Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

1: Omvårdnad och medicinsk vetenskap samt patientsäkerhet - moment 1 > Stroke > Flashcards

Stroke Flashcards

1
Q

Vad är stroke?

A

Ett plötsligt fokalt (avgränsat) neurologiskt bortfall,
orsakas av lokal cirkulationsstörning i hjärnans blodkärl.
Leder till död eller symtom som varar >24 h.
Leder i samtliga fall till ischemi i skadade området.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vilka symtom kan stroke ge?

A 
Förlamning (inkl. domningar / svagheter i ansikte eller extremiteter)
Kommunikationssvårigheter
Känselstörningar
Sväljsvårigheter
Synrubbningar
Problem med yrsel och balans
Påverkan på kognitiva, exekutiva (handlingsförmåga) och emotionella funktioner (ex. medvetandepåverkan)
Svår huvudvärk
Illamående, kräkningar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Stroke är ett samlingsbegrepp på vilka 2 undergrupper?

A
  • HJÄRTINFARKT 85%:
    Blodpropp fastnat i kärl –> stoppat blodflödet till organen efter. Orsaken = ateroskleros, plack ryckts loss & stoppar upp.
  • HJÄRNBLÖDNING 15%
    Ett eller flera kärl i hjärnan brister & gör att blod tränger ut i hjärnvävnaden.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Nämn olika typer av hjärnINFARKT

A
  • STORKÄRLSSJUKDOM:
    Förträngning i stora artärer.
  • SMÅKÄRLSSJUKDOM:
    Förträngning i mindre artärer.
  • KARDIELL EMBOLI:
    Blodpropp från hjärtat.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Nämn olika typer av hjärnblödning

A
  • INTRACEREBRAL BLÖDNING
    Ett blodkärl brustit inne i hjärnan. Ökad risk för högre tryck i hjärnan –> medvetslös –> kan avlida. Större dödlighet i akutskede än vid blodpropp.
  • SUBARAKNOIDAL BLÖDNING
    Blödning i subaraknoidalrummet mellan hjärnans innersta (mjuka) hinnor (araknoidea & pia mater). Orsak oftast bristande aneurysm (pulsåderbråck).
  • EPIDURALBLÖDNING
    Mellan dura meter och skallbenet - trauma
  • SUBDURALBLÖDNING
    Under dura mater - trauma
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Hur försörjs hjärnan med blod?

Vilka är främre vs. bakre cirkulationen?

A

2 par artärer.

  • FRÄMRE CIRKULATION
    Vä & hö inre halsartärer (ARTERIA CAROTIS INTERNA)
  • BAKRE CIRKULATION
    Vä & hö kotartärer (ARTERIA VERTEBRALIS).
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q
  1. Arteria cerebri anterior
  2. Arteria cerebri media
  3. Arteria cerbri posterior
    & vilka som är frä / bak. cirkulationen
A

Arteria cerebri - Storhjärnsartären

FRÄMRE CIRKULATIONEN

  1. Främre storhjärnsartären
  2. Mellersta storhjärnsartären

BAKRE CIRKULATIONEN
3. Bakre storhjärnsartären

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Nämn olika riskfaktorer för stroke

A
  • EJ PÅVERKBARA: Hereditet, biologiskt kön, ålder
  • PÅVERKBARA: Hypertoni, rökning, diabetes mellitus, förmaksflimmer & andra hjärtsjukdomar, högt kolesterol, kostvanor, fysisk inaktivitet, högt alkoholintag
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad beror symtombilden på?

A

På lokalisation (ex. främre eller bakre cirkulationen) och storlek.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vilka 3 lager finns i ett blodkärl?

A
  • ENDOTEL: Det lager av celler som täcker insidan.
  • TUNICA INTIMA: Innersta, närmast lumen (hålrummet)
  • TUNICA MEDIA: Mellersta
  • TUNICA EXTERNA: Yttersta
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Hur bildas en trombos inne i kärlet?

A

Placken brister in i kärllummen (hålrummet) –> plackens innehåll av inflammatoriskt material exponeras för blodet –> blodets naturliga koagulationsmekanismer aktiverats, som en del i försvaret när plack brustit —> trombos.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vilka funktioner påverkas vid hjärnblödning i främre cirkulationen?

A
  • FRONTALLOB/PANNLOB
    Konsekvens av handlingar, social förmåga och planering, motorik (motsatt kroppshalva)
  • PARIETALLOB/HJÄSSLOB
    Sensibilitetsborfall (motsatt kroppshalva), kroppskontroll, rumsuppfattning
  • TEMPORALLOB/TINNINGLOB
    Hörsel, språk (dysfasi), långtidsminnet, musikalitet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vilka funktioner (i vilken lob) påverkas vid hjärnblödning i bakre cirkulationen?

