föreligger en betydande nedsättning i kognitiv prestation,vilket i första hand belagts med standardiserad neuropsykologisk testmetodik.
B. De kognitiva nedsättningarna begränsar personens självständighet i vardagliga aktiviteter. Behöver hjälp att utföra komplexa vardagliga aktiviteter.
C. Den nedsatta kognitiva funktionsförmågan förekommer inte uteslutande i samband med delirium (medvetandestörning/förvirring).
D. Den nedsatta kognitiva funktionsförmågan förklaras inte bättre med någon annan form av psykisk ohälsa t.ex. depression eller schizofreni
Skillnaden mellan kognitiv sjukdom och lindrig kognitiv funktionsnedsättning är allvarlighetsgraden i de två tillstånden. Till exempel, för “kognitiv sjukdom” används orden “signifikant nedsättning”, medan man för lindrig kognitiv funktionsnedsättning använder orden “märkbar nedsättning”. En person med kognitiv sjukdom har begränsningar i sin självständighet när det gäller genomförandet av vardagsaktiviteter, medan det inte har en negativ inverkan på självständigheten vid en kognitiv funktionsnedsättning, dock kan det kräva mer ansträngning.
Du är psykolog på en vårdcentral och till din mottagning kommer Herman Andersson tillsammans med sin son. Sonen uppger att fadern förändrats under det senaste halvåret. Under gårdagen blev det akut då sonen blev uppringd av PRO:s ordförande som meddelade att man ville utesluta fadern eftersom han hade ofredat ett par kvinnor genom att ringa till dem på kvällarna och göra sexuella närmanden. Fadern har varit revisor för PRO i flera år och engagerad i föreningslivet alltsedan han gick i pension. Han är av omgivningen känd som en noggrann och plikttrogen person, han har alltid varit saklig, på gränsen till ”torr”, enligt sonen. Familjen har nu lagt märke till att han har svårt att kontrollera humöret. Han tar risker när han kör bil, han kör gärna för fort och ser sig inte alltid för. Han som alltid har varit noga med sin klädsel kan nu komma på besök i fläckiga kläder och han rakar sig inte varje dag. Han har fått svårt att hålla reda på tider och på att planera sin dag. Herman tycker att detta besök känns onödigt, han kan inte hålla med om det sonen framför. Han medger att han ringt till några av kvinnorna men såg detta som en social kontakt. Det är möjligt att han skämtade, men han förnekar sexuella avsikter. Beträffande bilkörningen har han nu för första gången en bil som det är ”klös” i och då är det roligt att köra. Han vill själv ta kontakt med PRO och reda ut vad som hänt, han kan inte förstå varför han skulle bli utesluten. Patienten ger god formell och emotionell kontakt, han är skämtsam och något forcerad, grundstämning neutral, han är orienterad till tid, rum och situation, han klarar femsaksprov (att lära in och komma ihåg fem saker) u.a.
MMSE (minimental test) 28 av 30
Vilka symtom är viktiga att ta fasta på i denna berättelse om Herman Andersson?
Om det skulle röra sig om faktiska förändringar, vilken del av hjärnan är det sannolikt som inte fungerar normalt? Vad skulle han kunna tänkas ha för diagnos?
Vilken information ger MMSE?
Hur vill du utreda Herman vidare?
Vilka symtom?
Nedsättning i PFC - planera, genomföra vardagliga uppgifter
Riskfyllt beteende - fortkörning, sexuella närmanden
Förstår inte sin egen situation - t.ex. Förstod inte varför utesluten ur PRO
Sexuella närmanden - förnekade sexuella avsikter, förstår inte vad han gjorde som inte var bra
Inte alltid varit sådan, symtom uppmärksammat av sonen
Diagnos? Frontotemporal lobär degeneration - beteendevariant. Atrofi (=när nivå av cellkroppar blir lägre)
i frontalloberna, p.g.a vi kan se bristande impulskontroll, försämring av sociala relationer, minskad förmåga till
empati.
Hans totala poäng dvs 28/30 indikerar normal fungerande kognitiv funktion enligt MMSE:s bedömning. Däremot, om han hade hög kognitiv förmåga innan symtomen uppkom kan 28 poäng vara tecken på kognitiv svikt.
Vi kan dock inte bara basera vår utredning på MMSE-testet, vilket verkar vara det enda testet som gjorts, utan måste utreda detta vidare utan kan endast ses som en av många delar i en utredning. Vi behöver ha ett multidisciplinärt fokus, dvs som involverar flera olika professioner, t.ex. läkare, psykologer och arbetsterapeuter. Det som kan vara bra är att genomföra olika slags kognitiva tester för att få en indikation på vilka kognitiva funktioner som skiljer sig ifrån varandra. Vid utredningen är det viktigt att intervjua sonen, men även andra närstående såsom de på PRO, kollegor, familj osv för att få en bättre överblick över hans situation. Framförallt få en överblick av honom som person innan allt gick åt helvete. :-( Testerna får vara vid olika specifika situationer, t.ex. vardagssituation eller att en närstående berättar om en vardagssituation.
Om vi ser på fallet utifrån DSM-V och tillsammans med resultaten från fler kognitiva tester så skulle vi kunna
börja nosa i om det är lindrig kognitiv funktionsnedsättning eller kognitiv sjukdom.
