GNM Flashcards
T1
Fredrik Zetterström, 28 år, är en tidigare väsentligen frisk, medicinfri, ensamstående, feströkande man, som arbetar som byggnadsarbetare. Han inkommer till kirurgakuten en söndag kväll där du är jourhavande AT-läkare. Fredrik har sedan igår kväll haft rejält ont framförallt upptill i buken. Han har mått illa och kräkts ett par gånger efter att ha stoppat fingrarna i halsen. Avföring och miktion har varit normala, frånsett att urinen varit koncentrerad idag. Smärtan är ihållande, oberoende av läge och kom relativt plötsligt då han låg och tittade på tv.
Status
Allmäntillstånd: Smärtpåverkad, ligger helst still på rygg på britsen, svettpärlor i pannan. Anikterisk, perifert kompenserad.
Temp: 37,5 °C
Hjärta: Regelbunden rytm, 95/minut, inga biljud.
Blodtryck: 145/70 mmHg
Lungor: Normala andningsljud bilateralt. Andningsfrekvens 12/min. Saturation 100% på rumsluft.
Buk: Vältränad. Enstaka normala tarmljud. Kraftigt ömmande i epigastriet, där du funderar på om det kan vara en lokal peritonit.Per rectum: Slät slemhinna, prostata jämn, ingen feces eller blod på handsken
.Ytterligare frågor till Fredrik?
Symptom? Smärta - karaktär, - lokalisation - debut - ihållande/intermittent/lägesberoende
Exponering
- Läkemedel
- ASA, NSAID (ulcus)
- sterodier
- antikoagulantia (förvärrar ex ulcus, tumörer
- alkohol (pankreatit)
- rökning
- utlandsresor
Heriditet
Tidigare sjukdomar
Allergier
T1
Bakgrund:
• Frisk, medicinfri, ensamstående, feströkare
• Ont upptill i buken. Illamående, kräkningar (inducerade)
• Avföring, miktion normala. Koncentrerad urin
• Ihållande smärta
Status:
• AT: ligger helst, svett. Anikterisk perifert kompenserad
* Temp 37,5 * Cor ua * Lungor ua * Buk: vältränande, kraftigt ömmande i epigastriet • PR: ua
Diagnosföreslag:
Ischemi
- ex malrotation (unga personer, hela tarmen kan gå i nekros)
Inflammation (-it)
- esofagit,
- pankreatit
- gallblåsa (kolecystit)
- peritonit
- appendicit
Ventrikel
- ulcus
- hiatusbråck
Reflux Infektion Aortadissektion, -aneurysm Lunggenes MI
T1
Bakgrund:
• Frisk, medicinfri, ensamstående, feströkare
• Ont upptill i buken. Illamående, kräkningar (inducerade)
• Avföring, miktion normala. Koncentrerad urin
• Ihållande smärta
Status:
• AT: ligger helst, svett. Anikterisk perifert kompenserad
* Temp 37,5 * Cor ua * Lungor ua * Buk: vältränande, kraftigt ömmande i epigastriet • PR: ua
Vidare handläggning på akuten?
Vidare handläggning
1. ABCDE 2. Sjuk eller inte? 3. Anamnes 4. Lab a. Blodstatus b. CRP, LPK c. Elektrolyter, krea d. Amylas, (lipas) e. Glukos f. Bastest g. Pk-INR, APTT 5. EKG, bilddiagnostik: a. CT b. Röntgen c. UL 6. V-sond - alltid a. Undvik aspiration 7. KAD, a. 1ml/kg/h b. 0,5 dl/h 8. Dropp a. Ringeracetat - snabbt, b. NaCl - vid kräkningar, 9. Smärtstillande a. Morfin, 10. (Profylaktisk a. Antibiotika (inte pankreatit) b. Trombos)
FLaggpatienter
- NEWS
t1
Bakgrund:
• Frisk, medicinfri, ensamstående, feströkare
• Ont upptill i buken. Illamående, kräkningar (inducerade)
• Avföring, miktion normala. Koncentrerad urin
• Ihållande smärta
Status:
• AT: ligger helst, svett. Anikterisk perifert kompenserad
* Temp 37,5 * Cor ua * Lungor ua * Buk: vältränande, kraftigt ömmande i epigastriet • PR: ua
Frågeställning DT?
- Fri gas
- Blödning
- Pankreatit
- Aortadissektion,-aneurysm
- Ileus
- Tumör
T1
Orsaker till pankreatit?
Alkohol Gallsten --------- övrigt: P-triglycerider > 10 g/l Hypercalcemi Ärftliga: - CF - ärftlig pankreatit Iatrogent: - trauma, - postoperativt, -post ERCP
Pankreasgångobstruktion
- tumör,
- ampullstenos,
- pancreas divisum
- sfinkter Oddi dyskinesi
Duodenalobstruktion
Ischemi:
- Hypotension,
- Tromboembolism
Infektioner (bakteriella, virala eller parasitära)
Kroniska inflammatoriska och immunologiska sjukdomar:
- SLE,
- vaskulit,
- Mb Crohn
Papill-, gallgångs- eller pankreastumör
Läkemedel
Idiopatiska
T1 Klassifiering av pankreatit?
Mild
- Ingen organsvikt.
- Inga lokala komplikationer
Medelsvår
-Med organsvikt <48 tim - och/eller lokala komplikationer
Svår
-med organsvikt >48 tim
+/-lokala komplikationer (pankreasnekros, abscess eller pseudocysta
T1
Bakgrund:
• Frisk, medicinfri, ensamstående, feströkare
• Ont upptill i buken. Illamående, kräkningar (inducerade)
• Avföring, miktion normala. Koncentrerad urin
• Ihållande smärta
Status:
• AT: ligger helst, svett. Anikterisk perifert kompenserad
* Temp 37,5 * Cor ua * Lungor ua * Buk: vältränande, kraftigt ömmande i epigastriet • PR: ua
Hb149 134-170g/L
B-Leukocyter 16.0 3.5-8.8x109/L
P-CRP<5 <10mg/L
P-Natrium137 137-145mmol/L
P-Kalium3.4 3.5-4.4mmol/L
P-Kreatinin78 60-105μmol/LP-Bilirubin19 <26μmol/L
P-ALP 0.9
0.70-1.9μmol/L
P-ASAT 0.42 <0.76μkat/L
P-ALAT0.63 <1.2μkat/L
P-Glukos5.7 4.2-10.9mmol/L
Du noterar att ett viktigt blodprov som du ordinerat missats. Vilket?
Amylas
T1
Akut pankreatit symptom?
- Epigastriell snabbt uppkommen smärta
- illamående, kräkningar , paralytisk ileus
- lokal peritoneal retning i epigastriet vid bukpalp
- subfebrilitet
- cirkulatorisk påverkan
T1
Akut pankreatit diff diagnoser?