A
  • OCCIPITALLOBEN/NACKLOB
    Synintryck
  • TEMPORALLOBEN/TINNINGLOB
    Hörsel, språk (dysfasi), långtidsminnet, musikalitet
  • CEREBELLUM/LILLHJÄRNAN
    Dystaxi (nedsatt koordinationsförmåga), balans, yrsel
  • HJÄRNSTAMMEN
    Medvetande, cirkulation, respiration
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Hur kan hjärninfarkt bildas?

A
  • TROMBOS
    På det ställe där plack bildats.
  • EMBOLIER
    Plack bryter loss och följer med i blodcirkulationen och fastnar (hjärninfarkt = fastnar någonstans i hjärnan)

Den del som skulle få syre blir utan det och utan glukos –> cellnekros och vävnadsskada.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Nämn några förvärrande faktorer vid hjärninfarkt

A

Feber & högt P-Glukos >11 mmol/L

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad sker vid hjärnblödning?

A

Det är högt tryck i artärer –>
Kärlet spricker –> Blodet läcker ut i hjärnan –>
Spränger sönder vävnadens struktur & normala funktionen sätts ur spel –> Irriterande på vävnaden –> Hjärnan svullnar –>
Blir utan normal cirkulation & celler dör pga. syre- & näringsbrist (glukos).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vilken diagnostik utförs vid stroke?

A
  • Anamnes (sjukdomshistoria)
  • Allmäntillstånd inkl. vitalfunktioner
  • NEWS & EKG
  • Blodprover (Hb, glukos & HbA1c, trombocyter, APTT, PK, CRP, elektrocyter, blodfetter)
  • Neurologisk status, bl.a. vakenhet, balansprov, talförmåga
  • Datortomografi (DT/CT)

Icke akut diagnostik:

  • Kardiell diagnostik (EKG, UKG, Holter-EKG)
  • Kärldiagnostik (ultraljud av. a. carotis)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vilka av följande är koagulationsprover?

PK, trombocyter och APTT

A

PK, trombocyter och APTT

PK = mäter blodets förmåga att levra sig
Trombocyter = blodplättar
APTT = mäta aktiviteten i blodets koagulationsfaktorer
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vilken behandling ges vid hjärnINFARKT?

A
  • TROMBOLYS
  • Blodförtunnande läkemedel som löser upp proppen (tromben/embolin), effekt <4,5 h). Minskar med tiden ischemi –> minskad skada på hjärnvävnad.
  • Risker: blödning i infarktzonen

Kontraindikationer:

  • Hjärnblödning
  • Nyligen genomgången kirurgi eller arteriell punktion
  • Lättblödande (t.ex. Waran)
  • TROMBEKTOMI
  • Borttag av tromb/emboli under röntgengenomlysning via kateter via a. femoralis –> drabbade området –> ta bort tromb/embolin. Effekt <6 h (6-24 h).
  • Blodtryck (optimera blodflödet i hjärnan) (behandla högt blodtryck)
  • Syrgas
  • Temperatur
  • Hyperglykemi (behandla högt blodsocker)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vad är “dörr till nål”?

A

Ett mål att pt. med stroke ska få sin trombolysbehandling inom 30 min från att de kommit in på sjukhuset.
Tiden är viktig!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Pt. har feber. Varför ökar det ischemin i det skadade området vid hjärninfarkt?

A

För att hög temperatur ger ökat syrebehov hos cellerna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vilken behandling ges vid hjärnBLÖDNING?

A
  • Neurokirurgisk utrymning
  • Sätta ut antikoagulantia
  • Optimala parametrar (saturation, feber, blodtryck, B-glukos)
  • Endovaskulär behandling (minimalinvasivt kateteringrepp via ljumsken)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Vad är trombolys?

A

Upplösning av tromb i en artär med hjälp av läkemedel

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q
  1. Vad är TIA och hur länge varar symtomen?
  2. Vad är orsaken?
  3. Vilka symtom ger det?
  4. Hur diagnosticeras det?
  5. Vilken behandling ges?
A
  1. Transitorisk ischemisk attack - allvarlig förvaring om risk för stroke! <24 h.
  2. Emboli
  3. Övergående kraftnedsättning i extremitet (ex. försvagning), övergående blindhet - samma som för stroke
  4. Ultraljud
  5. Trombocythämmande läkemedel, kirurgi av carotiskärlen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Vad är definitionen av en TIA-attack?

