Tentafrågor - PU Flashcards
Fråga 3:4 (3p) I bedömningen av rätten till sjukpenning används DFA-kedjan. Vad står DFA
för och hur beskrivs detta i det medicinska utlåtandet till Försäkringskassan?
Diagnos - funktionsnedsättning - aktivitetsbegränsning
- Relateras till arbetsuppgifter
DFA står för diagnos, funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning, vilket är de tre steg
som ett medicinskt utlåtande till Försäkringskassan behöver innehålla för att ge tillräcklig
grund för beslut om personens arbetsförmåga.
Fråga 3:6 (4p) Resonera kring olika aktörers roller i den arbetslivsinriktade rehabiliteringen
och hur återgången kan underlättas.
Medicinsk rehabilitering
-Hälso och sjukvården, företagshälsovården
Social rehabilitering
-Kommunen
Arbetslivsinriktadrehabilitering
- Arbetsförmedlingen
- Arbetsgivare
Individen
(försäkringskassan)
Fråga 3:7 (4p) Vilka lagar beskriver arbetsgivares ansvar i sjukskrivnings- och
rehabiliteringsprocesser?
Socialförsäkringsbalken
Arbetsmiljölagen
Arbetstidslagen
Föreskrifter AFS
Diskrimineringslagen
Fråga 3:8 (3p)
a) Givet rådande regelverk, hur länge kan Brancos arbetsförmåga bedömas i
relation till hans nuvarande arbete?
b) Finns det omständigheter som kan medföra att den tiden
blir längre? Lo
180 dagar
(Efter 90 dagar har du bara rätt till sjukpenning om du inte kan utföra något arbete alls hos din arbetsgivare)
-Möjlighet till fortsatt arbete hos arbetsgivaren
Dag 1-90
-D90-180annat arbete hos arbetsgivaren och arbetsförmedlingen kopplas
b)
Tidsgränserna kan förlängas om
- en person med stor sannolikhet kommer att kunna gå tillbaka till ett arbete hos sin arbetsgivare inom ett år från första sjukdagen. Då bedöms arbetsförmågan i förhållande till arbeten hos arbetsgivaren även efter dag 180.
-kan anses oskäligt att bedöma en persons arbetsförmåga i förhållande till arbeten på den vanliga arbetsmarknaden.
Fråga 3:9 (3p) Resonera kring vilka aspekter av en persons arbetsförmåga som beaktas i en
försäkringsmedicinsk bedömning, och vilka ytterligare aspekter som kan finnas som påverkar
möjligheterna till att återgå i arbete efter sjukskrivning.
Man bedömer på vilket sätt sjukdomen inskränker arbetet.
- DFA ( förmåga –> krav)
- omfattning, längd
Ska vara abstrakt, inte mot konkreta arbeten. Ändå verklighetsförankrad
Man ska inte beakta ekonomiska, arbetsmarknadsmässiga eller social faktorer mm.
När har en man rätt till sjukpenning?
Vid sjukdom som sätter ned ens arbetsförmåga med minst en fjärde del
Vid bedömningen ska beaktas inte arbetsmarknadsmässiga, ekonomiska, sociala mm beaktas
äl inne på ditt rum tar Mats direkt till orda. Han berättar att han är
mobbad på jobbet, fått allt svårare att sova, blivit allt mer irriterad och tycker att livet
börjat kännas meningslöst. Han har stannat hemma från jobbet sedan måndagen veckan
innan och har fortsatt sjukanmält sig och behöver inget annat än ett intyg från dig. ”Det
skulle inte heller vara fel med några sömntabletter och så är Tradolanet slut.”
Fråga 3:4 (3p) Vad gör du nu?
Betona att medicinsk bedömning.
- du ska undersöka om ngt i situationen är sjukt
Allmän anamnes
- tidigare sjukdomar
- LM
- farhågor, föreställningar, förväntningar
- kartläggning av mobbning
- beroende, missburk
- socialt
- vardag (kost, sömn, fysisk aktivtet)
Du betonar att du gör en medicinsk bedömning och därför behöver undersöka om det är
något i Mats situation som är sjukt. Du bestämmer dig för att ta anamnes med
kartläggning av mobbningssituationen samt fokus på tecken på beroende/missbruk.
