Tentafrågor - ortopedi och smärta Flashcards

Question

Slätröntgen visar en caputnekros med subluxation av caput femoris. Radiologiska differentialdiagnoser är aseptisk caputnekros, ej upptäckt fraktur och septisk artrit med osteit. CT (se bild nedan) och ultraljud visar en bild förenlig med septisk artrit med osteit Fråga 30 (4 poäng) Målref: C41, C72 Föreslå lämplig behandling!

Answer 1

Som åtgärd väljs kirurgisk behandling med urspolning och mekanisk rengöring. I samband med det tas djupa vävnadsodlingar. Om möjligt väntar man med insättning av antibiotikabehandling tills odlingarna är tagna. Patienten sätts in på preliminär antibiotikaterapi, som kan justeras efter odlingssvaret. I det här fallet valde man också att resecera caput femoris och förse patienten med en temporär specialprotes, som bara består av antibiotika och cement (s.k. Spacer

Answer 2

Vid septisk artrit med osteit behöver ben receseras och ett alternativ hade varit att ta bort höftkulan och låta det bli en slinkled. Men man valde att sätta in en Spacer för att spänna ut mjukdelarna för att göra det möjligt att operera patienten med en permanent protes i ett senare skede när infektionen har lagt sig. Vid septisk artrit utan osteit är det tänkbart att välja icke-kirurgisk behandling genom ultraljudsledd dränering (med odlingar) eller kirurgisk behandling enbart med urspolning och mekanisk rengöring.

Answer 3

IV AB (kloxacillin, cefotaxim, bensylpenicillin Punktioner Operativ dränage era patienten med en permanent protes i ett senare skede när infektionen har lagt sig. Vid septisk artrit utan osteit är det tänkbart att välja icke-kirurgisk behandling genom ultraljudsledd dränering (med odlingar) eller kirurgisk behandling enbart med urspolning och mekanisk rengöring.

Answer 4

Röntgen visar att Spacern har avlägsnats och ersatts med en total höftartroplastik där både cup och stem är cementerade i gott läge.

Answer 5

Höftprotesluxation Röntgen Du misstänker i första hand en höftprotesluxation och beställer en röntgenundersökning av höften. Bilderna (se nedan) visar en luxation av protesen och du anmäler patienten för en sluten reposition i narkos.

Answer 6

Luxation Fraktur - patologisk, stress, trauma - bäcken, femur Infektioner/inflammationer - Septisk artrit - Gikt - Kristallartrit - Reumatisk artrit - Reaktiv artrit - Artros Mjukdelskada - ex muskelruptur Tumörer Neurogen Buk Olika differentialdiagnoser för höftsmärta kan vara frakturer (traumatisk fraktur, stressfraktur, patologisk fraktur), luxationer, muskelskador, inflammationer (t.ex. trochanterit), infektioner, tumörer, neurogen smärta kommande från ryggen, brosksjukdomar (t.ex. artros) samt bukåkommor. Hon har pratat med sin granne, som nyligen har fått en höftprotes och tror själv att hon har höftartros

Answer 7

Artros är ett samlingsnamn för en sjukdom som innebär att en eller flera leders brosk har blivit nedbrutet. Man skiljer mellan primär och sekundär artros. Primär artros kan uppstå utan känd orsak. Sekundär artros uppkommer till följd av onormal användning, tidigare trauma, artrit (aseptisk eller infektiöst) eller kongenitala sjukdomar

Answer 8

Primär artros - utan känd orsak Sekundär artros - onormal anvädning, tidigare trauma, artrit, kongeitala sjd

Answer 9

Prevalensen för höftartros för människor över 55 år är 3-4%. Det finns ingen skillnad mellan könen.

Answer 10

iagnosen höftartros ställs utifrån anamnesen, den kliniska undersökningen och en röntgenundersökning av höften.

Answer 11

I den typiska anamnesen anger patienten djup, målande smärta med utstrålning nedåt, framförallt vid belastning och på morgonen. Patienten upplever även vilovärk, postfunktionell värk och hälta. Vid klinisk undersökning finner man rörelseinskränkning i leden, rörelsesmärta framförallt i samband med rotation, hälta och eventuell benlängdsskillnad.

Answer 12

Svaghet Smärta, Kontraktur Benlängdsskillnad

Answer 13

1. Förminskad ledspringa 2. Subkondrala cystor 3. Skleros Röntgenbilden visar typiska artrostecken. Man ser att ledbrosket saknas helt framförallt kranialt, tydlig vakuolbildning i caput femoris och skleros i acetabulum. Anamnesen, de kliniska undersökningar och röntgenfynden visar nu att Karin har en vänstersidig coxartros.

