Minnessystemen instuderingsfrågor Flashcards
Beskriv funktion, kritiska hjärnregioner/nätverk samt test som kan användas för att mäta
prestationen i arbetsminnet
● Arbetsminnet:
○ Håller och bearbetar information aktivt i medvetandet.
○ Begränsad kapacitet till cirka 5 till 9 items som man kan hålla i några sekunder upp till
någon minut.
○ Temporär lagringsplats.
○ Baddeleys och Hitchs modell för arbetsminnet: Modulspecifik där varje del manipulerar
olika slags sensorisk information.
■ Fonologisk loop: Auditiv information.
■ Visuospatialt klotterblock: Lagring av visuell och spatial information.
■ Episodisk buffert: Integrerar information från ovanstående slavsystem för att vi
ska kunna skapa en meningsfull helhet.
■ Centrala exekutiven: Har övergripande kognitiv kontroll över och koordinerar
aktiviteten i de underliggande komponenterna, och hanterar komplexa typer av
arbetsminnesuppgifter som inte kan delegeras bort.
● Frontalloben kritisk hjärnregion där skada kan leda till en nedsatt förmåga till målinriktat beteende och reglering av beteende både socialt, kognitivt och emotionellt, eller personlighetsförändringar
kopplade till denna regleringsnedsättning.
○ Test: Span test som sifferrepetition där personen ska återge en sekvens av siffror i presenterad eller omvänd ordning.
Beskriv funktion, kritiska hjärnregioner/nätverk samt test som kan användas för att mäta
prestationen i episodiskt minne
● Episodiskt minne:
○ Minne för händelser, som att man har ätit middag med vänner där Johan spillde vin över
hela bordet en helg i april.
○ Är tidsberoende, upplevelsebaserade och mer sårbara för påverkan än de semantiska.
○ Svarar oftast på frågan när? och möjliggör en mental tidsresa där man kan komma ihåg
dåtiden (retrospektiva minnen) och framtida intentioner och handlingar (prospektiva
minnen).
○ Kritiska hjärnregioner:
■ Mediala temporalloben är involverad, särskilt hippocampus som är viktig för att
nya episodiska minnen ska kunna skapas.
■ Frontalloben är viktig för strategiskt processande vid både inkodning (vänster)
och framplockning (höger) av minnen, men påverkar inte minnet utan bara
kontrollen av minnesprocesser.
○ Test: Ordlista med 15 ord som man läser där personen sedan får återge dem, antingen
fritt, med hjälp av stöd eller om personen får se en annan lista och säga om hen kommer
något/några av orden, antingen omedelbart eller med en fördröjning.
Beskriv funktion och kritiska hjärnregioner/nätverk för
semantiskt minne
○ Minne för faktakunskap. Svarar till exempel på frågan “Vad ser ni på bilden?”.
○ Ej tidsberoende, mer symboliska och svarar på frågan vad?.
○ Kan även innehålla kunskap om en själv eller olika individer.
○ Ej lika påverkningsbara som andra minnen.
○ Kritiska hjärnregioner:
■ Cortex nära hippocampus (perhinal, entorhinal och parahippocampala cortex).
■ Anteriora temporalloben viktig för en integrering av semantisk information.
○ Test: Ordförståelse- och kunskapstester. Finns ett test i index i WAIS IV som testar verbal
förståelse och som fångar aspekter av semantiskt minne.
Beskriv funktion, kritiska hjärnregioner/nätverk samt test som kan användas för att mäta prestationen i ett valfritt icke-deklarativt minne –> PRIMING
○ Används för att omedvetet identifiera objekt i omgivningen, till exempel när vi känner
igen saker vi en gång har lärt oss, som en penna och vad den används till.
○ Objekt i vår omgivning får mening för att vi vet vad saker heter och vad de används till.
○ Handlar om att man har kommit i kontakt med något innan och det påverkar hur vi
känner, förstår och agerar i en situation.
○ Beteendet påverkas av en tidigare händelse utan att man är medveten därom vilket kan
göra att man responderar snabbare, mer korrekt eller har en bias mot vissa stimuli.
○ Kritiska hjärnregioner: Perceptuella associationsområden i neocortex, till exempel
occipitalloben som hanterar synintryck.
○ Test: Ordfragment, ordstammar och degraderade bilder.
■ Ordstammar: Testpersonen läser ordlista A och sedan fylla i ordstammar med de
ord de kommer på där man tar tid för att se hur lång tid det tar att fylla i
respektive ord. Vissa av dessa ordstammar kan relateras till ordlista A och andra
till andra ord. Sedan jämför man hur lång tid det tar att fylla i de ord som kan
relateras till ord man sett innan vs ordstammar som kan relateras till övriga ord.
Orden som testpersonen har sett innan är primade och vid priming tar det
kortare tid att fylla i ordstammarna.
Beskriv vad som menas med anterograd, retrograd amnesi och den retrograda amnesins temporala gradient. Hur kan man undersöka den retrograda amnesin?