- ulcus med utan perforation
- kolecystit, -angit
- rupturerad aortaaneurysm
- MI
- ileus
T1
Diagnostik kriterier för akut pankreatit
2/3:
Akut epigastriell smära
Amylas x3
DT - pankreatit tecken
T1
Pankreatit handläggning efter diagnos?
Besluta om
vårdnivå (cirkulatorisk påverkan?, organsvikt?)
vätskebehov
- ringeracetat (alltid kan ges snabbt)
- NaCl (kräkningar)
Smärtstillning
Eventuell antibiotika
T1
Pankreatit handläggning efter diagnos?
Besluta om
vårdnivå (cirkulatorisk påverkan?, organsvikt?)
- hypovolemi
- oliguri
- blodgaser
vätskebehov
- ringeracetat (alltid kan ges snabbt)
- NaCl (kräkningar)
Smärtstillning
-morfin
Eventuell antibiotika
- sepsis?
- koleangit
- infektioner
- nekroser, perpankreatiska vätskeansamlingar
- endast vid identifierade infektioner
- Tineam, ciprofloxacin
T1
Radiologiska fynd vid akut pankreatit (värdering)
Pankreatisk inflammation
- normal
- fokal, diffus förstorning
- heterogen, infiltration i peripankreatisk fett väv
- enstaka/multipla peripankreatiska ansamlingar
- gas ansamling
Nekros
T1
Handläggning vid akut pankreatit
- Fasta
- V-sond
- Provtagning, kontroll
- Smärtlindring
- Vätskebehandling
- Antibiotika (behövs inte vid icke-komplicerad)
- Trombosprofylax
- Nutrtion?
Undersökning av orsak
- UL -> upprepas vid lugnare skede
- kolecystektomi ?
- DT uppföljning inom 5 veckor (vid oklar diagnos)
- Röntgenologisk/kirurgisik dränering? (infektion)
Per Andersson, 64 år, rökande rörmokare, har sedan tidigare blivit diagnostiserad med hypertoni och reumatoid artrit.
Han söker nu kvällstid på akutmottagningen pga. akut insättande buksmärta som pågått i två timmar. När jourhavande läkare träffar Per på akutmottagningen har han fått 10 mg morfin iv. utan nämnvärd effekt på smärtan.
Aktuell medicinering: Atenolol 50 mg x1, Acetylsalicylsyra 75 mg x1, Methotrexate 2,5 mg 5 tabletter en gång per vecka, Folsyra 5 mg x 1 sex dagar per vecka, Infliximab 300 mg var åttonde vecka. Per har inga allergier.
Vilka andra anamnestiska uppgifter vill du komplettera med?
Anamnes:
1. Alkohol? 2. LM? 3. Symptom a. Svimning? 4. Smärta a. Debut - när var hur b. Lokalisation c. Karaktär d. Lägesberoende e. Ihållande - intermittent 5. Tidigare sjukdomar? 6. Ärftlighet?
jourhavande läkare träffar Per på akutmottagningen har han fått 10 mg morfin iv. utan nämnvärd effekt på smärtan.
Aktuell medicinering: Atenolol 50 mg x1, Acetylsalicylsyra 75 mg x1, Methotrexate 2,5 mg 5 tabletter en gång per vecka, Folsyra 5 mg x 1 sex dagar per vecka, Infliximab 300 mg var åttonde vecka. Per har inga allergier.
Vad vill du fokusera på vid den somatiska undersökningen?
Gör brett status.
Viktigt att utesluta hjärt- och lungproblematik!
jourhavande läkare träffar Per på akutmottagningen har han fått 10 mg morfin iv. utan nämnvärd effekt på smärtan.
Aktuell medicinering: Atenolol 50 mg x1, Acetylsalicylsyra 75 mg x1, Methotrexate 2,5 mg 5 tabletter en gång per vecka, Folsyra 5 mg x 1 sex dagar per vecka, Infliximab 300 mg var åttonde vecka. Per har inga allergier.
Vilka prover skulle du vilja beställa?
blodstatus, a. CRP, LPK b. Elektrolyter, krea c. Amylas d. Leverstatus e. PK/APTT f. Glukos Bastest
EKG får inte glömmas !
er har inte haft några symtom från buken tidigare men hans RA har varit besvärlig de senaste två veckorna varför han, i tillägg till övriga mediciner, har medicinerat med Diklofenak 50 mg x3, med god effekt på smärtan i lederna. I morse märkte han av värk i epigastriet och i kväll fick han plötsligt svår smärta i övre delen av buken.
Status
AT: Smärtpåverkad, blek. Längd 1,83 m,
vikt 97 kg,
BMI 29 kg/m2.
Hjärta:
Regelbunden rytm, frekvens 110/min, inga biljud.
Lungor: Normala andningsljud bilateralt, ingen dämpning.
Bltr (15 cm manschett): 160/105 mmHg.
Buk: Spänd, kraftigt öm, med muskelförsvar framförallt i epigastriet.
EKG: Sinusrytm 110/min, inget anmärkningsvärt i övrigt.
Provsvar: Analys Resultat Referens Enhet B-Hemoglobin 146 134-170 g/ LB-Leukocyter15.5 * 4-9 x109/L
P-CRP20
* <10 mg/L
fP-Glukos 7.1*
3.8-6.0 mmol/L
P-Natrium 140
137-145 mmol/L
P-Kalium 3.9
3.5-4.4 mmol/L
P-Kreatinin 90
60-105 μmol/L
P-Amylas2.3*
<0.8 μkat/L
P-ALAT 0.7
<1.2 μkat/L
P-ASAT 0.6 <0.76 μkat/L
P-ALP 4.5* 0.6-1.8 μkat/L
P-GT 5.7* <2 μkat/L
U-Hb/erytrocyter 0 0 arb enh
U-Albumin 0 0 arb enh
U-Nitrit 0 0 arb en
Vilken är den mest sannolika diagnosen?
Perforerat ulkus
er har inte haft några symtom från buken tidigare men hans RA har varit besvärlig de senaste två veckorna varför han, i tillägg till övriga mediciner, har medicinerat med Diklofenak 50 mg x3, med god effekt på smärtan i lederna. I morse märkte han av värk i epigastriet och i kväll fick han plötsligt svår smärta i övre delen av buken.
Status
AT: Smärtpåverkad, blek. Längd 1,83 m,
vikt 97 kg,
BMI 29 kg/m2.
Hjärta:
Regelbunden rytm, frekvens 110/min, inga biljud.
Lungor: Normala andningsljud bilateralt, ingen dämpning.
Bltr (15 cm manschett): 160/105 mmHg.
Buk: Spänd, kraftigt öm, med muskelförsvar framförallt i epigastriet.
EKG: Sinusrytm 110/min, inget anmärkningsvärt i övrigt.