Answer 14

``` Behandling konservativ - smärtlindring - fysioterapi, anpassad fysisk aktivitet - artrosskola - viktnedgång (kortisoninjektioner) ```

Answer 15

Patientens - ålder - yrke - fritidsaktiviteter - andra sjd, allmänhälsa

Answer 16

Bakre eller lateralt (eller anteriort snitt) Avsågning av collumfemoris. Protesstam + höftkula i femur - cement Acetabulum ersätts med cup Höftkulan sätts in i cupen Sy ihop såret Via ett bakre eller lateralt snitt tar man sig ner till höftleden och sågar av caput femoris genom collum femoris. Acetabulum ersätts med en cup och i femur förankrar man en protesstam med en höftkula, som sedan ledar i cupen. Protesen kan förankras med bencement eller med cementfria metoder

Answer 17

ATLS-advanced trauma life support ABCDE SIMPLE Patienten behöver bedömas på ett strukturerat sätt (t.ex. enligt ATLS). Du undersöker andningsvägar, cirkulation, medvetandegrad, buk och thorax med thoraxskelett. Du undersöker halsryggen. Därefter planvänds patienten och du kan undersöka bröst- och ländrygg. Efter det undersöker du patientens extremiteter.

Answer 18

Grovreponering och fixering, förslagsvis med gips, av höger fotled. Man kan även tänka sig att fixera vänster handled med gips i smärtlindrande syfte. Du skickar patienten på en röntgen av både höger fotled samt vänster handled.

Answer 19

Grovreponering och fixering, förslagsvis med gips, av höger fotled. Man kan även tänka sig att fixera vänster handled med gips i smärtlindrande syfte. Du skickar patienten på en röntgen av både höger fotled samt vänster handled.

Answer 20

Radialförkortning - metafysär fraktur Ulna proc styleoideus fraktur A. Handled: Patienten har en vänstersidig, distal radiusfraktur med dorsalbockning. Det föreligger kompression i frakturen med ulna plus. Dessutom är processus styloideus ulnae avlös

Answer 21

. B. Fotled: Patienten har en trimalleolär fotledsfraktur höger med frakturer genom mediala malleolen, distala fibula i syndesmosnivå samt avlösning av processus posterior tibiae. Fotleden ligger luxerad med talus förskjuten dorsalt. Du kontaktar ortopedbakjouren för att få hjälp med tolkning av röntgenbilderna inför fortsatt handläggning

Answer 22

A) Du får instruktioner av ortopedbakjouren att handleden bör grovreponeras och fixeras med en dorsal gipsskena i väntan på operation. B)När det gäller fotledsfrakturen påpekar ortopedbakjouren att den fortfarande är luxerad och bör därför snarast genomgå reponering och fixering med gips i väntan på operation.

Answer 23

En luxerad fotled medför kraftiga påfrestningar på huden med eventuell blåsbildning och risk för hudnekros. Detta kan orsaka komplikationer som fördröjer den kirurgiska, slutgiltiga behandlingen eller att man behöver välja annan typ av kirurgisk behandling pga mjukdelsproblem. Detta gäller i princip alla felställda frakturer, men i synnerhet fotleden där mjukdelarna är väldigt tunna och känsliga.

Answer 24

Handled: Klart förbättrat frakturläge, där kompressionen har minskat och det föreligger inte längre ulna plus. Ledytan står antytt volart om nollplanet nu.

Answer 25

Fotled: Klart förbättrat frakturläge, där luxationen är upphävd. Förbättrade lägen även av den distala fibulafrakturen, frakturen genom mediala malleolen och avlösningen av posteriorfragmentet. Patienten kan nu överföras till avdelningen i väntan på operation

Answer 26

I väntan på operation skall patienten ligga med radiusfrakturen och fotledsfrakturen i högläge och få adekvat smärtlindring. Patienten är orolig och kräver mycket analgetika

Answer 27

Röntgenbilderna av handleden och fotleden är tagna peroperativt, innan någon gips har anlagts på handleden respektive fotleden. Handled: Den distala radiusfrakturen är reponerad och fixerad med en välinsatt volar platta som är fixerad med skruvar. Gott läge av fraktur och osteosyntesmaterial.

Answer 28

Fotled: Den distala fibulafrakturen har fixerats med två stycken sagittellt orienterade skruvar. Mediala malleolen har fixerats med tre stift mot övriga tibia. Därtill har anbringats två syndesmosöverbryggande märlor. Processus posterior tibiae-fragmentet ligger ofixerat och odislocerat. Gott läge av fraktur och osteosyntesmaterial.

Answer 29

- otillräcklig smärtlindring - gipset sitter för hårt - DVT - kompartmentsyndrom Orsak till kraftig smärta kan vara att inadekvat smärtlindring är ordinerat eller att gipset efter operationen sitter för hårt och behöver klippas upp. Kompartmentsyndrom efter fotledsfrakturer är sällsynt, men förekommer och man behöver därför alltid ha det i åtanke

Answer 30

u tar reda på mer fakta kring Michael, t ex hans nuvarande sjukvårdsbehov, behandlingsalternativ och dessas risker och vinster, prognos samt försöka förstå varför Mikael önskar hemgång. Värdera Michaels beslutskompetens, och relatera till lagar och regler. Identifiera aktörerna och deras intressen, samt konsekvenser av tidig hemgång på lång och kort sikt. Landa i en slutsats som motiveras utifrån den etiska analysen.

