GNM Flashcards

1
Q

T1
Fredrik Zetterström, 28 år, är en tidigare väsentligen frisk, medicinfri, ensamstående, feströkande man, som arbetar som byggnadsarbetare. Han inkommer till kirurgakuten en söndag kväll där du är jourhavande AT-läkare. Fredrik har sedan igår kväll haft rejält ont framförallt upptill i buken. Han har mått illa och kräkts ett par gånger efter att ha stoppat fingrarna i halsen. Avföring och miktion har varit normala, frånsett att urinen varit koncentrerad idag. Smärtan är ihållande, oberoende av läge och kom relativt plötsligt då han låg och tittade på tv.

Status
Allmäntillstånd: Smärtpåverkad, ligger helst still på rygg på britsen, svettpärlor i pannan. Anikterisk, perifert kompenserad.

Temp: 37,5 °C

Hjärta: Regelbunden rytm, 95/minut, inga biljud.

Blodtryck: 145/70 mmHg

Lungor: Normala andningsljud bilateralt. Andningsfrekvens 12/min. Saturation 100% på rumsluft.

Buk: Vältränad. Enstaka normala tarmljud. Kraftigt ömmande i epigastriet, där du funderar på om det kan vara en lokal peritonit.Per rectum: Slät slemhinna, prostata jämn, ingen feces eller blod på handsken

.Ytterligare frågor till Fredrik?

A
Symptom? 
Smärta 
 - karaktär, 
- lokalisation
- debut
- ihållande/intermittent/lägesberoende

Exponering

  • Läkemedel
  • ASA, NSAID (ulcus)
  • sterodier
  • antikoagulantia (förvärrar ex ulcus, tumörer
  • alkohol (pankreatit)
  • rökning
  • utlandsresor

Heriditet
Tidigare sjukdomar
Allergier

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

T1

Bakgrund:
• Frisk, medicinfri, ensamstående, feströkare
• Ont upptill i buken. Illamående, kräkningar (inducerade)
• Avföring, miktion normala. Koncentrerad urin
• Ihållande smärta
Status:
• AT: ligger helst, svett. Anikterisk perifert kompenserad

* Temp 37,5
* Cor ua
* Lungor ua
* Buk: vältränande, kraftigt ömmande i epigastriet

• PR: ua 

Diagnosföreslag:

A

Ischemi
- ex malrotation (unga personer, hela tarmen kan gå i nekros)

Inflammation (-it)

  • esofagit,
  • pankreatit
  • gallblåsa (kolecystit)
  • peritonit
  • appendicit

Ventrikel

  • ulcus
  • hiatusbråck
Reflux
Infektion
Aortadissektion, -aneurysm
Lunggenes
MI
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

T1
Bakgrund:
• Frisk, medicinfri, ensamstående, feströkare
• Ont upptill i buken. Illamående, kräkningar (inducerade)
• Avföring, miktion normala. Koncentrerad urin
• Ihållande smärta
Status:
• AT: ligger helst, svett. Anikterisk perifert kompenserad

* Temp 37,5
* Cor ua
* Lungor ua
* Buk: vältränande, kraftigt ömmande i epigastriet

• PR: ua 

Vidare handläggning på akuten?

A

Vidare handläggning

1. ABCDE 
2. Sjuk eller inte?
3. Anamnes
4. Lab
	a. Blodstatus
	b. CRP, LPK
	c. Elektrolyter, krea
	d. Amylas, (lipas)
	e. Glukos
	f. Bastest
	g. Pk-INR, APTT
5. EKG, bilddiagnostik: 
	a. CT
	b. Röntgen
	c. UL
6. V-sond - alltid
	a. Undvik aspiration
7. KAD, 
	a. 1ml/kg/h
	b. 0,5 dl/h
8. Dropp
	a. Ringeracetat - snabbt,
	b. NaCl - vid kräkningar,
9. Smärtstillande
	a. Morfin, 
10. (Profylaktisk 
	a. Antibiotika (inte pankreatit) b. Trombos)

FLaggpatienter
- NEWS

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

t1
Bakgrund:
• Frisk, medicinfri, ensamstående, feströkare
• Ont upptill i buken. Illamående, kräkningar (inducerade)
• Avföring, miktion normala. Koncentrerad urin
• Ihållande smärta
Status:
• AT: ligger helst, svett. Anikterisk perifert kompenserad

* Temp 37,5
* Cor ua
* Lungor ua
* Buk: vältränande, kraftigt ömmande i epigastriet

• PR: ua 

Frågeställning DT?

A
  1. Fri gas
    1. Blödning
    2. Pankreatit
    3. Aortadissektion,-aneurysm
  2. Ileus
  3. Tumör
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

T1

Orsaker till pankreatit?

A
Alkohol 
Gallsten 
---------
övrigt:
P-triglycerider > 10 g/l
Hypercalcemi
Ärftliga:
 - CF
 - ärftlig pankreatit
Iatrogent: 
- trauma, 
 - postoperativt, 
 -post ERCP

Pankreasgångobstruktion

  • tumör,
  • ampullstenos,
  • pancreas divisum
  • sfinkter Oddi dyskinesi

Duodenalobstruktion

Ischemi:

  • Hypotension,
  • Tromboembolism

Infektioner (bakteriella, virala eller parasitära)

Kroniska inflammatoriska och immunologiska sjukdomar:

  • SLE,
  • vaskulit,
  • Mb Crohn

Papill-, gallgångs- eller pankreastumör
Läkemedel
Idiopatiska

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

T1 Klassifiering av pankreatit?

A

Mild

  • Ingen organsvikt.
  • Inga lokala komplikationer

Medelsvår
-Med organsvikt <48 tim - och/eller lokala komplikationer

Svår
-med organsvikt >48 tim
+/-lokala komplikationer (pankreasnekros, abscess eller pseudocysta

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

T1
Bakgrund:
• Frisk, medicinfri, ensamstående, feströkare
• Ont upptill i buken. Illamående, kräkningar (inducerade)
• Avföring, miktion normala. Koncentrerad urin
• Ihållande smärta
Status:
• AT: ligger helst, svett. Anikterisk perifert kompenserad

* Temp 37,5
* Cor ua
* Lungor ua
* Buk: vältränande, kraftigt ömmande i epigastriet

• PR: ua 

Hb149 134-170g/L
B-Leukocyter 16.0 3.5-8.8x109/L
P-CRP<5 <10mg/L
P-Natrium137 137-145mmol/L

P-Kalium3.4 3.5-4.4mmol/L

P-Kreatinin78 60-105μmol/LP-Bilirubin19 <26μmol/L

P-ALP 0.9
0.70-1.9μmol/L

P-ASAT 0.42 <0.76μkat/L

P-ALAT0.63 <1.2μkat/L

P-Glukos5.7 4.2-10.9mmol/L

Du noterar att ett viktigt blodprov som du ordinerat missats. Vilket?

A

Amylas

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

T1

Akut pankreatit symptom?

A
  • Epigastriell snabbt uppkommen smärta
  • illamående, kräkningar , paralytisk ileus
  • lokal peritoneal retning i epigastriet vid bukpalp
  • subfebrilitet
  • cirkulatorisk påverkan
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

T1

Akut pankreatit diff diagnoser?

