Typfall - onkologi Flashcards
Hur utreds vattenkastningsbesvär hos män?
- Anamnes:
* lagringssymtom (ökad frekvens, nykturi, trängning)
* tömningssymtom (start, svag stråle, trängningar, dålig tömning, efterdropp, totalretention)
* miktionsvanor
* hematuri
* LM, natur-LM
* allergier
* droger, alkohol, rökning
* tidigare sjd
* socialt - Rektalpalpation
* storlek
* cancersuspekta områden - Urinsticka
- PSA
- Krea
- Tidsmiktion
* över 12 sek ==> avflödeshinder?? - IPSS
- Miktionsschema
- Bladderscan (residualurin)
- CT-utan kontrast (sten?)
11, Cystoskopi
Vilka alarmsymtom finns det vid vattenkastningsbesvär?
Viktnedgång,
Feber, nattsvettningar (B-symptom)
Makrohematuri
Anemi
Skelettsmärta,
Benbrott - män?
När ska man remittera till urolog enligt SVF?
Makrohematuri hos 50 +
Misstanke om uriblåsecancer, eller tumör i övre urinvägar vid bilddiagnostik, cystoskopi
Vad betyder välgrundad misstanke om prostatacancer?
Palpatoriskt malignitetsfynd
PSA:
<70 år = >3 mikrogram
70-80 = > 5
>80 år = > 7
Tilltagande skelettsmärtor, skelettmetastaser utan känd primärtumör
Urolog bedömer att det finns indikation
B-symtom
Makrohematuri
Snabbt ökande vattenkastningsbesvär
Vad bör göras vid välgrundad misstanke om prostatacancer?
- Riktad anamnes:
* ärftlighet
* vattenkastning
* skelettsymtom - Prostatapalpation
- PSA-prov 2st,
Hb, krea, ALP (singelökning -metastaser) - MR
- Biopsi +TRUL
- MDK–> planering av behandling
Vilka prognotiska faktorer finns det vid prostatatcancer?
PSA-värden
Gleason = tumörens differentieringsgrad
- 5 odiff –> 1 diff
- 4-5 har möjlighet att metastasera
ISUP
Tumörens stadium
* TNM
Metastaser
Patientfaktorer och behandlingsalternativ
Hurdana riskgrupper delas patienter in vid icke-metastaserad prostatacancer?
Lågrisk
- T1-T2a
- gleason=<6
- PSA<10
Mellanrisk
- T2b
- gleason 7
- PSA 10-20
Hög risk
- T2c-T3
- gleason 8-10
- PSA >20
Vad är syftet med MDK?
Vilka deltar och hur går mötet till?
MDK är endast rådgivande
* behandlingsrekomendation
(behandling i samråd med patienten)
- Gleasongradering och stadieindelning
- Indelning i riskgrupp
Personer som deltar:
- urolog
- onkolog - urologiska cancersjukdomar
- kontaktsköterska
- kooridnator
- radiolog,
- patolog - urologisk inriktning
- övrigt
Mötesuppbyggnad:
- Pateintansvarig presenterar patient, frågeställning
- Patologipreparat, bilddiagnostik presenteras
- Diskussion o konsensus
- Dokumentering i journal
- Information till patient
Vilka olika behandlingsstrategier finns det vid prostatacancer? Vilka biverkningar har de?
Lågrisk:
- aktiv monitorering
- expektans
- strålbehandling, radikal prostatektomi
Mellanrisk:
- strålbehandling, radikal prostatektomi (över 10-15års förväntand livslängd)
- expektans
- aktiv monitorering
Högrisk:
- MDK –> kurativ behandling om beräknad livslängd över 5 år
- Strålbehandling + hormoner
- radikal prostatektomi, strålbehandling (T1-T2)
- primär hormonell behandling (om inte aktuella för kurativ behandling)
- exspektans (symtomfria, livslängd under 5 år)
Expektans
- symptomfria patienter. Rekomenderas till patienter med begränsad sjukdom och kort förväntad livslängd
Aktiv monitorering
- Lågriskcancer
- regelbundna rektalpalp, PSA-prov, mpMRT, biopsier
………………..
1 Kurativ behandling
=> vid ickemetastaserad cancer o mera än 10-15 år lförväntad livslängd.
a) radikal prostataektomi
- övergående urininkontinens
- erektionssvikt
b) Extern strålbehandling
- kombineras ibland med hormonell behandling
- erektionssvikt ½, ändtarmsbesvär (20%)
c) Extern strålbehandling + brakyterapi
- högrisktumörer
- miktionsbesvär, rektala besvär
d) brakyterapi
- permanent impantat (jodisotop)
- lågrisk, mellanriskcancer
- övergående miktionsbesvär, erektionssvikt, rektala biverkningar
----------------------------- Palliativ 2. Hormonell behandling (ej metastaser) ==>hög ålder, komorbiditeter * P.O: bikalutamid (steroidrec.ant) - gynekomasti, anemi, nedsatt libido, yrsel, värmevallningar, buksmärta, förstoppning, illamående, hematuri
3. Kastration ==> fjärrmetastaser A) GnRH-analog, - antagonist * orkidektomi \+ cytostatika , prednisolon -libido, klimakteriebesvär, viktuppgång, osteoporos,MetS, DM2, ateroskleros
B) bikalutamid (begränsad metastasering)
- Vid kastrationsresistent prostatacancer
- cytostatika
- nya hormonellt verkande LM
- radionuklidbehandling (minskar skelettsmärtork, förlänger livet)
- extern strålbehandling
- bisfosfonater
- RANKLi
Vilka förberedelser görs före strålbehandling av prostatacancer?