Answer 31

u går in till Michael och försöker prata med honom lugnt, lyssnar med syfte att skapa en relation. Du ber honom berätta hur han har det. Du undersöker honom igen för att värdera ev nya symtom. Du försöker motivera varför det är bra för honom att ta smärtlindrande läkemedel, men även att stanna lite till på sjukhuset. Du frågar om socialt nätverk, och försöker identifiera om det finns någon som kan stötta honom på sjukhuset.

Answer 32

Poliserna ombeds att vänta utanför akutrummet och får inte vara med i samband med undersökningen

Answer 33

Du misstänker en sluten femurfraktur och en öppen distal underbensskada med huddefekt och felställning. På grund av felställningen grovreponerar du fotleden och fixerar den med en bakre gipsskena.

Answer 34

Narkosläkaren och kirurgen ordinerar EKG, KAD, monitorering av blodtryck och syrgasmättnad och beställer multipla blodprover, för att förberedda en eventuell akut operation och kunna ge patienten blod vid behov. Trauma CT beställs och du vill komplettera med riktad röntgenundersökning mot vänster höft, lårben, knä, underben, fotled och fot. Trauma CT visar inga skall‐, thorax‐, buk‐, rygg‐ eller bäckenskador.

Answer 35

Röntgen av höger fotled, grovreponerad i gips. Bilderna visar en komminut, distal tibiafraktur med intraartikulärt hak i leden. Distala fragmentet är lätt medialvinklat

Answer 36

Röntgen höger lårben med knäled och höftled. Bilderna visar en diafysär, avhoppad femurfraktur med ett intermediärfragment. Höger höftled u.

Answer 37

Ansvarig ortoped fattar beslut att primärfixera femurfrakturen med en intramedullär antegrad märgspik. Andra osteosyntesmetoder kan förekomma på grund av olika lokala traditioner, t.ex. externfixation, retrograd, intramedullär märgspik eller eventuell osteosyntes med platta och skruvar. Sträckbehandling av den här typen av fraktur anses idag föråldrad i västvärlden. När det gäller den distala underbensfrakturen så väljer man en temporär fixationsmetod med externfixation på grund av lacerationsskada och de utbrädda mjukdelsskadorna.

Answer 38

Den diafysära femurfrakturen är reponerad till adekvat läge och fixerad med en intramedullär märgspik, 2 distala låsskuvar och en proximal låsskruv. Intermediärfragmentet har inte fixerats. Adekvat läge av fraktur och allt osteosyntesmaterial.

Answer 39

Den distala tibiafrakturen är grovreponerad och fixerad med en externfixation. Externfixationen har fixerats med 2 pinnar i tibia, proximal om frakturen och 2 pinnar distal om frakturen, en i metatarsale 1 och en genom calcaneus. Pinnarna förbinds med stag.

Answer 40

KOmpartment Kärlskada Distalstatus - inspektion, palpation - perifera pulsar - sensibilitet Passiv o aktiv rörelseförmåga Du undersöker distalstatus, passiv och aktiv rörelseförmåga i stortå och övriga tår samt lokalstatus av underbenet. I första hand måste man misstänka ett akut kompartmentsyndrom men en akut kärlskada kan också ge liknande symptom. Du finner att patienten har normal sensibilitet i foten och a. dorsalis pedis palperas u.a. A. tibialis posterior går ej att palpera på grund av bandage. Patienten kan inte aktiv extendera eller flektera och har ont vid passiv rörelse av tårna. Hon är palpationsöm över muskulaturen i hela underbenet och konsistensökad.

Answer 41

Du anmäler patienten akut för klyvning av underbenets alla 4 kompartment. Främre och laterala kompartment når man via ett lateralt snitt och bakre och mediala kompartment når man via ett medialt snitt. Såren lämnas öppna

Answer 42

nför en slutbehandling tar man ställning till om underbenet är tillräckligt avsvällt och om mjukdelarna tillåter internfixation.

Answer 43

m mjukdelarna sväller av och ser viabla ut inom en rimlig tidsperiod på upp till 10 dagar, så bör man överväga sekundärsutur av både lacerationsskadan och sår efter kompartmentklyvning. Dessutom kan man överväga internfixation av tibiafrakturen istället för externfixation, i första hand med plattosteosyntes även om slutbehandling med externfixation förekommer. I Majas fall fattades det efter 7 dagar på ortopedkliniken beslut om sekundärsutur av alla sår och internfixation av tibiafrakturen med plattosteosyntes.

Answer 44

Distala tibiafrakturen är nu exakt reponerad och fixerad med en medial, lång platta och skruvar över tibia. Det råder kongruens i fotledsgaffeln.

Answer 45

u tar reda på mer fakta kring Michael, t ex hans nuvarande sjukvårdsbehov, behandlingsalternativ och dessas risker och vinster, prognos samt försöka förstå varför Mikael önskar hemgång. Värdera Michaels beslutskompetens, och relatera till lagar och regler. Identifiera aktörerna och deras intressen, samt konsekvenser av tidig hemgång på lång och kort sikt. Landa i en slutsats som motiveras utifrån den etiska analysen.

Answer 46