A
  • ulcus med utan perforation
  • kolecystit, -angit
  • rupturerad aortaaneurysm
  • MI
  • ileus
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

T1

Diagnostik kriterier för akut pankreatit

A

2/3:

Akut epigastriell smära
Amylas x3
DT - pankreatit tecken

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

T1

Pankreatit handläggning efter diagnos?

A

Besluta om

vårdnivå (cirkulatorisk påverkan?, organsvikt?)

vätskebehov

  • ringeracetat (alltid kan ges snabbt)
  • NaCl (kräkningar)

Smärtstillning

Eventuell antibiotika

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

T1

Pankreatit handläggning efter diagnos?

A

Besluta om

vårdnivå (cirkulatorisk påverkan?, organsvikt?)

  • hypovolemi
  • oliguri
  • blodgaser

vätskebehov

  • ringeracetat (alltid kan ges snabbt)
  • NaCl (kräkningar)

Smärtstillning
-morfin

Eventuell antibiotika

  • sepsis?
  • koleangit
  • infektioner
  • nekroser, perpankreatiska vätskeansamlingar
  • endast vid identifierade infektioner
  • Tineam, ciprofloxacin
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

T1

Radiologiska fynd vid akut pankreatit (värdering)

A

Pankreatisk inflammation

  • normal
  • fokal, diffus förstorning
  • heterogen, infiltration i peripankreatisk fett väv
  • enstaka/multipla peripankreatiska ansamlingar
  • gas ansamling

Nekros

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

T1

Handläggning vid akut pankreatit

A
  1. Fasta
  2. V-sond
  3. Provtagning, kontroll
  4. Smärtlindring
  5. Vätskebehandling
  6. Antibiotika (behövs inte vid icke-komplicerad)
  7. Trombosprofylax
  8. Nutrtion?

Undersökning av orsak

  • UL -> upprepas vid lugnare skede
  • kolecystektomi ?
  • DT uppföljning inom 5 veckor (vid oklar diagnos)
  • Röntgenologisk/kirurgisik dränering? (infektion)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Per Andersson, 64 år, rökande rörmokare, har sedan tidigare blivit diagnostiserad med hypertoni och reumatoid artrit.

Han söker nu kvällstid på akutmottagningen pga. akut insättande buksmärta som pågått i två timmar. När jourhavande läkare träffar Per på akutmottagningen har han fått 10 mg morfin iv. utan nämnvärd effekt på smärtan.

Aktuell medicinering: Atenolol 50 mg x1, Acetylsalicylsyra 75 mg x1, Methotrexate 2,5 mg 5 tabletter en gång per vecka, Folsyra 5 mg x 1 sex dagar per vecka, Infliximab 300 mg var åttonde vecka. Per har inga allergier.

Vilka andra anamnestiska uppgifter vill du komplettera med?

A

Anamnes:

1. Alkohol?
2. LM?
3. Symptom
	a. Svimning?
4. Smärta
	a. Debut - när var hur
	b. Lokalisation
	c. Karaktär
	d. Lägesberoende
	e. Ihållande - intermittent
5. Tidigare sjukdomar?
6. Ärftlighet?
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

jourhavande läkare träffar Per på akutmottagningen har han fått 10 mg morfin iv. utan nämnvärd effekt på smärtan.

Aktuell medicinering: Atenolol 50 mg x1, Acetylsalicylsyra 75 mg x1, Methotrexate 2,5 mg 5 tabletter en gång per vecka, Folsyra 5 mg x 1 sex dagar per vecka, Infliximab 300 mg var åttonde vecka. Per har inga allergier.

Vad vill du fokusera på vid den somatiska undersökningen?

A

Gör brett status.

Viktigt att utesluta hjärt- och lungproblematik!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

jourhavande läkare träffar Per på akutmottagningen har han fått 10 mg morfin iv. utan nämnvärd effekt på smärtan.

Aktuell medicinering: Atenolol 50 mg x1, Acetylsalicylsyra 75 mg x1, Methotrexate 2,5 mg 5 tabletter en gång per vecka, Folsyra 5 mg x 1 sex dagar per vecka, Infliximab 300 mg var åttonde vecka. Per har inga allergier.

Vilka prover skulle du vilja beställa?

A
blodstatus,
		a. CRP, LPK
		b. Elektrolyter, krea
		c. Amylas
		d. Leverstatus
		e. PK/APTT
		f. Glukos
Bastest

EKG får inte glömmas !

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

er har inte haft några symtom från buken tidigare men hans RA har varit besvärlig de senaste två veckorna varför han, i tillägg till övriga mediciner, har medicinerat med Diklofenak 50 mg x3, med god effekt på smärtan i lederna. I morse märkte han av värk i epigastriet och i kväll fick han plötsligt svår smärta i övre delen av buken.

Status
AT: Smärtpåverkad, blek. Längd 1,83 m,
vikt 97 kg,
BMI 29 kg/m2.
Hjärta:
Regelbunden rytm, frekvens 110/min, inga biljud.
Lungor: Normala andningsljud bilateralt, ingen dämpning.
Bltr (15 cm manschett): 160/105 mmHg.
Buk: Spänd, kraftigt öm, med muskelförsvar framförallt i epigastriet.

EKG: Sinusrytm 110/min, inget anmärkningsvärt i övrigt.

Provsvar:
Analys Resultat Referens Enhet
B-Hemoglobin 146 134-170 g/
LB-Leukocyter15.5
* 4-9 x109/L

P-CRP20
* <10 mg/L

fP-Glukos 7.1*
3.8-6.0 mmol/L

P-Natrium 140
137-145 mmol/L

P-Kalium 3.9
3.5-4.4 mmol/L

P-Kreatinin 90
60-105 μmol/L

P-Amylas2.3*
<0.8 μkat/L

P-ALAT 0.7
<1.2 μkat/L

P-ASAT 0.6 <0.76 μkat/L

P-ALP 4.5* 0.6-1.8 μkat/L

P-GT 5.7* <2 μkat/L

U-Hb/erytrocyter 0 0 arb enh
U-Albumin 0 0 arb enh
U-Nitrit 0 0 arb en

Vilken är den mest sannolika diagnosen?

A

Perforerat ulkus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

er har inte haft några symtom från buken tidigare men hans RA har varit besvärlig de senaste två veckorna varför han, i tillägg till övriga mediciner, har medicinerat med Diklofenak 50 mg x3, med god effekt på smärtan i lederna. I morse märkte han av värk i epigastriet och i kväll fick han plötsligt svår smärta i övre delen av buken.

Status
AT: Smärtpåverkad, blek. Längd 1,83 m,
vikt 97 kg,
BMI 29 kg/m2.
Hjärta:
Regelbunden rytm, frekvens 110/min, inga biljud.
Lungor: Normala andningsljud bilateralt, ingen dämpning.
Bltr (15 cm manschett): 160/105 mmHg.
Buk: Spänd, kraftigt öm, med muskelförsvar framförallt i epigastriet.

EKG: Sinusrytm 110/min, inget anmärkningsvärt i övrigt.