A

Symtomen varar i mindre än 24 h

26
Q

Vilka parametrar ingår i ssk’s övervakning av pt?

A
  • Neurologstatus, medvetandegrad - enl. fast schema så ej nytillkommet
  • Orientering tid, rum & person - enl. fast schema så ej nytillkommet
  • Andningsfrekvens
  • Blodtryck, puls, EKG
  • Blodprover. enl avd.lista
  • Temp.mätning
  • Sat.mätning, syrgas vid behov
  • Bedömning av rörelseförmåga, kommunikationsförmåga, sväljförmåga & fallrisk
  • Vätske- & näringsintag, samt elimination
  • Fukta & våta muntorkar om pt. ej kan äta & dricka

Blodtryck & blodsocker förhöjt hos de flesta i samband med insjuknande, behandlas enl. avd. riktlinjer tills stabiliserats. Kan vara tecken på oupptäckt/obehandlad hypertoni el. diabetes.

27
Q

Varför bör test av sväljförmågan ske med pt. före intag av mat och dryck?

A

För att förebygga aspiration pga. felsväljning.
Aspiration: Vätska/mat hamnar i luftstrupen istället för matstrupen –> Risk för pneumoni.

Kan inledningsvis bedömas med SSA (Standardised beside Swallowing Assesment)

28
Q

Hur bör pt. få nutrition inledningsvis om nedsatt sväljningsförmåga?

A
  1. TOTAL PARENTERAL NUTRITION
    Intravenös näringstillförsel.
  2. ENETRAL NUTRITION (NASOGASTRISK SOND) - <6 V.
    Infart via näsan till magsäcken.
  3. ENETRAL NUTRITION (PEG) - >6 V.
    Förbindelse genom bukväggen till magsäcken.
29
Q

Nämn åtgärder som kan underlätta näringsintaget

A
  • Undersök sväljförmågan
  • Upprätt sittställning
  • Löständer sitter bra
  • Suga på isbit för stimulera sväljningsreflex
  • Placera mat i pt. synfält & friska munsida
  • Använd hjälpmedel (ex. tallrikar, glas)
  • Avskildhet vid födointag
30
Q

Vad sker om tarmen inte får jobba?

A
  • Atrofi (tillbakaväxt)

- Överväxt av bakterier

31
Q

Vad ska vi vara uppmärksamma på vid enteral nutrition (näring via tarmen)?

A
  • Munstatus: nedsatt salivproduktion
  • Risk för aspiration (ej kan kommunicera behöver kräkas, kräk hamnar i lunga) –> pneumoni
  • Märkning (alla in- och utfarter)
  • Hud –> trycksår
  • Stopp i sonden
32
Q

Hur kan tillförseln vara vid enteral nutrition?

A
  • Kontinuerlig
  • Intermittent (under 2-3 h med uppehåll emellan)
  • Bolus (en större mängd på samma gång, efterliknar måltid)
33
Q

Vad bör du vara observant på vid munhygien för en strokepatient?

A
  • Skölj munnen efter varje måltid, ta bort matrester, inspektera munhålan - individuellt munvårdsschema
  • Ökad risk för candida (svamp) & infektioner
  • Arbeta i team med tandhygienist
34
Q

Hur utför du omvårdnad på en strokepatient med urinvägskomplikationer?

A
  • AVSKILDHET
    Regelbunden toaletträning, miktionsschema (noterar vätskeintag & tömningar)
  • KONTROLL AV RESIDUALURIN (mängden urin som är kvar i urinblåsan efter urinering)
    Bladderscan - på särskilt boende genom tappningskateter.
  • KONTROLL AV MISSTÄNKTA URINVÄGSINFEKTIONER
35
Q

Hur utför du omvårdnad på en strokepatient med smärta?

A
  • Svårt att smärtstilla pga. ökad känslighet för läkemedel & analgetika (smärtstillande)
  • Försiktighet med den paretiska sidan vid lyft & vändningar, kan orsaka slitningar i ledband & nerver
36
Q

Hur utför du omvårdnad på en pt. med neuromuskulära störningar (som drabbar någon del av den motoriska enheten) efter en stroke?

A
  • Minska oro och smärta
  • Vissa läkemedel som minskar ofrivilliga muskelkontraktioner som försvårar viljemässiga rörelser (=kan ge smärtsamma kramper)
37
Q

Vad är kontrakturprofylax och hur snart ska det påbörjas?

A

Hjälp med att böja och sträcka en persons leder för att behålla rörligheten i lederna. Så snart som möjligt och ingå i omv. av alla pt. med rörelseinskränkningar.