u går in till Michael och försöker prata med honom lugnt, lyssnar med syfte att skapa en relation. Du ber honom berätta hur han har det. Du undersöker honom igen för att värdera ev nya symtom. Du försöker motivera varför det är bra för honom att ta smärtlindrande läkemedel, men även att stanna lite till på sjukhuset. Du frågar om socialt nätverk, och försöker identifiera om det finns någon som kan stötta honom på sjukhuset.

Answer 47

Poliserna ombeds att vänta utanför akutrummet och får inte vara med i samband med undersökningen

Answer 48

Du misstänker en sluten femurfraktur och en öppen distal underbensskada med huddefekt och felställning. På grund av felställningen grovreponerar du fotleden och fixerar den med en bakre gipsskena.

Answer 49

Narkosläkaren och kirurgen ordinerar EKG, KAD, monitorering av blodtryck och syrgasmättnad och beställer multipla blodprover, för att förberedda en eventuell akut operation och kunna ge patienten blod vid behov. Trauma CT beställs och du vill komplettera med riktad röntgenundersökning mot vänster höft, lårben, knä, underben, fotled och fot. Trauma CT visar inga skall‐, thorax‐, buk‐, rygg‐ eller bäckenskador.

Answer 50

Konservativ behandling - reducerad träningsmängd, - vila - NSAID - korrigering av felställning med skoinlägg, hälkuddar - stretching - anpassad styrketräning - proprioceptionsträning (balans) - excentrisk vadmuskelträning Sjukgymnast remiss I första hand behandlas akillestendiniter konservativ med reducerad träningsmängd, eventuell vila, NSAID, korrigering av felställningar med skoinlägg och mjuka hälkuddar. Dessutom är stretching av senan, anpassad styrketräning, proprioceptionsträning (balansplatta) och excentrisk vadmuskelträning möjliga behandlingsalternativ. Ofta föranleder detta att remiss till sjukgymnast utfärdas.

Answer 51

Röntgen höger lårben med knäled och höftled. Bilderna visar en diafysär, avhoppad femurfraktur med ett intermediärfragment. Höger höftled u.

Answer 52

Ansvarig ortoped fattar beslut att primärfixera femurfrakturen med en intramedullär antegrad märgspik. Andra osteosyntesmetoder kan förekomma på grund av olika lokala traditioner, t.ex. externfixation, retrograd, intramedullär märgspik eller eventuell osteosyntes med platta och skruvar. Sträckbehandling av den här typen av fraktur anses idag föråldrad i västvärlden. När det gäller den distala underbensfrakturen så väljer man en temporär fixationsmetod med externfixation på grund av lacerationsskada och de utbrädda mjukdelsskadorna.

Answer 53

Den diafysära femurfrakturen är reponerad till adekvat läge och fixerad med en intramedullär märgspik, 2 distala låsskuvar och en proximal låsskruv. Intermediärfragmentet har inte fixerats. Adekvat läge av fraktur och allt osteosyntesmaterial.

Answer 54

Den distala tibiafrakturen är grovreponerad och fixerad med en externfixation. Externfixationen har fixerats med 2 pinnar i tibia, proximal om frakturen och 2 pinnar distal om frakturen, en i metatarsale 1 och en genom calcaneus. Pinnarna förbinds med stag.

Answer 55

KOmpartment Kärlskada Distalstatus - inspektion, palpation - perifera pulsar - sensibilitet Passiv o aktiv rörelseförmåga Du undersöker distalstatus, passiv och aktiv rörelseförmåga i stortå och övriga tår samt lokalstatus av underbenet. I första hand måste man misstänka ett akut kompartmentsyndrom men en akut kärlskada kan också ge liknande symptom. Du finner att patienten har normal sensibilitet i foten och a. dorsalis pedis palperas u.a. A. tibialis posterior går ej att palpera på grund av bandage. Patienten kan inte aktiv extendera eller flektera och har ont vid passiv rörelse av tårna. Hon är palpationsöm över muskulaturen i hela underbenet och konsistensökad.

Answer 56

Du anmäler patienten akut för klyvning av underbenets alla 4 kompartment. Främre och laterala kompartment når man via ett lateralt snitt och bakre och mediala kompartment når man via ett medialt snitt. Såren lämnas öppna

Answer 57

nför en slutbehandling tar man ställning till om underbenet är tillräckligt avsvällt och om mjukdelarna tillåter internfixation.

Answer 58

m mjukdelarna sväller av och ser viabla ut inom en rimlig tidsperiod på upp till 10 dagar, så bör man överväga sekundärsutur av både lacerationsskadan och sår efter kompartmentklyvning. Dessutom kan man överväga internfixation av tibiafrakturen istället för externfixation, i första hand med plattosteosyntes även om slutbehandling med externfixation förekommer. I Majas fall fattades det efter 7 dagar på ortopedkliniken beslut om sekundärsutur av alla sår och internfixation av tibiafrakturen med plattosteosyntes.

Answer 59

Du misstänker en främre korsbandsskada och en medial kollateralligamentsskada grad 2.

Answer 60