Provsvar:
Analys Resultat Referens Enhet
B-Hemoglobin 146 134-170 g/
LB-Leukocyter15.5* 4-9 x109/L
P-CRP20* <10 mg/L 
fP-Glukos 7.1* 3.8-6.0 mmol/L
P-Natrium 140 137-145 mmol/L
P-Kalium 3.9 3.5-4.4 mmol/L
P-Kreatinin 90 60-105 μmol/L
P-Amylas2.3* <0.8 μkat/L
P-ALAT 0.7 <1.2 μkat/L
P-ASAT 0.6 <0.76 μkat/L
P-ALP 4.5* 0.6-1.8 μkat/L
P-GT 5.7* <2 μkat/L
U-Hb/erytrocyter 0 0 arb enh
U-Albumin 0 0 arb enh
U-Nitrit 0 0 arb en

Vilka differentialdiagnoser överväger du?

A

Differentialdiagnostiskt bör i första hand aortaaneurysm, akut pankreatit, gallstensanfall och hjärtinfarkt övervägas.

Orsaker till smärta
	1. GI
	2. Peritoneum
	3. Kärl
	4. Urogenitalia
	5. Neuro
	6. Hud
	7. Endokrint
	8. Retroperitonealt
(Gynekologiskt)
Big five (mest akuta)
	1. rAAA (aortaaneurysm)
	2. Tarmischemi
	3. Ileus
	4. Perforerat ulcus
Pankreatit
Vanligaste:
	1. Appendicit
	2. Gallstenssjukdom
	3. Divertikulit
	4. Njursten
	5. Ulkus, dyspepsi
	6. Malignitet
Ospecifika
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

er har inte haft några symtom från buken tidigare men hans RA har varit besvärlig de senaste två veckorna varför han, i tillägg till övriga mediciner, har medicinerat med Diklofenak 50 mg x3, med god effekt på smärtan i lederna. I morse märkte han av värk i epigastriet och i kväll fick han plötsligt svår smärta i övre delen av buken.

Status
AT: Smärtpåverkad, blek. Längd 1,83 m,
vikt 97 kg,
BMI 29 kg/m2.
Hjärta:
Regelbunden rytm, frekvens 110/min, inga biljud.
Lungor: Normala andningsljud bilateralt, ingen dämpning.
Bltr (15 cm manschett): 160/105 mmHg.
Buk: Spänd, kraftigt öm, med muskelförsvar framförallt i epigastriet.

EKG: Sinusrytm 110/min, inget anmärkningsvärt i övrigt.

Provsvar:
Analys Resultat Referens Enhet
B-Hemoglobin 146 134-170 g/
LB-Leukocyter15.5* 4-9 x109/L
P-CRP20* <10 mg/L 
fP-Glukos 7.1* 3.8-6.0 mmol/L
P-Natrium 140 137-145 mmol/L
P-Kalium 3.9 3.5-4.4 mmol/L
P-Kreatinin 90 60-105 μmol/L
P-Amylas2.3* <0.8 μkat/L
P-ALAT 0.7 <1.2 μkat/L
P-ASAT 0.6 <0.76 μkat/L
P-ALP 4.5* 0.6-1.8 μkat/L
P-GT 5.7* <2 μkat/L
U-Hb/erytrocyter 0 0 arb enh
U-Albumin 0 0 arb enh
U-Nitrit 0 0 arb en

Behov av ytterligare undersökning?

A

DT

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Diklofenakbehandlad. DT buk visar fri gas och Per har symtom som i första hand tyder på perforerat ulcus.
Fortsatt handläggning?

A

Smärtstillning
-epiduralt (ofta bra vid operationsbehov)

Kirurgi 
- lapraskopiskt
- öppet
\+ sy ihop + täcka med omment
större operation typ Billroth II

PPI

Cancerutredning PAD av sårkanten

Restriktivitet med diklofenak och andra NSAID

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Klinisk bild vid perforerat ulkus?

A

Urakut central eller diffus buksmärta

Rökning (ökar risken tiofalt)

Behandling med NSAID, steroider

Allmänpåverkan, cirkulatorisk påverkan

Feber

Generell peritonit (”brädhård buk”)

Ofta initialt stegrade LPK, senare i förloppet kraftigt stegrat CRP
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Handläggning vid misstänkt perforerad ulkus?

A

Vitala parametrar - ABCDE¨
- syrgas

Venös infarter (2st)

Smärtstillning
- opioider i.v

Vätska elektrolyter

  • ringer
  • Nacl (kräkning)

V-sond

KAD

Radiologisk undersökoning
- operation utan röntgen

Läkemedel

  • ppi iv
  • ab iv

Operation
- snabbt 12-24h

Uppföljning

  • eradikering av H.pylori
  • rökstopp
  • LM (NSAID; ASA; steroider)
  • PPIs
  • gastroskopi postoperativt (malignitet?
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

The big five inom buksmärta

A
Perforerat ulcus
Akut pankreatit 
Aorta aneurysm (ruptur)
Ileus
Tarmischemi
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Riskfaktorer för perforerad ulkus?

A
  • äldre
  • rökning (viktigas)
  • NSAID
  • kortikosteroider
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Symptom vid perforerat ulkus?

A

Akut buksmärta

  • epigastriet –> sprider sig till hela buken
  • lättar och förvärras
  • (höger fossa–>rinner ner med kolon–> cecum)

GI-symptom

  • kräkningar, illamående
  • ingen avföringsrubbning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Viktiga anamentiska uppgifter vid misstänkt ulkus perforation?

A

Smärtanamnes (sekundsnabb smärta, patienten kan ofta ange exakt när smärtan började).

Symtom på ulkussjukdom (t ex förbättring/försämring efter födointag, sugande känsla i epigastriet).
Endast en tredjedel av patienterna har dock symtom på ulkussjukdom innan perforationen.

Rökning (enskilt viktigaste riskfaktorn för perforerat ulkus).

Övriga riskfaktorer (hög ålder, multisjuk, läkemedel).

Tidigare smärtepisoder (framför allt äldre har ofta inga smärtor alls av sin ulkussjukdom).

Tidigare sjukdomar (inklusive känd ulkussjukdom, immunosuppression, obesitaskirurgi).

Nyligen genomgången gastroskopi? (liten risk för iatrogen perforation).

Aktuella läkemedel (inklusive ASA, NSAID, steroider

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Statusfynd vid perforerat ulcus?

A
Cirkulatorisk påverkade
Smärta
 -ligger helst
 - rörelse förvärrar
 - övre buksmärta
Feber 

Kardiopulmonellt status

Bukstatus

  • avsaknad av tarmljud
  • ofrivillig muskelförsvar (brädhård buk)
  • palpationsömhet, släppömhet
  • PR - ua

Vitala parametrar?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Lab vid perforerat ulkus:

A

Rutinprover inklusive Hb, LPK, CRP, Na, K, kreatinin, glukos.

Oftast tydlig stegring av LPK (tidigt) och/eller CRP (efter 6-12 timmar), övriga prover oftast normala.

Differentialdiagnostiska prover, såsom:

- Leverprover och pankreasamylas (pankreasamylas är ibland lätt stegrat vid perforerat ulkus)
- Troponin
- D-dimer (om normalvärde är differentialdiagnosen tarmischemi osannolik).

Koagulationsstatus, blodgruppering, bastest.

Övrig initial diagnostik

EKG
V-sond, minst 16 Ch för skydd av luftvägar och avlastning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Frågeställning vid BÖS/CT-buk vid misstänkt perforerat ulkus?

A

Fri gas?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Differential diagnoser vid perforerat ulkus?