Provsvar: Analys Resultat Referens Enhet B-Hemoglobin 146 134-170 g/ LB-Leukocyter15.5* 4-9 x109/L P-CRP20* <10 mg/L fP-Glukos 7.1* 3.8-6.0 mmol/L P-Natrium 140 137-145 mmol/L P-Kalium 3.9 3.5-4.4 mmol/L P-Kreatinin 90 60-105 μmol/L P-Amylas2.3* <0.8 μkat/L P-ALAT 0.7 <1.2 μkat/L P-ASAT 0.6 <0.76 μkat/L P-ALP 4.5* 0.6-1.8 μkat/L P-GT 5.7* <2 μkat/L U-Hb/erytrocyter 0 0 arb enh U-Albumin 0 0 arb enh U-Nitrit 0 0 arb en
Vilka differentialdiagnoser överväger du?
Differentialdiagnostiskt bör i första hand aortaaneurysm, akut pankreatit, gallstensanfall och hjärtinfarkt övervägas.
Orsaker till smärta 1. GI 2. Peritoneum 3. Kärl 4. Urogenitalia 5. Neuro 6. Hud 7. Endokrint 8. Retroperitonealt (Gynekologiskt)
Big five (mest akuta) 1. rAAA (aortaaneurysm) 2. Tarmischemi 3. Ileus 4. Perforerat ulcus Pankreatit
Vanligaste: 1. Appendicit 2. Gallstenssjukdom 3. Divertikulit 4. Njursten 5. Ulkus, dyspepsi 6. Malignitet Ospecifika
er har inte haft några symtom från buken tidigare men hans RA har varit besvärlig de senaste två veckorna varför han, i tillägg till övriga mediciner, har medicinerat med Diklofenak 50 mg x3, med god effekt på smärtan i lederna. I morse märkte han av värk i epigastriet och i kväll fick han plötsligt svår smärta i övre delen av buken.
Status
AT: Smärtpåverkad, blek. Längd 1,83 m,
vikt 97 kg,
BMI 29 kg/m2.
Hjärta:
Regelbunden rytm, frekvens 110/min, inga biljud.
Lungor: Normala andningsljud bilateralt, ingen dämpning.
Bltr (15 cm manschett): 160/105 mmHg.
Buk: Spänd, kraftigt öm, med muskelförsvar framförallt i epigastriet.
EKG: Sinusrytm 110/min, inget anmärkningsvärt i övrigt.
Provsvar: Analys Resultat Referens Enhet B-Hemoglobin 146 134-170 g/ LB-Leukocyter15.5* 4-9 x109/L P-CRP20* <10 mg/L fP-Glukos 7.1* 3.8-6.0 mmol/L P-Natrium 140 137-145 mmol/L P-Kalium 3.9 3.5-4.4 mmol/L P-Kreatinin 90 60-105 μmol/L P-Amylas2.3* <0.8 μkat/L P-ALAT 0.7 <1.2 μkat/L P-ASAT 0.6 <0.76 μkat/L P-ALP 4.5* 0.6-1.8 μkat/L P-GT 5.7* <2 μkat/L U-Hb/erytrocyter 0 0 arb enh U-Albumin 0 0 arb enh U-Nitrit 0 0 arb en
Behov av ytterligare undersökning?
DT
Diklofenakbehandlad. DT buk visar fri gas och Per har symtom som i första hand tyder på perforerat ulcus.
Fortsatt handläggning?
Smärtstillning
-epiduralt (ofta bra vid operationsbehov)
Kirurgi - lapraskopiskt - öppet \+ sy ihop + täcka med omment större operation typ Billroth II
PPI
Cancerutredning PAD av sårkanten
Restriktivitet med diklofenak och andra NSAID
Klinisk bild vid perforerat ulkus?
Urakut central eller diffus buksmärta
Rökning (ökar risken tiofalt) Behandling med NSAID, steroider Allmänpåverkan, cirkulatorisk påverkan Feber Generell peritonit (”brädhård buk”) Ofta initialt stegrade LPK, senare i förloppet kraftigt stegrat CRP
Handläggning vid misstänkt perforerad ulkus?
Vitala parametrar - ABCDE¨
- syrgas
Venös infarter (2st)
Smärtstillning
- opioider i.v
Vätska elektrolyter
- ringer
- Nacl (kräkning)
V-sond
KAD
Radiologisk undersökoning
- operation utan röntgen
Läkemedel
- ppi iv
- ab iv
Operation
- snabbt 12-24h
Uppföljning
- eradikering av H.pylori
- rökstopp
- LM (NSAID; ASA; steroider)
- PPIs
- gastroskopi postoperativt (malignitet?
The big five inom buksmärta
Perforerat ulcus Akut pankreatit Aorta aneurysm (ruptur) Ileus Tarmischemi
Riskfaktorer för perforerad ulkus?
- äldre
- rökning (viktigas)
- NSAID
- kortikosteroider
Symptom vid perforerat ulkus?
Akut buksmärta
- epigastriet –> sprider sig till hela buken
- lättar och förvärras
- (höger fossa–>rinner ner med kolon–> cecum)
GI-symptom
- kräkningar, illamående
- ingen avföringsrubbning
Viktiga anamentiska uppgifter vid misstänkt ulkus perforation?
Smärtanamnes (sekundsnabb smärta, patienten kan ofta ange exakt när smärtan började).
Symtom på ulkussjukdom (t ex förbättring/försämring efter födointag, sugande känsla i epigastriet).
Endast en tredjedel av patienterna har dock symtom på ulkussjukdom innan perforationen.
Rökning (enskilt viktigaste riskfaktorn för perforerat ulkus).
Övriga riskfaktorer (hög ålder, multisjuk, läkemedel).
Tidigare smärtepisoder (framför allt äldre har ofta inga smärtor alls av sin ulkussjukdom).
Tidigare sjukdomar (inklusive känd ulkussjukdom, immunosuppression, obesitaskirurgi).
Nyligen genomgången gastroskopi? (liten risk för iatrogen perforation).
Aktuella läkemedel (inklusive ASA, NSAID, steroider
Statusfynd vid perforerat ulcus?
Cirkulatorisk påverkade Smärta -ligger helst - rörelse förvärrar - övre buksmärta Feber
Kardiopulmonellt status
Bukstatus
- avsaknad av tarmljud
- ofrivillig muskelförsvar (brädhård buk)
- palpationsömhet, släppömhet
- PR - ua
Vitala parametrar?
Lab vid perforerat ulkus:
Rutinprover inklusive Hb, LPK, CRP, Na, K, kreatinin, glukos.
Oftast tydlig stegring av LPK (tidigt) och/eller CRP (efter 6-12 timmar), övriga prover oftast normala. Differentialdiagnostiska prover, såsom: - Leverprover och pankreasamylas (pankreasamylas är ibland lätt stegrat vid perforerat ulkus) - Troponin - D-dimer (om normalvärde är differentialdiagnosen tarmischemi osannolik). Koagulationsstatus, blodgruppering, bastest.