- UL + inläggning av guldmarkörer
* DT
Vad innebär TRUL?
Transrektalt ultraljud
72 årig man, vattenkastningsbesvär,
Utredning?
anamnes, undersökning per rectum, kontrollera PSA
Marie B 62 år, hudförändring vänster vad. Födelsemärke kliat och blött
Handläggning?
Anamnes:
- tidigare sjukdomar
- arv
- tidigare utseende
- solvanor
- B-symptom
Dermatoskop
- assymetri
- regelbundenhet
Fotoremiss hud?
Avlägsna?
……………….
Vid stark misstanke om malignt melanom, behövs snabb handläggning. För att
säkerställa detta har man infört standardiserat vårdförlopp (SVF) för flera
cancerdiagnoser. I detta fall remitteras patienten direkt till hudkliniken för diagnostisk
excision enligt SVF-remiss.
Hur stadieindelar man malignt melanom?
Breslow - från djupaste cellen till ytan
Clark - hur många lager det växer igenom
TNM - breslow
= prognosmarkörer
Marie B 62 år, hudförändring vänster vad. Födelsemärke kliat och blött
Exicision - med 20 mm marginal
SN - node
18 mm tjockt Breslow, Clark 4, ulcererat
Inga satellitmetastaser.
1/2 LN metastas
Är patienten aktuell för ytterligare behandling
Då patienten har stadium IIIC är risken för återfall och död så pass hög att det finns indikation för
adjuvant behandling, i detta fall med immunterapi.
Kvinna avlägsnat melanom. Flera år senare.
Tröttare, ont i höger höft.
PET-CT: upptag i höger bäckenet, LN buk o mediastnum, lungförändringar
Vad är viktigt att göra nu?
. Även om misstanken om att det, i detta fall, rör sig om ett generaliserat malignt melanom är
mycket hög, så måste man, om möjligt, ta en ny biopsi för att verifiera detta. I samband med
denna biopsi kan man även beställa molekylärpatologiska analyser som är avgörande för valet av
behandling. För malignt melanom beställer man BRAF-mutationsstatus och PD-L1 status.
Tillgängliga behandlingar är checkpointhämmare, BRAF/MEK-hämmare, cytostatika, kirurgi och
strålbehandling. I detta fall, där sjukdomen är spridd till flera lokalisationer, är inte kirurgi eller
strålbehandling effektivt förutom i symptomlindrande syfte. Cytostatika har ingen effekt på
överlevnaden på populationsbasis varför detta endast ges om inget annat fungerar.
Hur ser prognosen ut för patienter med generaliserat malignt melanom?
När malignt melanom har spridit sig till multipla lokalisationer är sjukdomen inte längre botbar.
Med nya behandlingar, framförallt checkpointhämmare, har man dock uppnått att ca 30-40 % av
patienterna kan leva tre år eller längre med sin sjukdom s.k. långtidsöverlevare. Innan
immunterapin var prognosen mycket dålig då cytostatika inte visat någon signifikant effekt på
överlevnaden.
Metastaserat melanom.
Får dubbel checkpointblockad med ipililumab och nivoluma.
Vad är det för typ av behandling (verkningsmekanismer)
Checkpointhämmare kallas ibland immunterapi. Det är antikroppar som är riktade mot
receptorer och ligander som påverkar signaleringen mellan T-cellerna och tumörcellerna samt Tcellerna och antigenpresenterande celler.
Checkpointblockad med ipililumab och nivolumabs biverkningar?
Då man reducerar immunförsvarets krav för att attackera celler i kroppen så ökar även risken att
immunförsvaret attackerar celler som inte är maligna. Detta innebär att man kan få alla typer av
autoimmuna reaktioner som biverkan. Dessa biverkningar kan vara livshotande så som
pneumonit och kolit även om de vanligaste reaktionerna innebär hudutslag, klåda, ledvärk och
sköldkörtelpåverkan, som oftast kan hanteras med enklare läkemedel. Svårare biverkningar
måste behandlas med höga doser kortikosteroider. I dessa fall bör kontakt med onkolog tas
omgående.
Vilka fynd ska leda till misstanke om melanom?
Patienten söker för en hudförändring
Anamnes, symtom från lesion
Klinisk misstanke vid undersökning
Vad ska man göra vid melanommisstanke?
Fullständig anamnes
- arv
- riskfaktorer (sol)
- andra sjd
Undersökning av hud - dermatoskopi/tele-
Fullständig hudundersökning
- 30 % har annanstans melanom
När ligger vägrundad misstanke för melanom? Vad ska man göra då?
SVF ska startas vid:
- klinisk undersökning/ananmnes inger stark misstanke om hudmelanom
- Dermatoskopi, teledermatoskopiunderökning stärker misstanke
- histopatologiskt fynd av primärt maligt melanom, in-situ melanom, lentigo maligna, melanommetastas
- undersökningsfynd talar för melanommetastas
Vad ska man göra vid svag misstanke om melanom?
Utesluta det genom remittering till hudläkare
Själv excidera förändringen o skicka till patolog
Vad innebär ISUP-graderingen?
Det är en riskgruppsskala (från 1-5) för prostatacancerpatienter. Grupp 1 har låg risk - gleason <6 Grupp 2-3 intermediär risk - gleason 7 Grupp 4-5 har hög risk - gleason 8-10