A
Kirurgiska
    Pankreatit
    Rupturerat aortaaneurysm (AAA)
    Ileus
    Tarmischemi
    Ulkus utan perforation
    Njurartäremboli/-trombos
    Njurstensanfall
    Gallstenssjukdom
    Esofagusperforation
    Sigmoideumperforation
    Inklämt paraesofagealt hiatushernia

Icke-kirurgiska
Hjärtinfarkt
Aortadissektion
Lungemboli
Koliter (toxiska, infektiösa, autoimmuna)
Gastroenterit
Urosepsis hos äldre (se Pyelonefrit hos kvinnor, akut)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Vad betyder melena?

A

Svart (blod i) avföring. Tyder på övre GI-blödning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Vad betyder hematochezi?

A

Färskt blod i avföringen. Rödfärgat.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Vilka är de vanligaste blödningskällorna vid GI-blödning?

A

Divertiklar

Blödande tumör

  • cancer
  • polyp

Hemorrojder

Kolit/proktit

Angiodysplasi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Vad betyder kaffesumpskräkning?

A

Kräkningar som påminner om kaffesump. Mörkfärgat

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Vad betyder hematemes?

A

Blodig kräkning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

Vad betyder hemoptys?

A

Blodiga upphostningar. Ofta ljusrött

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

Var går gränsen mellan övre och nedre GI-blödningar?

A

Lig. Treitz

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

Riskfaktorer (LM) för övre GI-blödningar

A
  • antikoagulantia
  • SSRI
  • NSAID
  • kortison
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

Kliniska bild vid övre GI-blödning?

A

Blodiga/kaffesumpkräkning
Svart/blodig avföring
Tidigare ulcus sjd

Stressulcus ex tidigare IVA-behandlad

Alkoholmissbruk

Leversjukdom,

  • spider naevi,
  • caput medusae,
  • ikterus,
  • palmarerytem
  • levervärden

Esofagus varicer

LM-antikoagulantia, SSRIs, NSAID, kortison

Cirkulationspåverkan
- perifer kyla
- cerebral påverkan
- puls >100
- BP<100 
- blekhet
- pågående blödning (ex i V-sond)
==> till IVA
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

Åtgärder akut över GI-blödning?

A
1. Vitala parametrar
Cirkulationspåverkad --> kontakta narkos --> IVA?
- blodgaser
- syre 4-6L
- EKG-övervakning
- KAD
- CVK
- Följ Hb, EVF (varje h)
- ventrikelsköljning
  1. Grova PVKs 2st
  2. Provtagning:
    - Blodstatus, TPK
    - PK-INR, APTT
    - El, krea
    - Lever
    - blodgrupp, bastest
  3. Beställ MAF (mikroaggregatfattig erytrocytkoncentrat) –> Hb 70-80 –> transfusion
  4. Vätska
    - ringeracetat
  5. Ventrikelsond (grov)
  6. Gastroskopi
    - akut 1-2h
    - annars inom 24 h
  7. Fasta
  8. Sätt ut vissa LM
  9. Riktad behandling
  10. Operation?
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q

Hur värderas risken vid övre GI-blödning?

A

Glasgow-Blatchford Score GBS

  • Hb
  • urea
  • SBP
  • övrigt (puls, melena, svimning, leversjukdom, hjärtsvikt)

Rockall

  • ålder
  • chock
  • samsjuklighet
  • endoskopisk diagnos och bedömning

0-1 hem, gastroskoperas i lugnt skede
>1 gastroskopi inom 24 h

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
43
Q

Orsaker till akuta nedre gastrointestinala blödningar?

A

Anatomiskt

  1. divertiklar
  2. anorektala åkommor
  3. postpolypektomi

Vaskulär

  1. Ischemisk kolit
  2. Angiodysplasi
  3. Strålnings proktit/kolit

Inflammatorisk

  1. Infektiöst kolit
  2. IBD
  3. Antibiotikarelaterad kolit

Neoplasi

  1. kolorektalcancer
  2. kolorektal polyp
Vanligaste:
Blödande divertikel 40%
Ischemisk kolit 19%
Kolorektala tumörer 17%
Anorektala åkommor
- hemorrojder 5-10%
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
44
Q

Viktiga anamnetiska uppgifter vid akut nedre GI-blödning?

A

Debut

  • när, var, hur
  • plötsligt vs smygande
  • ihållande vs intermittent
  • pågående

Blödningsform

  • melena (ofta övre)
  • färskt (nedre)

Andra symptom:

  • buksmärtor (divertikulit, ischemisk/annan kolit)
  • förändrade avföringsvanor (diarre-kolit?)
  • ofrivillig viktnedgång (malignitet)

Andra sjukdomar

  • tarmsjukdom
  • kardiovaskulära tillstånd
  • DM
  • leversjukdom
  • lungsjd
  • njursjd

LM

  • ASA, NSAID
  • NOAK
  • ab

Tidigare ulkus, hemorrojder

Heriditet

  • blödningsbenägenhet?
  • annat

Exponering

  • alkohol, rökning annat
  • utlandsresa
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
45
Q

Akut handläggning vid akut nedre GI-blödning?

A
  1. ABCDE - vitala parametrar
    - puls, bp, af,
    - ekg
  2. Blodförlust, cirkulatoriskt
    - tecken på hemodynamisk påverkan (hypotension, takykardi, blekhet, svimningsanamnes)
  3. Infarter (2 grova)
  4. Vätska (ringeracetat)
  5. Ventrikelsond (misstanke om övre)
  6. KAD?
  7. Lab
    - hb
    - lpk, tpk
    - pk, aptt
    - el, krea
    - leverstatus
    - blodgruppering, bastest
  8. Beställ SAG (hemodynamisk påverkan)
  9. Seponera LM
  10. Rektoskopi
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
46
Q

Utredning vid nedre GI-blödning?

A

Gastroskopi (övre blödning)

Koloskopi (12-24h)
- laxering

Angiografi

Kirurgi

Videokapselendoskopi

Skintigrafi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
47
Q

Tom Sanders, 27 år, är tidigare frisk. Han röker sedan knappt tio år tillbaka och arbetar som lastbilschaufför. Han tar inga mediciner och har förutom säsongsbunden hösnuva inga allergier.

Han söker nu kvällstid på akutmottagningen pga. feber och smärta kring ändtarmsöppningen. Klockan är 21.45 när du träffar Tom som akutjour.
Vilka andra anamnestiska uppgifter vill du komplettera med?

A

Smärta

  • debut
  • ihållande vs intermittent
  • lägesberoende?

Feber
- debut

Frossa, svettningar?

Avföring

  • förändring
  • konsistens (diarrer)
  • blod, mörkt?
Andra GI-problem
- illamående?
- kräkningar?
- tarmvanor, funkti
on

Viktnedgång

Exponering

  • alkohol, rökning annat
  • utlandsresa
  • Nya partners?

Ärftlighet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
48
Q

Tom Sanders, 27 år, är tidigare frisk. Han röker sedan knappt tio år tillbaka och arbetar som lastbilschaufför. Han tar inga mediciner och har förutom säsongsbunden hösnuva inga allergier.
Han söker nu kvällstid på akutmottagningen pga. feber och smärta kring ändtarmsöppningen. Klockan är 21.45 när du träffar Tom som akutjour.

Vad vill du fokusera på vid den somatiska undersökningen?