Du frågar Maja om hennes samtycke till att genomföra undersökningen, vilket du får. Du förklarar att en rättsmedicinsk kroppsundersökning innebär att rättsläkaren undersöker en kropp på begäran av polisen för att dokumentera eventuella skador. Skadorna dokumenteras genom att de beskrivs, mäts och fotograferas. När du undersöker Maja ser du flera underhudsblödningar och överhudsavskrapningar på överarmarna, precis som ortopedjouren tidigare noterat. Under undersökningen berättar Maja gråtande att hon blev hotad med en kniv av sin bror. Hon säger att brodern sa att han skulle döda henne. Du hittar dock inga sårskador hos Maja

Answer 61

En sårskada orsakad av trubbigt våld, såsom ett slag med ett baseballträ, har ojämna sårkanter och i såret ses vävnadsbryggor. En sårskada orsakad av skarpt våld, såsom ett knivhugg, har skarpa sårkanter och saknar vävnadsbryggor i såret.

Answer 62

Pga en misstänkt kombinerad främre korsbandsskada och inre ledbandsskada förser du patienten med en ortos och remitterar patienten till en sjukgymnast.

Answer 63

Inspektion Palpation - ömmande - förtjockad Motorik - tåhävningar -smärta Man undersöker genom palpation över hälsenan, som då är ömmande och kan vara förtjockad. Man ber patienten att göra tåhävningar som utlöser smärta.

Answer 64

Differentialdiagnoser är partiell hälseneruptur eller bursit

Answer 65

En total akillessenruptur är en fullständig bristning av hälsenan, där det inte finns någon kontinuitet kvar mellan de proximala och distala hälsenefibrerna.

Answer 66

Inspektion: - hänger i ökad extension - ana en grop Palpation - saknar kontinuitet - klar hakning Thompson test = Calf Squeeze test - foten följer inte med när man klämmer på vaden Man undersöker patienten genom inspektion, där man kan se att foten hänger i ökad extension, och oftast kan man ana en grop. Man palperar hälsenan som saknar kontinuitet och man kan känna en klar hakning. Patienten kan ej gå upp på tå och Thompson Test (Calf Squeeze test) är positiv, dvs det sker ingen medrörelse av foten när man trycker ihop vadmuskulaturen

Answer 67

Egentligen är total akillessenruptur en klinisk diagnos, men ibland vill man verifiera diagnosen radiologisk med ultraljud eller magnetröntgen.

Answer 68

Ickekirugiskt: - gipsbehandling eller ortros -första tiden oten i spetsfot + undviker riskern med operation (blödning, infektion, nervskador, läkningsproblemetc) ``` Kirurgi: - sy ihop - gips/ortros + korta ner gipstiden + mindre risk för reruptur ```

Answer 69

”Impingement-Syndrom” i axeln är ett inklämningssyndrom där rotatorkuffen med sina burser komprimeras mellan caput humeri och acromion, vilket kan ge upphov till en kronisk bursit (subakromiell bursit). Typiska symptom vid ”Impingement-Syndrom” är smärta, svaghet och rörelseinskränkning. Smärtan blir ofta värre vid lyft av armen, men kan även komma på natten, framförallt när man ligger på axeln. Smärtan brukar vara molande. Vid den kliniska undersökningen hittar men en muskelsvaghet i rotatorkuffens muskler, en rörelseinskränkning i axelleden och ett positivt impingement-test, dvs. svaghet och smärta vid abduktion av armen mellan 60 - 120 grader, s.k. ”Painful Arc”.

Answer 70

Inspektion, - såret - benomfång - svullnad paplpation - Kläm på vad - värmeökning - hydrops Provpunktion - ledvätskeanalys Temp Infektionsprover -CRP, blodstatus, SR Du klämmer på vaden, undersöker konsistensen och mäter omfånget av underbenet. Du inspekterar artroskopiportalen och sår efter grafttagning och undersöker om det finns hydrops och värmeökning i knät. Du provpunktera knäleden och skickar vätskeinnehållet på odling och analys (Ledvätske-leukocyter, -laktat och –kristaller). Du tar en temp och beställer infektionsprover (blodstatus, CRP och B-SR). Du beställer trombosdiagnostik på fyslabbet. Din utredning visar stark misstanke om en postoperativ, intraartikulär infektion, men inga tecken på djup ventrombos.

Answer 71

M. supraspinatus - abduktion M. infraspinatus - , utåt rotation M. teres minor - utåtrotation M. subscapularis -. innåtrotation Rotatorkuffen består av fyra muskler som går från skulderbladet till proximala humerus. Dessa 4 muskler är M. supraspinatus (abduktion), M. infraspinatus (utåtrotation), M. teres minor (utåtrotation) och M. subscapularis (inåtrotation).

Answer 72

Advanced trauma life support = patienten undersöks systematiskt ABCDE Fråga 14 (3 poäng) Målref.: C1, C112 Ange kortfattad hur det akuta, systematiska omhändertagandet av ett stort trauma på de flesta sjukhusen i Sverige ser ut

Answer 73

Patienten har en svullnad av knät pga en hemartros efter korsbandsskada. Du gör en punktion av knät på mottagningen och får ut några milliliter gammalt blod.

Answer 74

- skelettskada - patellaluxation - annan ligament/meniskskada - kapselskada

Answer 75

Idag väljer man i första hand en magnetkameraundersökning av knät för vidare kartläggning av mjukdelsskador i knät, men det är också möjligt att gå vidare med en diagnostisk artroskopi. Du kan ta tillbaka patienten efter MR-undersökningen, som bör utföras inom ca 1 månad men utvärderingen av patientens rehabilitering kan inte göras förrän det har gått ungefär 3 månader.