ats97
tycker att du är besvärlig när du inte direkt gör honom till viljes, men när du vidhåller att
du ska göra din egna bedömning, svarar han på dina frågor. Han berättar att han arbetat
inom tillverkningsindustrin sedan 25 år tillbaka. Han har haft flera olika arbetsgivare, 5 år
hos den senaste. Han har upprepad korttidsfrånvaro, fr.a. måndagar och torsdagar och på
direkt fråga om festande så bejakar han att han ”brukar gå ut med killarna och ta några
öl”. Han är på krogen både onsdag, fredag och lördag och på söndagarna brukar han kolla
motorsport med sin bästa polare. ”Det kan bli en del öl då också.” Mats är frånskild och de
två gemensamma barnen, 13 och 15 år gamla, besöker honom alltmer sällan. Han förnekar
att han haft problem med polisen. (Inga omhändertaganden pga. berusning på offentlig
plats och inga misshandelsärenden, har kvar körkortet.) Haft problem med ryggen sedan
25år. ”Ingenting har hjälpt och jag måste ta Tradolan.”
Fråga 3:5 (3p) Vad vill du veta mer om Mats och hur vill du gå vidare under denna akuttid?
Du frågar mer om vad han menar med att han är mobbad, hur situationen ser ut på
arbetsplatsen och om några åtgärder gjorts via arbetsgivaren. Du frågar också hur
sömnstörningen ser ut – om den är beroende av alkoholpåverkan, ältande, bristande
dygnsrytm. Du frågar också om hälsobeteenden och gör en somatisk undersökning med
fokus på allmäntillstånd, neurologi, hjärta. M
ats berättar att mobbingen består av att hans
chef tagit upp hans korttidsfrånvaro och önskar förstadagsintyg från Mats läkare. Han har
inte heller fått förväntad löneökning då han ”inte levererar det som förväntas av honom”.
Han har sovit dåligt innan det – somnar men vaknar tidigt och har svårt att somna om –
”känner sig aldrig utvilad”. Nu tillkomst av tankar på att andra vill honom illa och att det
är orättvist att han måste fixa ett intyg –”Det finns ju andra som också är borta.”
Ryggvärken försämrad sista två åren utan fynd på röntgen eller vid undersökning.
Uteblivit från flera tider till fysioterapeut – ”funkar inte på mig”. Mats har löptränat
tidigare men sista 2 åren har han ”tappat det”. Han lagar sällan mat men äter i
lunchrestaurangen på jobbet. Vikten är oförändrad men byxorna räcker inte riktigt till runt
magen. I status noterar du lätt förstorad näsa och rodnad i ansiktet samt smala överarmar
och kulmage. Ingen etyldoft och i övrigt inget avvikande.
Fråga 3:6 (3p) Vilken differentialdiagnos vill du utreda och hur gör du det?
Du meddelar att du vill gå vidare och undersöka hans alkoholvanor och bokar ett återbesök
för genomgång av audit, och prover redan idag på alkoholparametrar (CDT, blod- och
leverstatus).
Mats blir upprörd över att ”du tror att han är en missbrukare”. Han tycker att
du ska sluta lägga dig i saker som inte rör dig och ge honom hans intyg.
Fråga 3:7 (3p) Vad gör du och varför?
Du bemöter Mats reaktion med validering – inte konstigt att han reagerar och att du ska
bli tydligare med vad som är din bedömning.
Planering:
- prata med arbetsgivare
- återbesök till rehabkoordinator.
Information:
*majoriteten av problem och symptom => alkoholen. sjukskrivning sannolikt förvärrar
*Långdragen problemati –> ingen akut sjukskrivning hjälper då mångåriga symptom
*olämpligt att kombinera Tradolan
/insomningstabletter och alkohol
Mats
inser att du gjort en egen bedömning och att du inte kommer sjukskriva honom eller
förskriva läkemedel. Han reser sig upp och säger att det här var det sämsta besök hos98
sjukvården han varit med om och att han ska anmäla dig till patientnämnden. Du lägger
märke till att du blir rädd, illamående, får hjärtklappning och får impuls att börja
förhandla så att Mats ska bli mer nöjd.
Fråga 3:8 (2p) Vad händer med din sårbarhet för liknande situationer i framtiden om du
börjar förhandla om deltidssjukskrivning i detta läge och varför?
Du riskerar via sensitisering uppnå kortsiktig lättnad, men också en långsiktig känslighet.
SORKK- förstärkningar på kort och lång sikt.
Fråga 3:10 (3p) Om Mats istället hade reagerat med att svara att han inte räknat med att du
skulle ta dig tid för att se honom, men att han inte känner sig riktigt motiverad att ändra sin
livsföring. Hur hade du kunnat bidra till att öka hans motivation till förändring? Illustrera
gärna ditt samtal med en modell.