A

Brett status:

Bltr: 120/80 mmHg.
Temp: 38,2 °C
Hjärta: Regelbunden rytm, frekvens 80/min, inga biljud.
Lungor: Normala andningsljud bilateralt, ingen dämpning.
Buk: Mjuk, oöm. Inga resistenser.
Vid ändtarmsöppningen ses rodnad på höger sida och området är hårt, varmt och ömmande.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
49
Q

Tom Sanders, 27 år, är tidigare frisk. Han röker sedan knappt tio år tillbaka och arbetar som lastbilschaufför. Han tar inga mediciner och har förutom säsongsbunden hösnuva inga allergier.
Han söker nu kvällstid på akutmottagningen pga. feber och smärta kring ändtarmsöppningen. Klockan är 21.45 när du träffar Tom som akutjour.

Vilka prover skulle du vilja beställa?

A

Blodstatus
CRP, LPK, TPK
El, krea
Leverstatus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
50
Q

Status
Bltr: 120/80 mmHg.
Temp: 38,2 °C
Hjärta: Regelbunden rytm, frekvens 80/min, inga biljud.
Lungor: Normala andningsljud bilateralt, ingen dämpning.
Buk: Mjuk, oöm. Inga resistenser.
Vid ändtarmsöppningen ses rodnad på höger sida och området är hårt, varmt och ömmande.

Analys Resultat Referens Enhet
B-Hemoglobin 135 134-170 g/L
B-Leukocyter 8.6 4-9 x109/L
P-CRP 12* <10 mg/L
Vilken är den mest sannolika diagnosen?
A

Du konstaterar att Tom har drabbats av en perianalabscess.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
51
Q

Status
Bltr: 120/80 mmHg.
Temp: 38,2 °C
Hjärta: Regelbunden rytm, frekvens 80/min, inga biljud.
Lungor: Normala andningsljud bilateralt, ingen dämpning.
Buk: Mjuk, oöm. Inga resistenser.
Vid ändtarmsöppningen ses rodnad på höger sida och området är hårt, varmt och ömmande.

B-Hemoglobin 135 134-170 g/L
B-Leukocyter 8.6 4-9 x109/L
P-CRP 12* <10 mg/L

Du konstaterar att Tom har drabbats av en perianalabscess.

Behov av ytterligare undersökningar?

A

Odling ur abcess, blod

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
52
Q

Status
Bltr: 120/80 mmHg.
Temp: 38,2 °C
Hjärta: Regelbunden rytm, frekvens 80/min, inga biljud.
Lungor: Normala andningsljud bilateralt, ingen dämpning.
Buk: Mjuk, oöm. Inga resistenser.
Vid ändtarmsöppningen ses rodnad på höger sida och området är hårt, varmt och ömmande.

B-Hemoglobin 135 134-170 g/L
B-Leukocyter 8.6 4-9 x109/L
P-CRP 12* <10 mg/L

Du konstaterar att Tom har drabbats av en perianalabscess.

Behov av ytterligare undersökningar?

A

Dränering?

Odling

OBS! ingen antibiotika

Uppföljning

  • undvika analfistel
  • utesluta Crohns
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
53
Q

Riskfaktorer för perianalabcesser?

A

Manligt kön

Rökning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
54
Q

Symptom vid analabcesser?

A

Smärta

  • dov, kontinuerlig, molande
  • tilltagande

Ömhet
- lokal, uttalad

Feber¨
- initialt låg, kan stiga

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
55
Q

Klinisk bild vid analabcess?

A

Anamnes

  • kort 1-2 dygn
  • tarmsjukdomar (oftast inget samband)

Inspektion

  • flegmone, rodnad, temperaturökad hud
  • purulent flytning

Palpation
- kan finnas innanför analöppningen (submukös abcess)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
56
Q

Differentialdiagnoser till smärt av vid analöppningen?

A
Trauma
Fissurer
Fistlar/abcess
Hemorroider
STDs
- kondylom

Ovanligt

  • analcancer (skivepitel)
  • rektalcancer
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
57
Q

Vad är en kalori?

A

Den mängde energi som går åt att värma 1 mg vatten 1 C.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
58
Q

Hur många kalorier är ett gram glukos eller protein?

A

4kcal

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
59
Q

Hur många kalorier är 1 g fett?

A

9 kcal

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
60
Q

Hur mycket ATP uppstår ur en glukosmolekyl?

A

32 ATP

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
61
Q

Vad är CO2/O2-kvoten vid förbränning av glukos?

A

1

62
Q

Hur mycket ATP uppstår ca vid förbränning av fett?

A

106 ATP

63
Q

Vad är CO2/O2 vid förbränning av fett?

A

0,7

64
Q

Vad är CO2/O2 vid förbränning av proteiner?

A

o,8

65
Q

Vad är CO2/O2 kvoten vid förbränning av normal kost?

A

ca 0,85

66
Q

Ge exempel på faktorer som påverkar kaloribehovet?

A
Vikt
Kön
Ålder
Muskelmassa
Aktivitetsnivå
Feber
Sjukdom
67
Q

Vad är BMR?

A

Basal metabolic rate

68
Q

Hur räknas BMR?

A

Harris Bendict formel

69
Q

Hur påverkas metabolismen vid sjukdom?

A

Matleda = anorexia
Katabolismen ökar
IR
Kortisolutsöndring o inflammatorisk mediatorer

Under uppbyggnadfas efter sjukdom har man stort energibehov

70
Q

Vad sker vid svält?

A

Muskelprotein sparas

Proteinsparande

Vilometabolismen minskar

Glukosutnuyttjandet minskar

Fettoxidationen täcker energibehovet

71
Q

Vad sker vid trauma (metabolism)?

A

Muskelprotein konsumeras

Dåligt proteinsparande

Vilometabolismen ökar

Ökad glukosomsättning
Fettoxidationen ökar

72
Q

Hur kan man ge nutrition till sjuka?

A

Mat

Sond - består av glukos, protein, fett och tillsatser

IV - glukos, nutritionslösningar med glukos, protein, fett och tillsatser

  • svagare lösningar kan ges perifert
  • Starkare via central infart (CVK)
73
Q

Hur mycket glukos innehåller 5% glukos per ml?

Hur mycket kalorier innehåller en liter?

A

50 mg /ml

0,05 g/ml

50 g * 4 kcal = 200 kcal.

74
Q

Hur mycket kalorier innehåller 1000 ml 10% glukos?

A

100 g * 4kcal /g

400 kcal

75
Q

Hur ska man strukturera upp nutritionen på IVA?

A

Glukos första dygnen
Tidig enteral nutrition via sond

Indirekt kalorimetri

Öka stegvis energiintaget. Helst enteralt

76
Q

Varför är enteral nutrtion bättre än IV?

A

Ger tarmen något att jobba med

Lägre risk för hyperlipidemi

MIndre komplikationsrisk ex infektioner

Motverkar barriärskada?

77
Q

Hur vanligt förekommande är malnutrition hos inneliggande?

A

Otroligt vanligt (20-33%)

78
Q

Vilka konsekvenser har malnutrition hos inneliggande?

A

Ökad dödlighet
Ökad risk för komplikationer
Ökad vårdtyngd
Förlängd vårdtid

79
Q

Beskriv kortfattat processen kring nutritionsbedömning

A

Nutrtionsbedömning ska göras första dygnet

Kostregistrering ska utföras i tre dagar

Om nutritionsbedömningen ger poäng–> kontakta dietist

Dietist räknar ut kaloribehov och sätter in kosttillägg

Väg patienten!