Övrig initial diagnostik
EKG V-sond, minst 16 Ch för skydd av luftvägar och avlastning
Frågeställning vid BÖS/CT-buk vid misstänkt perforerat ulkus?
Fri gas?
Differential diagnoser vid perforerat ulkus?
Kirurgiska
Pankreatit
Rupturerat aortaaneurysm (AAA)
Ileus
Tarmischemi
Ulkus utan perforation
Njurartäremboli/-trombos
Njurstensanfall
Gallstenssjukdom
Esofagusperforation
Sigmoideumperforation
Inklämt paraesofagealt hiatushernia
Icke-kirurgiska
Hjärtinfarkt
Aortadissektion
Lungemboli
Koliter (toxiska, infektiösa, autoimmuna)
Gastroenterit
Urosepsis hos äldre (se Pyelonefrit hos kvinnor, akut)
Vad betyder melena?
Svart (blod i) avföring. Tyder på övre GI-blödning
Vad betyder hematochezi?
Färskt blod i avföringen. Rödfärgat.
Vilka är de vanligaste blödningskällorna vid GI-blödning?
Divertiklar
Blödande tumör
- cancer
- polyp
Hemorrojder
Kolit/proktit
Angiodysplasi
Vad betyder kaffesumpskräkning?
Kräkningar som påminner om kaffesump. Mörkfärgat
Vad betyder hematemes?
Blodig kräkning
Vad betyder hemoptys?
Blodiga upphostningar. Ofta ljusrött
Var går gränsen mellan övre och nedre GI-blödningar?
Lig. Treitz
Riskfaktorer (LM) för övre GI-blödningar
- antikoagulantia
- SSRI
- NSAID
- kortison
Kliniska bild vid övre GI-blödning?
Blodiga/kaffesumpkräkning
Svart/blodig avföring
Tidigare ulcus sjd
Stressulcus ex tidigare IVA-behandlad
Alkoholmissbruk
Leversjukdom,
- spider naevi,
- caput medusae,
- ikterus,
- palmarerytem
- levervärden
Esofagus varicer
LM-antikoagulantia, SSRIs, NSAID, kortison
Cirkulationspåverkan - perifer kyla - cerebral påverkan - puls >100 - BP<100 - blekhet - pågående blödning (ex i V-sond) ==> till IVA
Åtgärder akut över GI-blödning?
1. Vitala parametrar Cirkulationspåverkad --> kontakta narkos --> IVA? - blodgaser - syre 4-6L - EKG-övervakning - KAD - CVK - Följ Hb, EVF (varje h) - ventrikelsköljning
- Grova PVKs 2st
- Provtagning:
- Blodstatus, TPK
- PK-INR, APTT
- El, krea
- Lever
- blodgrupp, bastest - Beställ MAF (mikroaggregatfattig erytrocytkoncentrat) –> Hb 70-80 –> transfusion
- Vätska
- ringeracetat - Ventrikelsond (grov)
- Gastroskopi
- akut 1-2h
- annars inom 24 h - Fasta
- Sätt ut vissa LM
- Riktad behandling
- Operation?
Hur värderas risken vid övre GI-blödning?
Glasgow-Blatchford Score GBS
- Hb
- urea
- SBP
- övrigt (puls, melena, svimning, leversjukdom, hjärtsvikt)
Rockall
- ålder
- chock
- samsjuklighet
- endoskopisk diagnos och bedömning
0-1 hem, gastroskoperas i lugnt skede
>1 gastroskopi inom 24 h
Orsaker till akuta nedre gastrointestinala blödningar?
Anatomiskt
- divertiklar
- anorektala åkommor
- postpolypektomi
Vaskulär
- Ischemisk kolit
- Angiodysplasi
- Strålnings proktit/kolit
Inflammatorisk
- Infektiöst kolit
- IBD
- Antibiotikarelaterad kolit
Neoplasi
- kolorektalcancer
- kolorektal polyp
Vanligaste: Blödande divertikel 40% Ischemisk kolit 19% Kolorektala tumörer 17% Anorektala åkommor - hemorrojder 5-10%
Viktiga anamnetiska uppgifter vid akut nedre GI-blödning?
Debut
- när, var, hur
- plötsligt vs smygande
- ihållande vs intermittent
- pågående
Blödningsform
- melena (ofta övre)
- färskt (nedre)
Andra symptom:
- buksmärtor (divertikulit, ischemisk/annan kolit)
- förändrade avföringsvanor (diarre-kolit?)
- ofrivillig viktnedgång (malignitet)
Andra sjukdomar
- tarmsjukdom
- kardiovaskulära tillstånd
- DM
- leversjukdom
- lungsjd
- njursjd
LM
- ASA, NSAID
- NOAK
- ab
Tidigare ulkus, hemorrojder
Heriditet
- blödningsbenägenhet?
- annat
Exponering
- alkohol, rökning annat
- utlandsresa
Akut handläggning vid akut nedre GI-blödning?
- ABCDE - vitala parametrar
- puls, bp, af,
- ekg - Blodförlust, cirkulatoriskt
- tecken på hemodynamisk påverkan (hypotension, takykardi, blekhet, svimningsanamnes) - Infarter (2 grova)
- Vätska (ringeracetat)
- Ventrikelsond (misstanke om övre)
- KAD?
- Lab
- hb
- lpk, tpk
- pk, aptt
- el, krea
- leverstatus
- blodgruppering, bastest - Beställ SAG (hemodynamisk påverkan)
- Seponera LM
- Rektoskopi
Utredning vid nedre GI-blödning?
Gastroskopi (övre blödning)
Koloskopi (12-24h)
- laxering
Angiografi
Kirurgi
Videokapselendoskopi
Skintigrafi
Tom Sanders, 27 år, är tidigare frisk. Han röker sedan knappt tio år tillbaka och arbetar som lastbilschaufför. Han tar inga mediciner och har förutom säsongsbunden hösnuva inga allergier.
Han söker nu kvällstid på akutmottagningen pga. feber och smärta kring ändtarmsöppningen. Klockan är 21.45 när du träffar Tom som akutjour.
Vilka andra anamnestiska uppgifter vill du komplettera med?
Smärta
- debut
- ihållande vs intermittent
- lägesberoende?
Feber
- debut
Frossa, svettningar?
Avföring
- förändring
- konsistens (diarrer)
- blod, mörkt?
Andra GI-problem - illamående? - kräkningar? - tarmvanor, funkti on
Viktnedgång
Exponering
- alkohol, rökning annat
- utlandsresa
- Nya partners?
Ärftlighet
Tom Sanders, 27 år, är tidigare frisk. Han röker sedan knappt tio år tillbaka och arbetar som lastbilschaufför. Han tar inga mediciner och har förutom säsongsbunden hösnuva inga allergier.