38
Q

Hur utför du omv. på en pt. med synstörningar efter stroke?

A
  • Tänk på placering av föremål
39
Q

Vilken typ av synstörningar kan en pt. med stroke få?

A 
* SYNAGOSI
Ej tolka synintryck.
* NEGLEKT
Uppfattar ej omgivningen på vä / hö sida
* Förlorad förmåga att blinka - intorkning & ökad infektionsrisk
40
Q

Hur utför du omv. på en pt. med sömnproblem efter en stroke?

A
  • CPAP (utrustning behandla sömnapné).

* Ej sömnmedel - kan förstärka apnétendensen.

41
Q

Vilka psykiska reaktioner kan en pt. få efter en stroke?

A
  • Stor uttröttbarhet
  • Påverkad koncentrationsförmåga
  • Initiativförmågan nedsatt
  • Kortminnet påverkat
  • Ängslan/ångest
  • Aggressivitet
  • Depression
42
Q

Vilken omvårdnad ger du en pt. vid psykiska reaktioner efter en stroke?

A
  • Lugn vårdmiljö
  • Begränsa antalet personalkontakter
  • Involvera anhöriga
  • Kunskap
43
Q

Nämn olika typer av afasi och vad de innebär

A

Svårigheter att formulera och planera talet.

  • SENSORISK/RECEPTIV AFASI
    Svårt att förstå vad som sägs.
  • MOTORISK/EXPRESSIV AFASI
    Förstår vad som sägs men svårt att formulera och planera talet.
44
Q

Förklara vad impressiv och expressiv dysfasi är

A

IMPRESSIV DYSFASI
Svårigheten att förstå tilltal.

EXPRESSIV DYSFASI
Svårigheten att uttrycka sig.

45
Q

Vilken omvårdnad ges till en pt. med kommunikationsproblem efter stroke?

A
  • Logopedktk.
  • Korta tydliga fraser, pauser, ögonkontakt
  • Lyhörd/Obs.förmåga
  • Kan pt. höra vad som sägs?
  • Glasögon
  • Tandprotes
  • Lugn miljö
  • Enkla ja/nej frågor
  • God tid att svara
  • Ej själv besvara frågorna
46
Q

Vad menas med primär- och sekundärprevention?

A

Behandling före och efter stroke, som inkl. medicinsk behandling & rådgivning gällande levnadsvanor.

PRIMÄR - Förhindra eller fördröja insjuknande
SEKUNDÄR - Förhindra progress eller återinsjuknande

47
Q

Hur kan komplikationer förebyggas & behandlas? (ge exempel på förebyggande åtgärder)

A

Genom noggranna observationer, bedömningar & förebyggande åtgärder, ex. bedömning av ätsituation, smärta, fallrisk, trycksårsprofylax, stödstrumpor, trombosprofylax

48
Q

Vilka är de 3 vanligaste komplikationerna & hur kan de förebyggas?

A
  • Trycksår - noggrann kontroll av bäddning, dynor/kuddar, trycksårsprofylax
  • Djup ventrombos (DVT) - stödstrumpor, mobilitet, byte av positioner
  • Fall - försiktighet, hjälpmedel
49
Q

Vilka dolda funktionshinder ska man komma ihåg när pt. blivit utskriven, som det därför är viktigt att informera pt. om?

A 
Svår trötthet
Personlighetsförändringar
Minnessvårigheter
Emotionella svängningar
Upp- och nedgångar i humöret
Läs- och skrivsvårigheter
Ökad emotionalism
50
Q 
Dra streck mellan de begrepp som hör ihop
Trombolys
HbA1C
Anamnes
Penumbra

Sjukdomshistoria
Propplösande behandling
Randzon
Långtidsblodsocker

A

Trombolys - Propplösande behandling
HbA1C - Långtidsblodsocker
Anamnes - Sjukdomshistoria
Penumbra - Randzon

51
Q

Inom vilken tidsram måste trombolys inledas, för att ha effekt när patienten har fått stroke på grund av en trombos i hjärnans kärl?