80
Q

Varför borde KOL-patient äta mindre socker och mera fettrik kost?

A

Vid förbränning av fett bildas mindre koldioxid som patienten måste göra sig av med

CO2/O2(glukos)= 1
CO2/O2(fett)=0,7

81
Q
Uppskatta ungefärlig energiåtgång vid:
vila
sängliggande
uppegående
återhämtning?
A
  • vila 20kcal/kg/dygn
  • säng 25
  • uppegående 30
  • återhämtning 35-50
82
Q

Hur påverkas energiåtgången av feber?

A

Den ökar

(Vid feber ökar energiåtgången med 13-15 % per grad ökning) kontrollera

83
Q

Vad är indirekt kalorimetri?

A

En teknik där man mäter syre och koldioxid i in och uttandningsluften.

Mäter bla syrekonsumtion, koldioxidproduktion, o energibehov

(EE= 5,5 * VO2 + 1,76 * VCO2 - 1,99 Un)

84
Q

Vad för nutrition ges första dygnet efter operation?

A

Glukos räcker

85
Q

Hur stor är energiåtgången vid sängliggande ?

A

25kcal/kg/dygn

86
Q

Hur många mmol/L etonol i plasma motsvarar 1 promille?

A

27-28 mmol/L

87
Q

Vilka risker finns det med sedering/sövning av alkoholpåverkade patienter?

A

Dehydrering–>hypovolemi

88
Q

Vad ska man tänka på före man ger glukos till alkoholmissbrukande patienter?

A

Att ge B1, tiamin

89
Q

(T9)
Tidigare frisk 19 åring, normalbyggd, icke-rökare, medicinfri.

Knä mot magen under fotbollsmatch . Svåra centrala smä
rtor, kräktes, illamående.

Ankomst:
Ihållande smärta, värst i vänster flank. Morfin 5 mg IV

AT: ligger helst på rygg, svettig,
Hjärta: 85 slag/min
Lungor: 140/80, AF 22/min
Buk: tyst, normalkonf, kraftig ömhet centralt i buk o vänster flank

Vilka prov tar du?

A

Hb, LPK, CRP, Na, K, krea, Bilirubin, ALP, ASAT, ALAT, amylas, glukos

90
Q

(T9)
Tidigare frisk 19 åring, normalbyggd, icke-rökare, medicinfri.

Knä mot magen under fotbollsmatch . Svåra centrala smä
rtor, kräktes, illamående.

Ankomst:
Ihållande smärta, värst i vänster flank. Morfin 5 mg IV

AT: ligger helst på rygg, svettig,
Hjärta: 85 slag/min
Lungor: 140/80, AF 22/min
Buk: tyst, normalkonf, kraftig ömhet centralt i buk o vänster flank

Hb, LPK (förhöjt), CRP, Na (nedre gränsen), K (sänkt), krea, Bilirubin 19 (<26), ALP, ASAT, ALAT, amylas, glukos

Fortsatt handläggning?

A

Venös infart

DT-buk

91
Q

(T9)
Tidigare frisk 19 åring, normalbyggd, icke-rökare, medicinfri.

Knä mot magen under fotbollsmatch . Svåra centrala smä
rtor, kräktes, illamående.

Ankomst:
Ihållande smärta, värst i vänster flank. Morfin 5 mg IV

AT: ligger helst på rygg, svettig,
Hjärta: 85 slag/min
Lungor: 140/80, AF 22/min
Buk: tyst, normalkonf, kraftig ömhet centralt i buk o vänster flank

Hb, LPK (förhöjt), CRP, Na (nedre gränsen), K (sänkt), krea, Bilirubin 19 (<26), ALP, ASAT, ALAT, amylas, glukos

Du beställer DT.
Vilka skador kan traumat ha gett?
Frågeställning?

A
Fri gas,
Fri västka
Revbensfraktur
Hemothorax
Pneumothorax
Tecken på organskada
92
Q

(T9) Vad är viktigt att tänka på (som diff) efter trauma:

- fri vätska i buken, utan parenkymatös skada vid DT?

A

Tarmskada

Mesenteriell blödning

93
Q

(T9) Isolerad fri vätska i buken vid trauma-DT hos en stabil patient utgör ett behandlingsdilemma. Fri
vätska i buken utan parenkymatös skada kan vara ett tecken på tarmskada alternativt mesenteriell
blödning.
I det aktuella fallet tolkade man fyndet i första hand som en liten blödning och patienten blev inlagd
för observation och nya prover dagen efter.
Knappt tolv timmar efter Kaspers ankomst till akutmottagningen blir du sökt av sjuksköterskan på
avdelningen. Hon berättar att Kasper har fått mer ont. Han är dock fortsatt stabil i vitala parametrar.
När du träffar Kasper är han kallsvettig och då du klämmer på buken känns den hård och det gör
rejält ont.

Vad gör du nu?

A

Laproskopi

94
Q

(T9) Vad är en bra primär diagnostisk metod vid trubbigt trauma?

Vilka skador framkommer ofta bra vid undersökningen?

Vilka skador kan missas?

A

DT-buk, thorax

Mjälte, lever, lungor, nedre revben

Tarm och pankreasskador

95
Q

(T9) Handläggning vid trubbig våld mot buken?

A

DT

Aktivt observation vid fri vätska

Uppföljande DT efter 4-6 h
- IV och enteral kontrast

Laparoskopi

96
Q

(T9)Vad är mekanismen bakom tunntarmskada vid trubbig buktrauma?

A

Vid kraftig kompression av tarmen mot ryggraden ökar intraluminala trycket.

Tryckökningen kan ge upphov ill laceration och tarmruptur.

97
Q

(T9) Var sker ofta tunntarmslaceration vid trubbigt buktrauma?

Varför?

A

Ofta nära Treitz ligament

Tarmen är relativt fixerad där i bukhålan

98
Q

(T9) Var sker ofta tunntarmslaceration vid trubbigt buktrauma?

Varför?

A

Ofta nära Treitz ligament

Tarmen är relativt fixerad där i bukhålan

99
Q

(T10) Vad ska man tänka om nyopererad inte mår bra?

A

Postoperativ komplikation tills motsatsen är bevisad

100
Q

(T10) 39-årig kvinna, astma, appendektomi 12-års ålder, övrigt frisk

FM: laparoskopisk kolecystektomi pga upprepade svåra gallstensanfall.
Besvärlig operation–> förväntade ärrbildningar.

Kvällen: klagar över smärtor utstrålning mot ryggen

Status:
AT: blek, trött, smärtpåverkad, kallsvettig
T: 37,8C
Cor: rytm 110,
BP: 110/76
Lungor: u.a
Buk: sparsamt med normala tarmljud, små blodfläckar

Handläggning?

A
DT-buk
IV-infart
- infusion ringeracetat
Blodprover
- blodstatus
- CRP
- elektrolytstatus
Smärtlindring 5 mg morfin
101
Q

(T10) 39-årig kvinna, astma, appendektomi 12-års ålder, övrigt frisk

FM: laparoskopisk kolecystektomi pga upprepade svåra gallstensanfall.
Besvärlig operation–> förväntade ärrbildningar.

Kvällen: klagar över smärtor utstrålning mot ryggen

Status:
AT: blek, trött, smärtpåverkad, kallsvettig
T: 37,8C
Cor: rytm 110,
BP: 110/76
Lungor: u.a
Buk: sparsamt med normala tarmljud, små blodfläckar

Frågeställning på DT?