Han söker nu kvällstid på akutmottagningen pga. feber och smärta kring ändtarmsöppningen. Klockan är 21.45 när du träffar Tom som akutjour.
Vad vill du fokusera på vid den somatiska undersökningen?
Brett status:
Bltr: 120/80 mmHg.
Temp: 38,2 °C
Hjärta: Regelbunden rytm, frekvens 80/min, inga biljud.
Lungor: Normala andningsljud bilateralt, ingen dämpning.
Buk: Mjuk, oöm. Inga resistenser.
Vid ändtarmsöppningen ses rodnad på höger sida och området är hårt, varmt och ömmande.
Tom Sanders, 27 år, är tidigare frisk. Han röker sedan knappt tio år tillbaka och arbetar som lastbilschaufför. Han tar inga mediciner och har förutom säsongsbunden hösnuva inga allergier.
Han söker nu kvällstid på akutmottagningen pga. feber och smärta kring ändtarmsöppningen. Klockan är 21.45 när du träffar Tom som akutjour.
Vilka prover skulle du vilja beställa?
Blodstatus
CRP, LPK, TPK
El, krea
Leverstatus
Status
Bltr: 120/80 mmHg.
Temp: 38,2 °C
Hjärta: Regelbunden rytm, frekvens 80/min, inga biljud.
Lungor: Normala andningsljud bilateralt, ingen dämpning.
Buk: Mjuk, oöm. Inga resistenser.
Vid ändtarmsöppningen ses rodnad på höger sida och området är hårt, varmt och ömmande.
Analys Resultat Referens Enhet B-Hemoglobin 135 134-170 g/L B-Leukocyter 8.6 4-9 x109/L P-CRP 12* <10 mg/L Vilken är den mest sannolika diagnosen?
Du konstaterar att Tom har drabbats av en perianalabscess.
Status
Bltr: 120/80 mmHg.
Temp: 38,2 °C
Hjärta: Regelbunden rytm, frekvens 80/min, inga biljud.
Lungor: Normala andningsljud bilateralt, ingen dämpning.
Buk: Mjuk, oöm. Inga resistenser.
Vid ändtarmsöppningen ses rodnad på höger sida och området är hårt, varmt och ömmande.
B-Hemoglobin 135 134-170 g/L
B-Leukocyter 8.6 4-9 x109/L
P-CRP 12* <10 mg/L
Du konstaterar att Tom har drabbats av en perianalabscess.
Behov av ytterligare undersökningar?
Odling ur abcess, blod
Status
Bltr: 120/80 mmHg.
Temp: 38,2 °C
Hjärta: Regelbunden rytm, frekvens 80/min, inga biljud.
Lungor: Normala andningsljud bilateralt, ingen dämpning.
Buk: Mjuk, oöm. Inga resistenser.
Vid ändtarmsöppningen ses rodnad på höger sida och området är hårt, varmt och ömmande.
B-Hemoglobin 135 134-170 g/L
B-Leukocyter 8.6 4-9 x109/L
P-CRP 12* <10 mg/L
Du konstaterar att Tom har drabbats av en perianalabscess.
Behov av ytterligare undersökningar?
Dränering?
Odling
OBS! ingen antibiotika
Uppföljning
- undvika analfistel
- utesluta Crohns
Riskfaktorer för perianalabcesser?
Manligt kön
Rökning
Symptom vid analabcesser?
Smärta
- dov, kontinuerlig, molande
- tilltagande
Ömhet
- lokal, uttalad
Feber¨
- initialt låg, kan stiga
Klinisk bild vid analabcess?
Anamnes
- kort 1-2 dygn
- tarmsjukdomar (oftast inget samband)
Inspektion
- flegmone, rodnad, temperaturökad hud
- purulent flytning
Palpation
- kan finnas innanför analöppningen (submukös abcess)
Differentialdiagnoser till smärt av vid analöppningen?
Trauma Fissurer Fistlar/abcess Hemorroider STDs - kondylom
Ovanligt
- analcancer (skivepitel)
- rektalcancer
Vad är en kalori?
Den mängde energi som går åt att värma 1 mg vatten 1 C.
Hur många kalorier är ett gram glukos eller protein?
4kcal
Hur många kalorier är 1 g fett?
9 kcal
Hur mycket ATP uppstår ur en glukosmolekyl?
32 ATP
Vad är CO2/O2-kvoten vid förbränning av glukos?
1
Hur mycket ATP uppstår ca vid förbränning av fett?
106 ATP
Vad är CO2/O2 vid förbränning av fett?
0,7
Vad är CO2/O2 vid förbränning av proteiner?
o,8
Vad är CO2/O2 kvoten vid förbränning av normal kost?
ca 0,85
Ge exempel på faktorer som påverkar kaloribehovet?
Vikt Kön Ålder Muskelmassa Aktivitetsnivå Feber Sjukdom
Vad är BMR?
Basal metabolic rate
Hur räknas BMR?
Harris Bendict formel
Hur påverkas metabolismen vid sjukdom?
Matleda = anorexia
Katabolismen ökar
IR
Kortisolutsöndring o inflammatorisk mediatorer
Under uppbyggnadfas efter sjukdom har man stort energibehov
Vad sker vid svält?
Muskelprotein sparas
Proteinsparande
Vilometabolismen minskar
Glukosutnuyttjandet minskar
Fettoxidationen täcker energibehovet
Vad sker vid trauma (metabolism)?
Muskelprotein konsumeras
Dåligt proteinsparande
Vilometabolismen ökar
Ökad glukosomsättning
Fettoxidationen ökar
Hur kan man ge nutrition till sjuka?
Mat
Sond - består av glukos, protein, fett och tillsatser
IV - glukos, nutritionslösningar med glukos, protein, fett och tillsatser
- svagare lösningar kan ges perifert
- Starkare via central infart (CVK)
Hur mycket glukos innehåller 5% glukos per ml?
Hur mycket kalorier innehåller en liter?
50 mg /ml
0,05 g/ml
50 g * 4 kcal = 200 kcal.
Hur mycket kalorier innehåller 1000 ml 10% glukos?
100 g * 4kcal /g
400 kcal
Hur ska man strukturera upp nutritionen på IVA?
Glukos första dygnen
Tidig enteral nutrition via sond
Indirekt kalorimetri
Öka stegvis energiintaget. Helst enteralt
Varför är enteral nutrtion bättre än IV?
Ger tarmen något att jobba med
Lägre risk för hyperlipidemi
MIndre komplikationsrisk ex infektioner
Motverkar barriärskada?
Hur vanligt förekommande är malnutrition hos inneliggande?
Otroligt vanligt (20-33%)
Vilka konsekvenser har malnutrition hos inneliggande?