Ambivalenskartläggning
–> pull istället för push
Ett sätt att inleda samtal om motivation är att använda en ambivalenskartläggning via
beslutskorset med fokus på vad han skulle kunna vina med förändring som är viktigt för
Mats – förslagsvis ökad kontakt med sina barn, ökad hälsa via bättre sömn och minskad
smärtproblematik om han återupptar träning.
Mats lämnar dock rummet i affekt, men du
hinner förmedla att du finns kvar på VC om han skulle ändra sig
gäller att få hjälp att
öka sina hälsobeteenden. Någon månad senare kommer syster Elisabeth med en lapp och
säger att en patient hört av sig och önskat bli uppringd. Du får hjärtklappning när du ser
namnet och vet då att det är bäst att ta det så snabbt som möjligt, istället för att gå och älta
och ”glömma lappen”. Mats svarar och berättar att han varit jättearg efter besöket men
gått till sin arbetsplats och varit där sedan dess. Han har på eget bevåg dragit ned på sin
alkoholkonsumtion, men då fått andra symptom. Han har nu svårt att somna in, är ledsen
när han träffar barnen och känner sig värdelös. Han undrar om det inte behövs en
sjukskrivning i alla fall. Han har hört talas om ”förebyggande sjukpenning och undrar hur
det kan bli aktuellt för hans del”.
Fråga 3:11 (3p) Beskriv vad som krävs för att få förebyggande sjukpenning, och hur det skulle
kunna hjälpa Mats att hantera sin situation och stödja honom tillbaka till arbetet
Man kan få flrebyggande sjukpenning flr att flrebygga, förkorta sjukdom vid ex medicinsk behandling eller rehabilitering
Man kan få sjukpenning om man har
- ökad sjd risk som riskerar påverka arbetsförmåga
- behandling/rehabilitering avstå från minst 1/4 av arbetstiden
- ordinerad behandlingen av läkare
- går miste om arbetsinkomst som är sjukpenningsgrundande
- försäkrad i sverige
(Ordinarie T8 HT17)
Nabila är en 39-årig kvinna som arbetar som HR-konsult i ett försäkringsbolag. På jobbet
ansvarar hon för bolagets hantering av arbetsmiljö- och rehabiliteringsärenden där de den
senaste tiden sett ökande problem med psykisk ohälsa, t.ex. ångest och depression, bland
medarbetarna. Den senaste medarbetarenkäten pekade på att andelen som angav att de
hade stressrelaterade problem hade ökat sedan mätningen innan. HR-chefen har nu gett
Nabila i uppdrag att se över deras rutiner för att hantera problemen.
Fråga 3:1 (4p) Resonera kring vilka områden som kan vara särskilt viktiga att fokusera på för
att förebygga psykisk ohälsa, utifrån ett arbetsmiljöperspektiv.
Systematiskt arbetsmiljöarbete
- Riskbedömning
* Krav vs belöning
* Rutiner - åtgärd
* hälsofrämhande (socialt, rutiner)
* primärprevention,
(ex Stöd från kollegor och chefer)
*sekundärprevention (ex Individanpassning vid behov) - kontroll
- undersökning
* handlingplan
Medverkan,rutiner, fördelning av uppgifter, kunskap o kompetens
Hon väljer att fokusera specifikt på att förbättra det systematiska arbetsmiljöarbetet och
ser över rutiner för detta. Arbetsmiljöarbetet handlar om att undersöka och riskbedöma
arbetsmiljön, åtgärda risker och utveckla en handlingsplan med kontroll att genomförda
åtgärder har fungerat, vilket regleras i Arbetsmiljölagen. Här har hon också nytta av
föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö från Arbetsmiljöverket, där det99
framgår att balansen mellan kraven i arbetet och de resurser som finns för att genomföra
det poängteras. Exempel på åtgärder är att tydliggöra roller och ansvarsområden, öka
bemanningen eller ändra arbetsmetoder.
. Nabila försöker att hitta en bra balans mellan
insatser som är hälsofrämjande (dvs. åtgärder som syftar till att främja hälsa snarare än
förebygga sjukdom), primärpreventiva (dvs. åtgärder som riktas till alla för att förebygga
att ohälsa uppstår) och sekundärpreventiva (insatser inriktade mot att hindra utveckling
av eller återinsjuknande i sjukdom).