A

????

Blödning
Fri vätska
Fri gas

102
Q

(T10) Postoperatia komplikationer efter gallkirurgi och annan bukkirurgi?

A
galläckage
Blödning
Iatrogen tarmskada
Lungemboli
Djup ventrombos
Aspirationspneumoni
Sårinfektion
103
Q

(T10) Riskfaktorer för postoperativa komplikationer?

A
Rökning
Alkoholkonsumtion
Obesitas
Ålder
Immobilisering
Komorbiditet
Hjärt-kärlsjukdom
DM
Trombosbenägenhet
Blödningsbenägenhet
104
Q

(T10) Riskfaktorer för postoperativa komplikationer?

A
Rökning
Alkoholkonsumtion
Obesitas
Ålder
Immobilisering
Komorbiditet
Hjärt-kärlsjukdom
DM
Trombosbenägenhet
Blödningsbenägenhet
105
Q

(T10) Hur kan man förebygga postoperativa komplikationer?

A
Rökstopp
Avstå från alkohol
Daglig motion
Trombosprofylax
Tidig mobilisering
God blodsockerkontroll
106
Q

(T10) Hur kan man förebygga postoperativa komplikationer?

A
Rökstopp
Avstå från alkohol
Daglig motion
Trombosprofylax
Tidig mobilisering
God blodsockerkontroll
107
Q

(T8) 62 årig man akuttmottagning. Kraftiga buksmärtor.

Anamnes:

A
  1. Symptom
    a. Smärta
    - debut,
    - karaktär
    - läges, röresleberoende
    - varaktighet - intermittent, ihållande
    b. Feber
    c. Illamående,kräkningar
    d. Viktnedgång
  2. Avföring
    a. Blod, svart avföring
    b. Tarmtömning
  3. Exponering
    a. Utlandsresor
    b. Andra sjuka
    c. Alkohol, rökning
  4. Tidigare sjukdomar, LM
  5. Ärftlighet
108
Q

(T8) 62 årig man akuttmottagning. Kraftiga buksmärtor.

Status

A

AT
Lungor
Hjärta
Temp

Buk:

  • inspektion
  • auskultation
  • palpation
  • perkussion
109
Q

(T8) 62 årig man akuttmottagning. Kraftiga buksmärtor.

Prover:

A

Prover:

  • Blodstatus
  • CRP, LPK
  • el, krea
  • Leverstatus (albumin?)
  • Amylas
  • Glukos
  • Bastest, blodgruppering
110
Q

(T8) 62 årig man akuttmottagning. Kraftiga buksmärtor. Illamående

Status:
AT: smärtpåverkad
Hud: varm, fuktig
T:36,8
Cor:89 
BP: 145/85
Lungor AF 12,
Buk: Metalliska klingande tarmljud, nedre högra kvadranten palperas hönsäggstor resistens

Provsvar: u.a.

Vidare diagnostik?

A

DT-buk

111
Q
T buk visar en neuroendokrin tumör, som ses som en hypervaskulär massa (röd pil) med 
desmoplastisk reaktion (gul pil). Dessutom ses tecken till tunntarmsileus i form av dilaterad 
tunntarm proximalt om tumören

Behandlingsalternativ:

  • fördelar
  • nackdelar
  • risker
A

MDK (Låg överlevnad)

SVF

Operation radikalt

Läkemedel

Strålning

Palliativ

112
Q

(t8) Symptom vid neuroendokrin tunntarmstumör:

A
  • assymtomatisk (LN-metastaser - DT)
  • diarre (hormonellt, ileus)
  • buksmärtor (indragen tarm -> fibrotisering kring LN-metastaser)
  • flush (hormoner, serotonin)
  • Levermetastas (hjärtklaffsfibros)
  • trötthet, dyspne, ödem, ascites
  • diarreer
  • återkommande HP-negativa magssår
  • hypoglykemi
  • hjärtklappning, ångest, HT
113
Q

(T8) Prover och undersökningar vid neuroendokrina tumörer

A

Allmänna basala prover
Kromogranin A, 5-HIAA (nedbrytningsprodukt av serotonin) (ospecifika)

Somatostatin-rec PET (DOTATOC-PET, gallium PET)

Biopsi - histopat, immunohistokemi

PET-DT

114
Q

T10 Vanligaste orsaken till kolecystit?

A

Gallsten 90% (stenar täpper till gallblåsehalsen)

…..
övrigt:
Akalkulös kolecystit <10%
Akut emfysematös kolecystut (ovanlig, DM)

115
Q

T10 Hur ser patogenesen ut för stenorsakad kolecystit?

A
  1. Sten täpper till
    - > ökat intraluminalt tryck
    - skadad mukosa, smärta
    - PG-frisättning
  2. Inflammatorisk process
  3. Ödem av gallblåseslemhinnan, ökad slemsekretion
  4. bakterieinvasion
116
Q

T10 Symptom vid kolecystit?=

A

Kontinuerlig smärta under höger arcus costalis, utstrålning till höger i ryggen

Smärta vid rörelse och djupinandning

Bukstatus:
- Lokal peritoneal retning under höger arcus,

Feber, subfebril

117
Q

T10 Differential diagnoser till smärta under höger arcus

A
Basal pneumoni
MI
Högersvikt
Leverabcess
Appendicit
Pyelonefrit
Pankreatit
Ulkussjd
Hepatit
Kolangit
118
Q

T10 Behandling vid kolecystit?

A
  1. Operation så tidigt som möjligt
    - även för skörare äldre patienter
    - oftast laparoskopiskt
  2. Elektiv behandling, sämre
  3. Fasta
  4. LM
119
Q

T10 Primär handläggning vid kolecystit?

A

UL,
Lungröntgen - lungpneumoni?

Blodprover:

  • Blodstatus
  • El, krea
  • Lever, amylas
  • glukos
  • CRP, LPK
  • blodgruppering, bastest

Preop:

  • EKG
  • Trombosprofylax
  • fasta
  • parenteral vätska
  • prostaglandninghämmare (diklogenak)
  • antibiotikaprofylax
  • Prover (K,Hb, PK-INR- krea- leverstatus- B-glukos)
  • sät ut LM (ACEi, insulin, PO DM-LM)

operation <24h

120
Q

T10 Gallstenars beståndsdelar?

A

Kolesterol
Bilirubin
Kalcium

Fettsyror, TG, proteiner, polysackarider

Bildas då gallan övermättnad på kolesterol

121
Q

T10 Hur stor andel har gallsten?

A

30 % av kvinnor över 40 år

20 % av män över 40 år

122
Q

T10 Riskfaktorer för gallsten?

A

Graviditet

Ålder

123
Q

T10 Symptom vid gallsten?

A

Attackvis påkommande svår/dov smärta - varierande intensitet

Utsrålning mot ryggen, höger skulderblad

Rastlöshet

Dermatom Th5-6 höger sida

124
Q

T10 Symptom vid gallsten?

A

Attackvis påkommande svår/dov smärta - varierande intensitet

Utsrålning mot ryggen, höger skulderblad

Rastlöshet

Dermatom Th5-6 höger sida

Ömhet över gallblåsan i anslutning till smärtattacakarna

Kan utlösas av fet/stekt mat, ägg, äpple, frukt

125
Q

T10 Undersökningar vid misstänkt gallstenssjukdom?