Ökad dödlighet
Ökad risk för komplikationer
Ökad vårdtyngd
Förlängd vårdtid
Beskriv kortfattat processen kring nutritionsbedömning
Nutrtionsbedömning ska göras första dygnet
Kostregistrering ska utföras i tre dagar
Om nutritionsbedömningen ger poäng–> kontakta dietist
Dietist räknar ut kaloribehov och sätter in kosttillägg
Väg patienten!
Varför borde KOL-patient äta mindre socker och mera fettrik kost?
Vid förbränning av fett bildas mindre koldioxid som patienten måste göra sig av med
CO2/O2(glukos)= 1
CO2/O2(fett)=0,7
Uppskatta ungefärlig energiåtgång vid: vila sängliggande uppegående återhämtning?
- vila 20kcal/kg/dygn
- säng 25
- uppegående 30
- återhämtning 35-50
Hur påverkas energiåtgången av feber?
Den ökar
(Vid feber ökar energiåtgången med 13-15 % per grad ökning) kontrollera
Vad är indirekt kalorimetri?
En teknik där man mäter syre och koldioxid i in och uttandningsluften.
Mäter bla syrekonsumtion, koldioxidproduktion, o energibehov
(EE= 5,5 * VO2 + 1,76 * VCO2 - 1,99 Un)
Vad för nutrition ges första dygnet efter operation?
Glukos räcker
Hur stor är energiåtgången vid sängliggande ?
25kcal/kg/dygn
Hur många mmol/L etonol i plasma motsvarar 1 promille?
27-28 mmol/L
Vilka risker finns det med sedering/sövning av alkoholpåverkade patienter?
Dehydrering–>hypovolemi
Vad ska man tänka på före man ger glukos till alkoholmissbrukande patienter?
Att ge B1, tiamin
(T9)
Tidigare frisk 19 åring, normalbyggd, icke-rökare, medicinfri.
Knä mot magen under fotbollsmatch . Svåra centrala smä
rtor, kräktes, illamående.
Ankomst:
Ihållande smärta, värst i vänster flank. Morfin 5 mg IV
AT: ligger helst på rygg, svettig,
Hjärta: 85 slag/min
Lungor: 140/80, AF 22/min
Buk: tyst, normalkonf, kraftig ömhet centralt i buk o vänster flank
Vilka prov tar du?
Hb, LPK, CRP, Na, K, krea, Bilirubin, ALP, ASAT, ALAT, amylas, glukos
(T9)
Tidigare frisk 19 åring, normalbyggd, icke-rökare, medicinfri.
Knä mot magen under fotbollsmatch . Svåra centrala smä
rtor, kräktes, illamående.
Ankomst:
Ihållande smärta, värst i vänster flank. Morfin 5 mg IV
AT: ligger helst på rygg, svettig,
Hjärta: 85 slag/min
Lungor: 140/80, AF 22/min
Buk: tyst, normalkonf, kraftig ömhet centralt i buk o vänster flank
Hb, LPK (förhöjt), CRP, Na (nedre gränsen), K (sänkt), krea, Bilirubin 19 (<26), ALP, ASAT, ALAT, amylas, glukos
Fortsatt handläggning?
Venös infart
DT-buk
(T9)
Tidigare frisk 19 åring, normalbyggd, icke-rökare, medicinfri.
Knä mot magen under fotbollsmatch . Svåra centrala smä
rtor, kräktes, illamående.
Ankomst:
Ihållande smärta, värst i vänster flank. Morfin 5 mg IV
AT: ligger helst på rygg, svettig,
Hjärta: 85 slag/min
Lungor: 140/80, AF 22/min
Buk: tyst, normalkonf, kraftig ömhet centralt i buk o vänster flank
Hb, LPK (förhöjt), CRP, Na (nedre gränsen), K (sänkt), krea, Bilirubin 19 (<26), ALP, ASAT, ALAT, amylas, glukos
Du beställer DT.
Vilka skador kan traumat ha gett?
Frågeställning?
Fri gas, Fri västka Revbensfraktur Hemothorax Pneumothorax Tecken på organskada
(T9) Vad är viktigt att tänka på (som diff) efter trauma:
- fri vätska i buken, utan parenkymatös skada vid DT?
Tarmskada
Mesenteriell blödning
(T9) Isolerad fri vätska i buken vid trauma-DT hos en stabil patient utgör ett behandlingsdilemma. Fri
vätska i buken utan parenkymatös skada kan vara ett tecken på tarmskada alternativt mesenteriell
blödning.
I det aktuella fallet tolkade man fyndet i första hand som en liten blödning och patienten blev inlagd
för observation och nya prover dagen efter.
Knappt tolv timmar efter Kaspers ankomst till akutmottagningen blir du sökt av sjuksköterskan på
avdelningen. Hon berättar att Kasper har fått mer ont. Han är dock fortsatt stabil i vitala parametrar.
När du träffar Kasper är han kallsvettig och då du klämmer på buken känns den hård och det gör
rejält ont.
Vad gör du nu?
Laproskopi
(T9) Vad är en bra primär diagnostisk metod vid trubbigt trauma?
Vilka skador framkommer ofta bra vid undersökningen?
Vilka skador kan missas?
DT-buk, thorax
Mjälte, lever, lungor, nedre revben
Tarm och pankreasskador
(T9) Handläggning vid trubbig våld mot buken?
DT
Aktivt observation vid fri vätska
Uppföljande DT efter 4-6 h
- IV och enteral kontrast
Laparoskopi
(T9)Vad är mekanismen bakom tunntarmskada vid trubbig buktrauma?
Vid kraftig kompression av tarmen mot ryggraden ökar intraluminala trycket.
Tryckökningen kan ge upphov ill laceration och tarmruptur.
(T9) Var sker ofta tunntarmslaceration vid trubbigt buktrauma?
Varför?
Ofta nära Treitz ligament
Tarmen är relativt fixerad där i bukhålan
(T9) Var sker ofta tunntarmslaceration vid trubbigt buktrauma?
Varför?
Ofta nära Treitz ligament
Tarmen är relativt fixerad där i bukhålan
(T10) Vad ska man tänka om nyopererad inte mår bra?
Postoperativ komplikation tills motsatsen är bevisad
(T10) 39-årig kvinna, astma, appendektomi 12-års ålder, övrigt frisk
FM: laparoskopisk kolecystektomi pga upprepade svåra gallstensanfall.
Besvärlig operation–> förväntade ärrbildningar.
Kvällen: klagar över smärtor utstrålning mot ryggen
Status:
AT: blek, trött, smärtpåverkad, kallsvettig
T: 37,8C
Cor: rytm 110,
BP: 110/76
Lungor: u.a
Buk: sparsamt med normala tarmljud, små blodfläckar
Handläggning?
DT-buk IV-infart - infusion ringeracetat Blodprover - blodstatus - CRP - elektrolytstatus Smärtlindring 5 mg morfin
(T10) 39-årig kvinna, astma, appendektomi 12-års ålder, övrigt frisk
FM: laparoskopisk kolecystektomi pga upprepade svåra gallstensanfall.