● Anterograd amnesi:
○ Svårigheter att skapa nya deklarativa (=faktakunskap) minnen.
○ Testas med episodiska minnestest.
● Retrograd amnesi:
○ Svårigheter att plocka fram tidigare minnen.
○ Testas med autobiografisk intervju för att se vilka detaljer personen minns av sitt liv.
○ Temporal gradient: Äldre minnen tycks fortfarande vara intakta medan yngre minnen är
inkompletta, som hos H.M. som kom ihåg många saker från innan sin operation som
orsakade amnesin, medan minnen närmare inpå operationen föll i glömska.
Jämför konsolideringsteorin och multiple-trace teorin. Vad går de ut på? Likheter och skillnader? Redogör för fynd som visar evidens för och emot (vilka “problem” kan finnas med respektive teori?).
● Konsolideringsteorin:
○ Hippocampus skapar en integrerad representation av en händelse som sedan överförs
till cortex, men denna överföring tar tid.
○ Själva konsolideringen sker via reaktivering av minnesspår som stärker kopplingen till
neocortex (long-term potential, LTP). Under tiden är minnet sårbart och kan lätt ändras.
○ Stöd: äldre minnen tycks överleva skador på hippocampus, därför måste de ha flyttats
någon annanstans för lagring medan nyare minnen går förlorade då de lagras tillfälligt i
hippocampus.
○ Problem: Man buntar ihop alla sorters minnen, men det finns forskning som tyder på att
olika slags minnen tillhör olika strukturer, inte bara de som beskrivs här.
● Multiple-trace teorin:
○ Bygger vidare på konsolideringsteroin.
○ Man gör en skillnad mellan olika minnen, till exempel episodiska och semantiska.
○ Konsolideringen av semantiska minnen tycks ske i strukturer utanför hippocampus som
spelar större roll vid episodiska minnen.
○ Hippocampus spelar en roll vid både inkodningen och framplockningen av episodiska
minnen, och behövs även för framplockningen av äldre autobiografiska minnen (de blir
inte självständiga från hippocampus med tiden).
○ Stöd: Studie där hippocampus aktiverades lika mycket oavsett om minnet var 45 år
gammalt.
○ Problem:
■ Hippocampus är ständigt involverad vid inkodningen av nya minnen, därför är
det svårt att hitta en baseline att jämföra med.
■ Andra studier visar på att hippocampus inte bidrar till framplockningen av
avlägsna minnen efter några år.
Beskriv de episodiska minnesnedsättningar som kan ses vid en skada i mediala temporalloben (MTL)
samt de som ses som funktion av en frontallobsskada. Ge exempel på hur du kan påvisa om det rör sig
om en trolig MTL vs frontalskada utifrån testresultat.
● MTL:
○ MTL med hippocampus är högst involverad när det kommer till konsolideringen av
minnen till långtidsminnet.
○ En skada skulle drabba förmågan att konsolidera, lagra och bibehålla ny information.
○ Kan påvisas med hjälp av autobiografisk intervju där man ber personen beskriva
personliga händelser från sitt liv, där patienten troligtvis skulle kunna återge händelser
från innan skadan men inte efter (anterograd amnesi).
● Frontal:
○ Själva minnet påverkas inte, utan det är kontrollen av minnesprocesser som är viktiga för
strategiskt processande som tar skada.
○ Personen skulle visa på en nedsatt förmåga att organisera och sätta upp strategier för
inkodning och framplockning av information, att placera minnen i sin temporala och
spatiala kontext, samt använda mnemonisk (idéassociationer) information för
målrinriktat och framtida beteende.
● Jämförelse:
○ Vid test där man ska känna igen och återge isolerade ord presterar ofta patienter med
frontalskador normalt medan de med skada på MTL visar på en nedsatt prestation
(svårigheter med att skapa nya minnen).
○ En person med skador på MTL kan ofta komma ihåg saker som hände innan skadan, men
vid frontalskador är det vanligt att personen har svårt den den temporala aspekten (i vilken ordning saker har hänt), vilket visar sig om man ber dem att arrangera items i den ordning de presenterades.
Lokalisationen av följande MTL anatomiska strukturer bör kunna pekas ut: Perirhinal cortex, Parahippocampal cortex, Entorhinal cortex och Hippocampus (se bild i Powerpoint-presentationen)
Se bild på skrivbordet
Vad är semantisk demens?
Frontotemporal demens kan också starta i främre tinningloberna, i de delar av hjärnan som är avgörande för vår språkliga förmåga. När språkliga symptom dominerar brukar man tala om primär progressiv afasi (PPA) som finns i två former:
Semantisk demens försämrar ordförståelsen och förmågan att rätt benämna olika saker (bil, nyckel etc). Personen brukar dock kunna tala obehindrat under de första åren av sjukdomen.
Progressiv icke-flytande afasi utmärks av ett trögt och ”upphackat” tal med många grammatiska fel.