Answer 76

Du kan ta tillbaka patienten efter MR-undersökningen, som bör utföras inom ca 1 månad men utvärderingen av patientens rehabilitering kan inte göras förrän det har gått ungefär 3 månader

Answer 77

Den främre instabiliteten undersöks med Lachmanns-test (normal eller modifierat) och främre draglåde-Test och är jämförande undersökningar med andra sidan. Den bakre instabilitetet undersöks med bakre draglåde-test

Answer 78

När man undersöker meniskerna, så försöker man klämma in menisken mellan tibia och femur genom att vackla, böja och samtidigt rotera tibia mot femur. Det kan man göra liggande på rygg (t ex McMurraytest), liggande på mage (t.ex. Appley-test) eller stående (t.ex. Thessaly-test).

Answer 79

Målet av frakturbehandling är läkning av frakturen med minimal funktionsförlust och minimal komplikationsrisk.

Answer 80

Atroskopiskt Hamstring - patellasena Fästes med skruv ankare i femur o tibia Korsbandsrekonstruktioner görs idag artroskopisk assisterade. Man använder vanligtvis hamstringssenor och ibland delar av patellarsenan som korsbandsgraft. Det finns metoder beskriven där andra senor används som graft, men dessa operationer är mer sällsynta. Man fäster dessa graft med olika metoder (t.ex. skruvar eller ankare) i femur och tibia.

Answer 81

Allmänna oprisker - infektion - TE - kärl o nervskador Specifika - sänkt rörlighet - svullnad - hydrops - sensibilitetsnedsättning underben - smärttilstånd Det finns allmänna operationsrisker vid korsbandskirurgi så som infektioner, tromboemboliska komplikationer, samt kärl- och nervskador. Det finns mer specifika komplikationer vid korsbandskirurgi som inskränkt rörlighet i knäleden, svullnad och hydrops i knäleden, sensibilitetsnedsättning i underbenet samt utveckling av olika smärttillstån

Answer 82

Du inväntar inte svar från odlingar. Leder bör spolas ut akut med NaCl och kan ibland dessutom kompletteras med atroskopisk spolning eller anläggande av spoldrän. Urspolning av leden kan dessutom behöva upprepas. I samråd med infektionskliniken sätts patienten in på intravenös antibiotika, som kan behöva justeras efter att odlingssvaret har anlän

Answer 83

Inspektion - färg - hudförändringar, sår (öppna frakturer) - svullnad - felställning Palpation - undvik onödigt om pat smärtpåverkad - svullnad - förhårdnader etc Cirkulation - pulsar, doppler - SaO2 Nerver - sensibilitet Aktiv o passiv rörelse Du börjar med inspektion av extremiteteten och noterar eventuella felställningar, svullnader, blåmärken och sårskador. Du undersöker funktionen genom att be patienten röra den skadade kroppsdelen. Därefter kan man palpera skelett, mjukdelar och leder. Du undersöker distalstatus med tanke på nerv- och kärlskador. Du komplettera med eventuella riktade röntgenundersökningar.

Answer 84

Man kan ha mjukdelsskador både vid slutna och öppna frakturer. Vid slutna frakturer beskriver man om huden är helt oskadd, om det finns avlösningar av huden eller om det finns utbredda nekroser. Vid öppna fraktur beskriver man dessutom mjukdelsdefekter (till exempel lacerationer) och dess storlek.

Answer 85

Lågenergi vs högenergi Slutna vs öppna frakturer Lednära vs diafysära Felställning Förlopp - spiral, tvär, sned etc Stabilitet

Answer 86

Vid en skada i handledsnivå kan ett flertal strukturer skadas. Med tanke på den beskrivna blödningen bör man tänka på att någon av handledens artärer kan ha skadats. Böjsenor till tumme, fingrar och handled liksom n medianus och kanske även n. ulnaris kan ha skadats. Här kan framför allt volara strukturer vara skadade.

Answer 87

Konservativ behandling med gipsskena, ortros, mitella, förband för att immobilisera Eventuell avlastning med kryckor

Answer 88

Internfixation - spikar, skruvar - plattor - stift - märgspikar Externfixation Exempel på kirurgisk behandling är externfixation eller internfixation med plattor, skruvar, och stift samt olika intramedullära metoder.

Answer 89

Infektion Blödning Nervskada -reflexdystrofi Nekros, läkningsstörningar Kompartment

Answer 90

För att testa den motoriska funktionen av nervus medianus i handen det vill säga thenarmuskulaturen skall man be patienten att opponera mot motstånd. Det är härvid viktigt att patienten verkligen opponerar alternativt palmarabducerar (lyfter tummen mot taket och möter tumtopp mot lillfingertopp) istället för att endast flektera i tummen och inte kunna möta tummen till lillfingertopp

Answer 91

Höftfraktur, kotpelare, radius De vanligaste fragilitetsfrakturerna sker i områden med övervägande spongiöst ben: kota, höft och radius.

Answer 92

Om patienten har fullt utvecklad djup respektive ytlig kärlarkad så räcker det med en fungerande arteria ulnaris för att handens blodförsörjning skall fungera. I detta fall behöver man således inte reparera arteria radialis.

Answer 93