Besvärlig operation–> förväntade ärrbildningar.
Kvällen: klagar över smärtor utstrålning mot ryggen
Status:
AT: blek, trött, smärtpåverkad, kallsvettig
T: 37,8C
Cor: rytm 110,
BP: 110/76
Lungor: u.a
Buk: sparsamt med normala tarmljud, små blodfläckar
Frågeställning på DT?
????
Blödning
Fri vätska
Fri gas
(T10) Postoperatia komplikationer efter gallkirurgi och annan bukkirurgi?
galläckage Blödning Iatrogen tarmskada Lungemboli Djup ventrombos Aspirationspneumoni Sårinfektion
(T10) Riskfaktorer för postoperativa komplikationer?
Rökning Alkoholkonsumtion Obesitas Ålder Immobilisering Komorbiditet Hjärt-kärlsjukdom DM Trombosbenägenhet Blödningsbenägenhet
(T10) Riskfaktorer för postoperativa komplikationer?
Rökning Alkoholkonsumtion Obesitas Ålder Immobilisering Komorbiditet Hjärt-kärlsjukdom DM Trombosbenägenhet Blödningsbenägenhet
(T10) Hur kan man förebygga postoperativa komplikationer?
Rökstopp Avstå från alkohol Daglig motion Trombosprofylax Tidig mobilisering God blodsockerkontroll
(T10) Hur kan man förebygga postoperativa komplikationer?
Rökstopp Avstå från alkohol Daglig motion Trombosprofylax Tidig mobilisering God blodsockerkontroll
(T8) 62 årig man akuttmottagning. Kraftiga buksmärtor.
Anamnes:
- Symptom
a. Smärta
- debut,
- karaktär
- läges, röresleberoende
- varaktighet - intermittent, ihållande
b. Feber
c. Illamående,kräkningar
d. Viktnedgång - Avföring
a. Blod, svart avföring
b. Tarmtömning - Exponering
a. Utlandsresor
b. Andra sjuka
c. Alkohol, rökning - Tidigare sjukdomar, LM
- Ärftlighet
(T8) 62 årig man akuttmottagning. Kraftiga buksmärtor.
Status
AT
Lungor
Hjärta
Temp
Buk:
- inspektion
- auskultation
- palpation
- perkussion
(T8) 62 årig man akuttmottagning. Kraftiga buksmärtor.
Prover:
Prover:
- Blodstatus
- CRP, LPK
- el, krea
- Leverstatus (albumin?)
- Amylas
- Glukos
- Bastest, blodgruppering
(T8) 62 årig man akuttmottagning. Kraftiga buksmärtor. Illamående
Status: AT: smärtpåverkad Hud: varm, fuktig T:36,8 Cor:89 BP: 145/85 Lungor AF 12, Buk: Metalliska klingande tarmljud, nedre högra kvadranten palperas hönsäggstor resistens
Provsvar: u.a.
Vidare diagnostik?
DT-buk
T buk visar en neuroendokrin tumör, som ses som en hypervaskulär massa (röd pil) med desmoplastisk reaktion (gul pil). Dessutom ses tecken till tunntarmsileus i form av dilaterad tunntarm proximalt om tumören
Behandlingsalternativ:
- fördelar
- nackdelar
- risker
MDK (Låg överlevnad)
SVF
Operation radikalt
Läkemedel
Strålning
Palliativ
(t8) Symptom vid neuroendokrin tunntarmstumör:
- assymtomatisk (LN-metastaser - DT)
- diarre (hormonellt, ileus)
- buksmärtor (indragen tarm -> fibrotisering kring LN-metastaser)
- flush (hormoner, serotonin)
- Levermetastas (hjärtklaffsfibros)
- trötthet, dyspne, ödem, ascites
- diarreer
- återkommande HP-negativa magssår
- hypoglykemi
- hjärtklappning, ångest, HT
(T8) Prover och undersökningar vid neuroendokrina tumörer
Allmänna basala prover
Kromogranin A, 5-HIAA (nedbrytningsprodukt av serotonin) (ospecifika)
Somatostatin-rec PET (DOTATOC-PET, gallium PET)
Biopsi - histopat, immunohistokemi
PET-DT
T10 Vanligaste orsaken till kolecystit?
Gallsten 90% (stenar täpper till gallblåsehalsen)
…..
övrigt:
Akalkulös kolecystit <10%
Akut emfysematös kolecystut (ovanlig, DM)
T10 Hur ser patogenesen ut för stenorsakad kolecystit?
- Sten täpper till
- > ökat intraluminalt tryck
- skadad mukosa, smärta
- PG-frisättning - Inflammatorisk process
- Ödem av gallblåseslemhinnan, ökad slemsekretion
- bakterieinvasion
T10 Symptom vid kolecystit?=
Kontinuerlig smärta under höger arcus costalis, utstrålning till höger i ryggen
Smärta vid rörelse och djupinandning
Bukstatus:
- Lokal peritoneal retning under höger arcus,
Feber, subfebril
T10 Differential diagnoser till smärta under höger arcus
Basal pneumoni MI Högersvikt Leverabcess Appendicit Pyelonefrit Pankreatit Ulkussjd Hepatit Kolangit
T10 Behandling vid kolecystit?
- Operation så tidigt som möjligt
- även för skörare äldre patienter
- oftast laparoskopiskt - Elektiv behandling, sämre
- Fasta
- LM
T10 Primär handläggning vid kolecystit?
UL,
Lungröntgen - lungpneumoni?
Blodprover:
- Blodstatus
- El, krea
- Lever, amylas
- glukos
- CRP, LPK
- blodgruppering, bastest
Preop:
- EKG
- Trombosprofylax
- fasta
- parenteral vätska
- prostaglandninghämmare (diklogenak)
- antibiotikaprofylax
- Prover (K,Hb, PK-INR- krea- leverstatus- B-glukos)
- sät ut LM (ACEi, insulin, PO DM-LM)
operation <24h
T10 Gallstenars beståndsdelar?
Kolesterol
Bilirubin
Kalcium
Fettsyror, TG, proteiner, polysackarider
Bildas då gallan övermättnad på kolesterol
T10 Hur stor andel har gallsten?
30 % av kvinnor över 40 år
20 % av män över 40 år
T10 Riskfaktorer för gallsten?
Graviditet
Ålder
T10 Symptom vid gallsten?
Attackvis påkommande svår/dov smärta - varierande intensitet
Utsrålning mot ryggen, höger skulderblad
Rastlöshet
Dermatom Th5-6 höger sida
T10 Symptom vid gallsten?