Det knepiga i situationen är att Nabila själv hör till kategorin som upplevt en ökande stress,
och hon har flera gånger haft ångest över arbetet. HR-avdelningen är underbemannad, och
hon har utöver arbetsmiljöfrågorna också ansvar för att hantera sjukskrivnings- och
rehabiliteringsärenden och en del administrativa uppgifter, och hon känner att tiden inte
alltid räcker till. En hel del arbete tenderar att följa med hem, och hon får ägna en del
kvällar och helger åt att komma ikapp. Nabila är sedan något år ensamstående och har två
barn, 3 och 6 år gamla, som bor veckovis hos henne och hos barnens pappa. Under
veckorna med barnen har hon därför ensamt ansvar för att hämta och lämna på förskolan.
Hon försöker i möjligaste mån att förlägga mer arbete på barnfria veckor, men det är inte
alltid det fungerar.
Fråga 3:4 (3p) Resonera om Nabilas livssituation, och hur hennes hem- och arbetsmiljö kan
tänkas påverka hennes arbetsförmåga.
Faktorer som kan påverka arbetsförmågand
är
- Hälsa
- stress, ångest - Kompetens
- strukturerar upp arbetet - Attityder och motivation
- gör arbete på kvällar o helger - Arbetsmiljö och ledarskap
- underbemanning (krav vs belöning)
- arbete vs fritid
- stöd?
A Familj
-ensamstående, två barn
B Närsamhälle
- socialt stöd?
C Verksamhetomgivning
Nabilas arbetsförmåga påverkas av kraven i arbetet, av stödet från chefer och kollegor, och
av förutsättningarna utanför arbetet, t.ex. avseende hennes sociala stöd i att få vardagen
att fungera. Faktorer som kompetens och motivation spelar också roll. Nabila har ett
arbete med mycket mellanmänsklig kontakt, och uppgifter som är psykiskt påfrestande
tillsammans med hög arbetsbörda.
Åsas arbetsförmåga påverkas av kraven i arbetet, av stödet från chefer och kollegor, och av
förutsättningarna utanför arbetet, t.ex. avseende hennes sociala stöd i att få vardagen att
fungera. Faktorer som kompetens och motivation spelar också roll. Åsa har ett arbete med
mycket mellanmänsklig kontakt, och uppgifter som är psykiskt påfrestande tillsammans
med hög arbetsbörda.
Fråga 3:5 (3p) Kvinnor är sjukskrivna i högre grad än män, och i högre utsträckning för
psykisk ohälsa. Resonera kring olika möjliga förklaringar till detta
Olika arbestvilkor i olika yrken
Ojämlika hemförhållanden
Att kvinnor är sjukskrivna i högre grad än män kan
förklaras dels med olika arbetsvillkor i manligt och kvinnligt dominerade yrken, samt av
ojämlika hemförhållanden där kvinnor tar större ansvar för hem och barn.
Fråga 3:6 (2p) Försäkringskassan kan kalla arbetsgivaren till ett avstämningsmöte. Beskriv
vilka som brukar medverka på sådana möten och vad de brukar syfta till
Aktörer: *sjukskrivne, * sjukskrivande läkare, * Försäkringskassan, * arbetsgivaren, *övriga t.ex. fackliga representanter, andra vårdgivare, eller anhöriga.
Syftet:gemensam planering av
rehabiliteringsprocessen
Problem:
- sent i processen, ofta uteblir
- olika tolkning av arbetsförmåga (ex. sociala faktorer, arbetsmarknad, ålder etc spelar in)
Fråga 3:7 (2p) Försäkringskassans bedömning av arbetsförmåga kan ibland skilja sig från
den som görs av andra aktörer. Redogör för de försäkringsmedicinska grunderna för att en
nedsatt arbetsförmåga ska bedömas ge rätt till sjukpenning
- Individuell bedömning
- Delaktighet
- Tidigt engagemang
- Aktiv åtgärd, ska ha ett syfte
- Kontakt med arbetsplats
- Bedömning av arbetsförmåga
- Funktionstillstånd -DFA
- Sjukdomsbegrepp -evidens
- Journalför, förnya bedömning,
10 uppföjning
En individ har rätt till sjukpenning om försäkrad i sverige och arbetsförmågan sänkt med minstst 1/4
Enbart sjukdomens koppling till arbetet ska beaktas. Inga andra faktorer som ekonomi, socialt, arbetsmiljö
försäkringsmedicinska bedömningen av arbetsförmåga, som bygger på diagnos,
funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning, är snävare än vad andra aktörer lägger in
Fråga 3:8 (3p) Vad ingår i en rehabiliteringskoordinators uppdrag?
Individuelt stöd
Intern samverkan
* vårdenheter
Extern samverkan
- arbetsgivare,
- arbetsförmedlling
- försäkringskassan
Anpassa
*anpassning till arbetsplatsne, uppfigter