``` Odislokaliserade frakturer (GARDEN 1-2 - märgspikar och skruvar ``` Dislokaliserade (GARDEN 3-4) - halv/helprotes Vid odislocerade cervikala höftfrakturer kan osteosyntes, exempelvis 2 stycken LIH-spikar, övervägas. Vid cervikala höftfrakturer med kraftig dislokation finns en risk för caputnekros och att frakturen inte läker, varför operation med höftprotes är förstahandsalternativ.

Answer 94

Det är viktigt att du som undersökande läkare inspekterar ned i såret och för att det inte skall blöda så kan man anlägga blodtomt fält med en blodtrycksmanschett på överarmen som pumpas upp till systoliskt tryck +50-70mmHg.

Answer 95

Tillståndet kallas purulent (eller septisk) tendovaginit. Typisk manifestation är att fingret hålls semiflekterat och smärtar ordentligt vid passiv extension av fingret. Det smärtar även vid aktiv flektion och vid palpation av senskidan.

Answer 96

``` Vid purulent (eller septisk) artit så föreligger en svullen och smärtande led. Vid palpation kan man märka att ledkapseln är fluktuerande på dorsalsidan men säkrast är att axiellt komprimera leden varvid det utlöser stark smärta. ```

Answer 97

M. flexor carpi radialis huvudfunktion är att flektera i handleden samt assistera i radialdeviation. M. palmaris longus assisterar i handledsflektion då den går över i palmaraponeurosen. Båda musklerna kan assistera i armbågsflektion då de har sitt ursprung proximalt om armbågen.

Answer 98

Om patienten har fullt utvecklad djup respektive ytlig kärlarkad så räcker det med en fungerande arteria ulnaris för att handens blodförsörjning skall fungera. I detta fall behöver man således inte reparera arteria radialis.

Answer 99

Partiell återhämtning Sensorik - skyddskänsel - vasst vs trubbigt - sämre tvåpunktsdiskriminering Motorik - svagare Nerv växer 1mm/dygn ~1 år bedömning Vid nervskador hos vuxna kan man förvänta sig partiell återkomst av motorisk och sensorisk funktion. Patienten kan ofta få tillbaka så kallad ”skyddskänsel” d.v.s. att han/hon kan skilja mellan trubbigt och vasst men att tvåpunktsdiskriminationen är signifikant sämre än tidigare. Den motoriska funktionen är ofta svagare och patienten upplever att afficerad muskel tröttas ut lättare. En skadad nerv växer med ca 1mm/dygn men slutgiltig återhämtning kan bedömas först efter ca 1 år.

Answer 100

Här rör det sig om en infektion i fingret. Frågan man bör ställa sig är om det är en infektion i senskida och/eller led.

Answer 101

Tillståndet kallas purulent (eller septisk) tendovaginit. Typisk manifestation är att fingret hålls semiflekterat och smärtar ordentligt vid passiv extension av fingret. Det smärtar även vid aktiv flektion och vid palpation av senskidan.

Answer 102

Purulent tendovaginit respektive artrit är akuta tillstånd där enbart antibiotika inte hjälper och behöver kompletteras med urspolning av senskida respektive led. Har man fattat beslut om urspolning och har omedelbar tillgång till operationssal skall patienten skyndsamt tas till operation där man öppnar senskidan proximalt och distalt. Säkrar odling och spolar med koksalt tills man har klart utbyte. Detsamma görs vid misstänkt artrit där man58 öppnar på båda sidor av leden, säkrar odling och spolar till klart utbyte. Därefter i.v. antibiotika (förslagsvis claforan/cefotaxim 2gx3), immobilisering i gips och högläge. Inspektion och ny undersökning 1-2 dygn senare.

Answer 103

CYP2D6 - genetisk polymorfism. | * Långsamma metboliserare (låga doser) vs ultrasnabba

Answer 104

Smärta - minst 3 månader - 3/4 kroppskvadranter/ 2 kontralaterala - 11/18 tenderpoints

Answer 105

Det finns inget blodprov som med säkerhet kan avgöra om man har smärta eller ej. Smärta är en subjektiv upplevelse.

Answer 106

Smärta = subjektiv upplevelse Nociception = aktivtet i smärtsystemt. Innebär därmed inte automatiskt smärta

Answer 107

Allodyni = då stimuli som inte vanligtvis orsakar smärta gör det. Hyperalgesi = mer smärta än normalt vid smärtfullt smärtfullt stimuli

Answer 108

Pregabalin * utsöndras oförändrat i urinen (inge metabolism). Dosjustering krävs därmed vid sänkt njurfunktion Amitriptylin - *metaboliseras i levern. Viktigt att följa med leverfunktion-

Answer 109

a) 45-80% av inneliggande patienter i västvärlden. b) 20-40% av besöken hos läkare i primärvården är kopplade till smärta enligt kartläggningar som rör Skandinavien

Answer 110

Pyskologisk samsjuklighet innebär oftast ett mer komplicerat tillstånd och ökad risk för behandlingsresistens.

Answer 111

Ökar smärtintensitetn: * Depression * Ångest * Insomni *Undvikandebeteende (minskar akut smärtintensiteten o främjer läkning, ökar på längden

Answer 112

1. Smärtanamnes - duration flera år - när: stress på jobb - karaktär - lokalisation 2KLinisk undersökning - status (hjärta,lungor) - reflexer - inspektion - palpationsfynd - rörlighet 3Röda flaggor - inga hållpunkter 4. Diagnos enligt ICD10 - trapeziusmyalgi, cervicalgi 5 Smärtmekanistisk klassificering - nociceptivt smärttilstånd

Answer 113

a) - PA - patientundervisning - psykologiska insatser - arbetsplatsåtgärder b) Bio-psykosocialt