Attackvis påkommande svår/dov smärta - varierande intensitet
Utsrålning mot ryggen, höger skulderblad
Rastlöshet
Dermatom Th5-6 höger sida
Ömhet över gallblåsan i anslutning till smärtattacakarna
Kan utlösas av fet/stekt mat, ägg, äpple, frukt
T10 Undersökningar vid misstänkt gallstenssjukdom?
UL
Lab
MRCP
T10 behandling av gallstenssjukdom?
Sfinkterotomi och stenextraktion
Diklofenak (hämmar PG-syntes) , spasmofen (morfin)
Kolecystektomi
- symptomgivande anfall
- recidiv
- komplikationer –> kolecystit, pankreatti
- förkalkad gallblåsevägg MDK
- laparoskopisk vs öppen
T10 behandling av gallstenssjukdom?
Sfinkterotomi och stenextraktion
Diklofenak (hämmar PG-syntes) , spasmofen (morfin)
Kolecystektomi
- symptomgivande anfall
- recidiv
- komplikationer –> kolecystit, pankreatti
- förkalkad gallblåsevägg MDK
- laparoskopisk vs öppen
T1 Varför kan gallsten orsaka akut pankreatit?
Stenen leder till stas i pankreas gångsystem. Vilket leder till ökad gångpermeabilitet och frisättning av enztmer
T1 diagnos av akut pankreatit?
Amylas (lipas)
Hyperlipidemi
Anamnes:
Tidigare gallstensjukdomar
Alkohol
Leukocytos
Bukstatus - diff diagnoser
UL - gallsten
Endoskopiskt UL-. sällan
DT
MRCP
Hur stor del av befolkningen har funktionell magtarmsjukdom?
1/3
Olika klasser av funktionella magtarmsjukdomar?
Rome IV
A. Esofagusstörning B. Gastroduodenal störning C. Tarmstörningar D. Centralt medierade störningar - GI, smärta E. gallblåsa, sphincter of oddii (SO) F. Anorektalstörningar
Riskfaktorer för FBD
Livstrauma
Avikande GI-motilitet
Visceral hypersensitivitet
Tarmflora
Avvikande tarmbarriär
Inflammation
GI-infektion
Mat
Genetisk predisposition
Tidigare familjförhållanden
Kronisk stress
Psykosociala faktorer
Vilka nervssystem kan vara påverkade vid FBD?
ENS
ANS
CNS
Predisponerande faktorer för FBD
Genetik
Kvinna
Gastroenterit
Psykologiskt trauma
Symtom triggers FBD
Mat
Stress
Patologiska faktorer vid FBD?
Centrala modulering av afferenta signaler
Minskad hämning av efferenta signaler
Obalans i HPA-axeln
Autonom dysfunktion
Mikrobiota-ENS-interaktion
Immunaktivering
Serotonerg signalering
Barriärfunktion
Visceral hypersensitivitet
Förändrad sekretion o motilitet
Ge exempel på faktorer som kan påverka mikromiljön i tarmen?
Genetisk polymorfism - genexpression
Brain-gut-axis
Ökad tarmpermeabilitet
Mukosal immunaktivering
Födoämneskänslighet, intolerans
Gallsalter
Neuroplasticitet
Vilka störningar kan finns i brain-gut-axis vid FBD?
Överaktivt affektiv nervkrets
Överaktivt belöningssystem
Störd kognitiv nervkrets
Stört nedåtgående modulerande system
Första steget i FBD behandling
Förklara, lugna, utbilda
“Det är vanligt”
“Jag misstänker ofarlig funktionsrubbning”
Förklara enkelt mekanismer
- gärna skriftlig info
- FBD-skola
Viktigt att utesluta vissa allvarliga sjd
Kriterier för funktionell dyspepsi
Symtom sedan 6 månader
–> uppfyller kriterier i 3 månader
En eller flera:
A: Postprandiell distress syndrom PDS
1. Störande postprandiell mättnad
2. Störande tidig mättnad
B: Epigastric pain syndrome
3. Störande epigastriesmärta
4. Störande halsbränna
Handläggning vid outredd dyspepsi
- Ålder < 50 år
- provtagning - Hb
- klinisk bild
2a) NSAID, ASA
- utsättningsförsök
b) Alarmsymtom?
- blödning
- F-Hb+
- anemi
- viktnedgång
- sväljningsbesvär
- kräkningar
- resistens i buken
- –> gastroskopi
3) H.pylori
- behandla
- följ upp
- Gastroskopi
- över 50 år
- alarmsymtom
Behandlingsalternativ vid dyspepsi
Eradikering av H.pylori
PPI
Tricykliska antidepresiva
SSRI, SNRI
Vilka risker finns med PPIs?
Pneumoni - sjukhusförvärvad
Tarminfektion - klostrider
Frakturer
Minskad effekt ASA, klopidogrel
Vad är GERD/NERD?
Syrarelaterad matstrupsjd (ingår inte i de funktionella magtarmsjd)
Esofagit - endoskopisk dianos med synlig inflammation i matstrupen. Utesluta eosinofil esofagit
Defekt ventil mellan ventrikel. Hiatus hernia.
Symtom vid GERD/NERD?
Bröstbränna Sura uppstötningar - efter måltid - framåtböjning - lyft, liggande
Olika sorters funktionell esofagusproblematik?
- . Funktionell bröstsmärta
- Halsbränna
- Reflux hypersensitivtet
- Globus
- Funktionell dysfagi
Rom IV kriterier för diagnos av IBS
Återkommande buksmärta i genomsnitt minst 1 dag/vecka de senaste 3 månaderna. Symptomdebut för minst 6 månader sedan
Minst 2 av följande
- Lindras eller förvärras vid tarmtömning
- Förändrad tarmtömningsfrekvens
- Förändrad avföringskonsistens
Ge ex. på risk-, trigger- och underhållande faktorer vid IBS
Risk
- trauma
- stress
- gener
Trigger
- stress
- Gastroenterit
- AB
Underhållande
- mat
- stress
Utredning av IBS?
- Anamnes
Symtombaserad diagnostik
2
A) Alarmsymtom (rektal blödning, debut över 50 årsålder, viktnedgång)
- Riktad undersökning utifrån klinisk misstanke
- SVF kolorektal, ovariecancer
B1) Inga alarmsymtom
- somatiskt status
- lab
- blodstatus,
- CRP,SR
- TransglutaminasAB
- kalprotektin (<50 år, diarre)
Ba) Avvikande prov/statusfynd
- riktad undersökning
Bb) Normalstatus
- IBS-diagnos
Typiska tarmsymtom vid IBS?
Växlande avföringskonsistens
Onormal avföringsfrekvens
Bråttom till toaletten
Känsla av ofullständig tömning
Krysta vid tarmtömning
Slem i avföringen
Svullen/uppkörd buk
Samsjuklighet vid IBS?
Fibromyalgi
Kronisk huvudvärk
Ryggvärk
Bäckenbottenvärk
Ångetst + depression
Kronisk trötthet, sömnstörning