A

UL

Lab

MRCP

126
Q

T10 behandling av gallstenssjukdom?

A

Sfinkterotomi och stenextraktion

Diklofenak (hämmar PG-syntes) , spasmofen (morfin)

Kolecystektomi

  • symptomgivande anfall
  • recidiv
  • komplikationer –> kolecystit, pankreatti
  • förkalkad gallblåsevägg MDK
  • laparoskopisk vs öppen
127
Q

T10 behandling av gallstenssjukdom?

A

Sfinkterotomi och stenextraktion

Diklofenak (hämmar PG-syntes) , spasmofen (morfin)

Kolecystektomi

  • symptomgivande anfall
  • recidiv
  • komplikationer –> kolecystit, pankreatti
  • förkalkad gallblåsevägg MDK
  • laparoskopisk vs öppen
128
Q

T1 Varför kan gallsten orsaka akut pankreatit?

A

Stenen leder till stas i pankreas gångsystem. Vilket leder till ökad gångpermeabilitet och frisättning av enztmer

129
Q

T1 diagnos av akut pankreatit?

A

Amylas (lipas)

Hyperlipidemi

Anamnes:
Tidigare gallstensjukdomar
Alkohol

Leukocytos

Bukstatus - diff diagnoser

UL - gallsten

Endoskopiskt UL-. sällan

DT

MRCP

130
Q

Hur stor del av befolkningen har funktionell magtarmsjukdom?

A

1/3

131
Q

Olika klasser av funktionella magtarmsjukdomar?

Rome IV

A
A. Esofagusstörning
B. Gastroduodenal störning
C. Tarmstörningar
D. Centralt medierade störningar - GI, smärta
E. gallblåsa, sphincter of oddii (SO)
F. Anorektalstörningar
132
Q

Riskfaktorer för FBD

A

Livstrauma

Avikande GI-motilitet

Visceral hypersensitivitet

Tarmflora

Avvikande tarmbarriär

Inflammation

GI-infektion

Mat

Genetisk predisposition

Tidigare familjförhållanden

Kronisk stress

Psykosociala faktorer

133
Q

Vilka nervssystem kan vara påverkade vid FBD?

A

ENS

ANS

CNS

134
Q

Predisponerande faktorer för FBD

A

Genetik

Kvinna

Gastroenterit

Psykologiskt trauma

135
Q

Symtom triggers FBD

A

Mat

Stress

136
Q

Patologiska faktorer vid FBD?

A

Centrala modulering av afferenta signaler

Minskad hämning av efferenta signaler

Obalans i HPA-axeln

Autonom dysfunktion

Mikrobiota-ENS-interaktion

Immunaktivering

Serotonerg signalering

Barriärfunktion

Visceral hypersensitivitet

Förändrad sekretion o motilitet

137
Q

Ge exempel på faktorer som kan påverka mikromiljön i tarmen?

A

Genetisk polymorfism - genexpression

Brain-gut-axis

Ökad tarmpermeabilitet

Mukosal immunaktivering

Födoämneskänslighet, intolerans

Gallsalter

Neuroplasticitet

138
Q

Vilka störningar kan finns i brain-gut-axis vid FBD?

A

Överaktivt affektiv nervkrets

Överaktivt belöningssystem

Störd kognitiv nervkrets

Stört nedåtgående modulerande system

139
Q

Första steget i FBD behandling

A

Förklara, lugna, utbilda

“Det är vanligt”
“Jag misstänker ofarlig funktionsrubbning”

Förklara enkelt mekanismer

  • gärna skriftlig info
  • FBD-skola

Viktigt att utesluta vissa allvarliga sjd

140
Q

Kriterier för funktionell dyspepsi

A

Symtom sedan 6 månader
–> uppfyller kriterier i 3 månader

En eller flera:
A: Postprandiell distress syndrom PDS
1. Störande postprandiell mättnad
2. Störande tidig mättnad

B: Epigastric pain syndrome
3. Störande epigastriesmärta
4. Störande halsbränna

141
Q

Handläggning vid outredd dyspepsi

A
  1. Ålder < 50 år
    - provtagning - Hb
    - klinisk bild

2a) NSAID, ASA
- utsättningsförsök

b) Alarmsymtom?
- blödning
- F-Hb+
- anemi
- viktnedgång
- sväljningsbesvär
- kräkningar
- resistens i buken
- –> gastroskopi

3) H.pylori
- behandla
- följ upp

  1. Gastroskopi
    - över 50 år
    - alarmsymtom
142
Q

Behandlingsalternativ vid dyspepsi

A

Eradikering av H.pylori

PPI

Tricykliska antidepresiva

SSRI, SNRI

143
Q

Vilka risker finns med PPIs?

A

Pneumoni - sjukhusförvärvad

Tarminfektion - klostrider

Frakturer

Minskad effekt ASA, klopidogrel

144
Q

Vad är GERD/NERD?

A

Syrarelaterad matstrupsjd (ingår inte i de funktionella magtarmsjd)

Esofagit - endoskopisk dianos med synlig inflammation i matstrupen. Utesluta eosinofil esofagit

Defekt ventil mellan ventrikel. Hiatus hernia.

145
Q

Symtom vid GERD/NERD?

A
Bröstbränna
Sura uppstötningar
- efter måltid
- framåtböjning
- lyft, liggande
146
Q

Olika sorters funktionell esofagusproblematik?

A
  1. . Funktionell bröstsmärta
  2. Halsbränna
  3. Reflux hypersensitivtet
  4. Globus
  5. Funktionell dysfagi
147
Q

Rom IV kriterier för diagnos av IBS

A

Återkommande buksmärta i genomsnitt minst 1 dag/vecka de senaste 3 månaderna. Symptomdebut för minst 6 månader sedan

Minst 2 av följande

  1. Lindras eller förvärras vid tarmtömning
  2. Förändrad tarmtömningsfrekvens
  3. Förändrad avföringskonsistens
148
Q

Ge ex. på risk-, trigger- och underhållande faktorer vid IBS

A

Risk

  • trauma
  • stress
  • gener

Trigger

  • stress
  • Gastroenterit
  • AB

Underhållande

  • mat
  • stress
149
Q

Utredning av IBS?

A
  1. Anamnes
    Symtombaserad diagnostik

2
A) Alarmsymtom (rektal blödning, debut över 50 årsålder, viktnedgång)
- Riktad undersökning utifrån klinisk misstanke
- SVF kolorektal, ovariecancer

B1) Inga alarmsymtom

  • somatiskt status
  • lab
  • blodstatus,
  • CRP,SR
  • TransglutaminasAB
  • kalprotektin (<50 år, diarre)

Ba) Avvikande prov/statusfynd
- riktad undersökning

Bb) Normalstatus
- IBS-diagnos

150
Q

Typiska tarmsymtom vid IBS?

A

Växlande avföringskonsistens

Onormal avföringsfrekvens

Bråttom till toaletten

Känsla av ofullständig tömning

Krysta vid tarmtömning

Slem i avföringen

Svullen/uppkörd buk

151
Q

Samsjuklighet vid IBS?

A

Fibromyalgi

Kronisk huvudvärk

Ryggvärk

Bäckenbottenvärk

Ångetst + depression

Kronisk trötthet, sömnstörning