Answer 114

Smärta: - lokalisation - utstrålning - karaktär - när - förvärras? (ständigt, intermittent) - debut- förlopp - tidigare behandlingar, utredningar - psykologisk belastning - vardagslivet- framtid - tidigare sjd,LM I en smärtanamnes bör det ingå: hur länge? var? debut och förlopp? karaktär? konstant eller varierande? påverkas av? (bättre/sämre, mediciner?) tidigare behandlingar? psykologisk belastning? interaktion/konsekvenser för: arbete, ekonomi, fritid, familj och partner? tidigare utredningar? patientens mål och framtidstankar?

Answer 115

b) I kliniska undersökningen bör det ingå: allmänt status, klinisk undersökning av smärtande område, riktad undersökning – etiologiskt fokus, undersökning av smärtkänslighet samt referred pain.

Answer 116

Sensoriska - intensitet - karaktär Emotionella - ångest - depression kognitiva -tankar om smärtan ``` Motivation o beteenden - skydda skadan -sjuskrivning träning - smärtstillning ```

Answer 117

I steg ett ska ställningstagande tas till om det: 1. föreligger neuropatisk smärta? 2. föreligger nociceptiv smärta? 3. föreligger psykogen smärta? 4. föreligger generaliserad smärta? 5. föreligger idiopatisk smärta? ------- I steg två tas ställning till om det föreligger ökad smärtkänslighet

Answer 118

a) Smärta är en obehaglig sensorisk och/eller emotionell upplevelse förenad med vävnadsskada, hotande vävnadsskada eller beskriven i termer av en sådan skada. Smärta är alltid subjektiv och kan uppträda i frånvaro av vävnadsskada.

Answer 119

Finns inga krav på objektiva/fysiologiska korrelat Definitionen kräver att individen har en kognitiv upplevelse av smärta. En oförmåga att kommunicera verbalt ska inte leda till att en individ inte betraktas ha smärta och vara i behov av adekvat smärtlindring. Definitionen undviker att koppla smärta till stimuli.

Answer 120

Aktivitet i nociceptorer är inte detsamma som smärta som är en upplevelse/psykologiskt tillstånd. Definitionen är totalt inkluderande för all subjektiv upplevelse/beskrivning av smärta.

Answer 121

1. Örebro musculoskeletal pain screening questionnaire - olika aspekter av smärta (inkl psykosociala faktorer) 2. HAD- Hospital anxiety and depression scale - tecken på ångest/depression 3. PCS - pain catastophizing scale - katastroftankar 4. ISI - insomnia severity index 5. FABQ - fear avoidance beliefs questionnaire - undvikandebeteende

Answer 122

1. Individuell rehabplan 2. Smärthantering/coping 3. Fysisk träning 4. Arbetsriktade åtgärder 5. Vidmakthållande strategier, återfallspervention 6. KBT 7. undervisning o utbildning

Answer 123

a) 45-80%(västvärlden) b) 20-40% (skandinavien) c) 2/3 av patienter med avancerad cancer

Answer 124

A. Det finns inget blodprov som med säkerhet kan avgöra om man har smärta eller ej. Smärta är en subjektiv upplevelse. B. Nociception är aktivitet i smärtsystemen. Smärta är en subjektiv upplevelse. Nociception innebär inte med automatik smärtupplevelse.

Answer 125

A. Vid långvariga smärtor förekommer ofta depressivitet (ökar smärtintensiteten), ångest (ökar smärtintensiteten), sömnproblem t ex insomni (ökar smärtintensiteten), katastrofierande (ökar smärtintensiteten) och undvikandebeteende (fear-avoidance; i det kroniska skedet ökar smärtintensiteten medan i det akuta skedet minskar det ofta smärtintensiteten och främjar läkning).

Answer 126

Biologiska - smärtintensitet -lokalisation-känslighet, komorbi Psykologiska - sinnestämning, insomni Sociala - ekonomi - arbete - familj

Answer 127

A. Den neuropatiska smärtan beror på sjukdomar eller skador på nervsystemet (somatosensoriska systemet) medan den nociceptiva smärtan innefattar skador, sjukdomar eller påverkan på övriga vävnader i kroppen.

Answer 128

. Det vanligaste sättet att kliniskt undersöka smärtkänslighet vid lokala smärttillstånd är genom manuell palpation av den smärtande vävnaden och jämföra med motsatta sidans vävnad och/eller icke afficierade strukturer.

Answer 129

1) Smärtanamnes 2) Kliniska undersökning 3) Röda flaggor 4) Diagnostik eniligt ICD10 5) SMärtmekanism klassifiering Smärtanamnes: t ex att smärtan finns dygnet runt utan tydlig relation till aktivitet samt att den stör sömnen.66 • Klinisk undersökning: t ex. ökad smärtkänslighet för tryck (palpationsömhet) i nacke/skuldror och ländrygg framförallt på höger (dominant sida). Inga sensibilitetsstörningar. Röda flaggor: t ex inte några tecken på allvarlig sjukdom som behöver utredas. • Diagnos enligt ICD10: tex generaliserad muskuloskeletal smärta som inte uppfyller kriterierna för fibromyalgi. Diagnosnummer: R 52.9. • Smärtmekanistisk klassificering: t ex generaliserad smärta med ökad smärtkänslighet för tryck.

Answer 130

1. Spinalt: Ökad känslighet för nociception i ryggmärgens bakhorn (central sensitisering/central hyperexcitabilitet), - WDR-neuron 2. Hjärnan: förändrat aktiveringsmönster i smärt/neuromatrix i hjärnan och 3. Descenderande banor: förändrad descenderande kontroll (mer facilitering) är viktiga neurobiologiska faktorer. (Lärandemål: B:63, B:65, B:73)