A

4,5 h

52
Q

Nämn tre omvårdnadsåtgärder, förutom logopedkontakt och lugn miljö, som underlättar kommunikationen mellan dig och patienten som har afasi

A
  • Patienter som har afasi blir lätt uttröttade därför är det viktigt att ha korta samtal och prata om en sak i taget.
  • Prata tydligare än vanligt, korta och enkla meningar
  • Sänka talhastigheten
  • Ögonkontakt
53
Q

Nedanstående sex påståenden kan kopplas samman med antingen hjärninfarkt eller hjärnblödning.
Hjärninfarkt
Hjärnblödning

  1. Kardiell emboli är en av de bakomliggande orsakerna
  2. Hjärnvävnadens struktur ”slås” sönder
  3. Ett aneurysm som brister
  4. Behandlas med trombolys
  5. Leder till intrakraniell tryckökning
  6. Stenos i en artär
A

Hjärninfarkt

  1. Kardiell emboli är en av de bakomliggande orsakerna
  2. Behandlas med trombolys
  3. Stenos i en artär

Hjärnblödning

  1. Ett aneurysm som brister
  2. Leder till intrakraniell tryckökning
  3. Hjärnvävnadens struktur ”slås” sönder
54
Q

Nämn fyra omvårdnadsåtgärder, förutom att undersöka sväljförmågan och avskildhet vid födointag, som kan underlätta näringsintaget för en person med stroke.

A
  • Upprätt sittställning
  • Löständer sitter bra
  • Suga på isbit för stimulera sväljningsreflex
  • Placera mat i pt. synfält & friska munsida
  • Använd hjälpmedel (ex. tallrikar, glas)
55
Q

Ett av nedanstående påståenden är korrekt.

a. Parenetral nutrition innebär näringstillförsel via tarmen.
b. Enteral nutrition används när mag-tarmkanalen inte fungerar och därmed inte kan ta upp näring.
c. Vid enteral nutrition ges artificiell nutrition via en sond.
d. Enteral nutrition ges alltid ensamt och kan inte kombineras med ex. oral nutrition.

A

c. Vid enteral nutrition ges artificiell nutrition via en sond.

56
Q

Två av nedanstående påstående är korrekta. Välj vilka.

a. Vid enteral nutrition stimuleras tillväxten av goda bakterier i tarmen.
b. En nasogastrisk sond går från näsan till duodenum.
c. En gastronomi går från munnen ner till jejunum.
d. Vid behandling med enteral nutrition finns en ökad risk för sjukdomar i munhålan relaterat till nedsatt salivproduktion.

A

a. Vid enteral nutrition stimuleras tillväxten av goda bakterier i tarmen.
d. Vid behandling med enteral nutrition finns en ökad risk för sjukdomar i munhålan relaterat till nedsatt salivproduktion.

57
Q

Hjärninfarkt ska behandlas med trombolys men behandlingen måste inledas inom ett visst tidsintervall. Välj ett korrekt svar.

a. Senast 4,5 h efter insjuknandet
b. 2-6 h efter insjuknadet
c. Senast 8 h efter insjuknandet
d. Behandlingen kan inledas upp till ett dygn efter insjuknandet

A

a. Senast 4,5 h efter insjuknandet

Trombolys = lösa upp propp med läkemedel

58
Q

Du arbetar som sjuksköterska på en medicinsk avdelning. En av dina patienter vårdas för hjärtsvikt. Patienten har afasi efter en tidigare stroke. Personalen ber dig om råd för hur de på bästa sätt kan kommunicera med patienten.

a. Vilka två råd ger du dem?
b. Patienten har så kallad expressiv afasi. Vad innebär det?

A

a. Att hålla god ögonkontakt och ställa ja/nej frågor.

b. Svårighet att uttrycka sig i tal, producera ljudmönster, talar långsamt & ansträngt.

59
Q

Ett av nedanstående påståenden är korrekt.

a. En tredjedel av hjärtats utpumpade blod går till hjärnan.
b. Hjärnan är i behov av kontant blodtillförsel, främst i behov av glukos och koldioxid.
c. Celldöd i hjärnan är beroende av kroppstemperatur; ju lägre temperatur, desto snabbare celldöd.
d. Utanför kärnområdet vid en hjärninfarkt finns en randzon som kallas penumbra.

A

d. Utanför kärnområdet vid en hjärninfarkt finns en randzon som kallas penumbra.

60
Q

Vad innebär sarkopeni?

a. Muskelförtvining
b. Trötthet
c. Undernäring
d. Kognitionssvikt

A

a. Muskelförtvining

61
Q

En vanlig komplikation efter genomgången stroke är dysfagi. Vilka omvårdnadsåtgärder gör du som sjuksköterska för en person med dysfagi? Ange två omvårdnadsåtgärder.

A

a. Patienten kan suga på en isbit. Det stimulerar sväljförmågan.
b. Patienten ska ha en lugn miljö kring måltiderna så att det inte stressar patienten och på det sättet ökar risker för att mat hamnar i luftvägarna.

1: Omvårdnad och medicinsk vetenskap samt patientsäkerhet - moment 1 (17 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions