Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

1: Omvårdnad och medicinsk vetenskap samt patientsäkerhet - moment 1 > Blodgruppering och transfusion > Flashcards

Blodgruppering och transfusion Flashcards

1
Q

En blodgivare tappas på helblod som sedan delas upp i olika blodkomponenter. Nämn tre olika blodkomponenter.

A

Erytrocytkoncentrat
Trombocytkoncentrat
Plasma

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Hur framställs blodkomponenter?

A

Det framställs ur helblod, som blodgivaren tappas från. Det blod som blodgivarna lämnar tas om hand på Transfusionsmedicin och delas upp i sina beståndsdelar: blodceller (röda och vita blodkroppar, blodplättar) och plasma, avsedda för transfusion till patienter.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad är erytrocyt?
Vad är trombocyt?
Vad är leukocyt?

A

Erytrocyt - Röd blodkropp
Trombocyt - Blodplätt, cellfragment i ryggradsdjurs blod.
Leukocyt - Vit blodkropp

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vilka utgör de tre blodkropparna hos ryggradsdjur?

Hur stor del av blodet utgör dessa tre?

A

Röda blodkroppar
Vita blodkroppar
Blodplättar
Ca 50%

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vilken är röda blodkroppars viktigaste uppgift i blodet?

Vilken är vita blodkroppars viktigaste uppgift i blodet?

A

Röda - Att frakta syre till cellerna, och koldioxid från dem till lungorna
Vita - Försvara kroppen mot infektioner

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Hur mycket blod har en vuxen människa i kroppen?

A

Kvinna ca 4-5 l, man ca 5-6 l

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad innebär transfusion?

A

Intravenös överföring av blodkomponenter

Infusion = överföring av klara vätskor

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad kan ske om pat får fel blodgrupp?

A

Pat riskerar att få allvarliga och livshotande komplikationer, vilket kan leda till svår och onödig vårdskada.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Hur kan man minimera risken för att komplikationer vid blodtransfusioner ska uppkomma?

A

Ha kunskap om vilka blodgrupper som kan ges och ta emot från vilka, och vilka kontroller och åtgärder som behöver utföras före, under och efter transfusion av blodkomponent.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vid centrifugerat blod, hur samlas de tre blodkomponenterna?

A

Nederst - Erytrocyter (röda blodkroppar)
Mellan - Trombocyter (blodplättar) och leukocyter (vita blodkroppar)
Överst - Plasma

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad innehåller erytrocyter?

A

Hemoglobin, som kan binda syre och på det viset transporteras syret i blodet till cellerna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Hur deltar trombocyter i kroppens försvar vid blodförlust?

A

De klibbar ihop sig och bildar en “plugg” där det blöder för att stoppa blödning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Hur deltar leukocyter i kroppens immunförsvar?

A

Genom att de på olika vis angriper mikroorganismer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad består plasma av?

Vad är plasmans övergripande funktion?

A

Till 90% av vatten, samtliga plasmaproteiner samt koagulationsfaktorer (koagulationshämmare).
Transportfunktion, som innebär att t.ex. blodkroppar, näring och avfall kan transporteras till blodkärlen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad krävs för att vara blodgivare?

Hur mycket blod tappas?

A

Hälsodeklaration, inkl.:
- Frisk
- Livsstil som minimerar risken för överförbara sjukdomar, t.ex. HIV och hepatit
450 ml blod.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Inom hur lång tid ska helblod delas upp i de tre blodkomponenterna?

A

1 dygn

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Hur görs uppdelning av de olika blodkomponenterna? (tekniskt)

A

Genom att blodet centrifugeras

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad är olika fördelar med att dela upp de olika blodkompontenterna?

A

Att varje mottagare får just den komponent som hen behöver, vilket betyder att varje gåva kan ges till flera olika patienter.
Att varje komponent kan förvaras på bästa sätt i rätt temperatur.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vad innebär leukocytreducerande?

A

Att leukocyter filtrerats bort för att minska risken för transfusionreaktioner och överföring av CMV-virus (Cytomegalovirus - som kan orsaka allvarlig reaktion hos pat. med nedsatt immunförsvar).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vad kontrolleras blodkompontenterna även för?

A

Vilken blodgrupp de tillhör

Förekomst av överförbar smitta (t.ex. HIV och hepatit)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vilken är den vanligaste blodkomponenent som transfunderas till patienter (pat. får blodtransfusion)?

A

Erytrocytkoncentrat

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vad innehåller erytrocytkoncentrat?

A

Röda blodkroppar som slammats upp i särskild näringslösning, s.k. SAGMAN, för att klara lagring bättre

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Vad bidrar SAGMAN med?

A
  • Att ge näring till erytrocyterna (så de kan förvaras lättare)
  • Att erytrocyterna blir mer lättflytande att transfundera (att de späds)
  • Att motverka hemolys (röda blodkroppar spricker)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Hur ska erytrocytkoncentrat förvaras?

Kan det förvaras igen?

A

Kallt, i blodbanksskåp (+2 till +6 grader). Hållbart 42 dygn.
Nej, om det tagits ut i rumstemperatur från kyl så kan det inte förvars i kyl igen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Inom hur lång tid efter uttag ska erytrocytkoncentrat transfunderas?
Vad är risken vid längre transfusionstid?

A

Efter uttag fr. kylförvaring - 4 timmar, risk för bakterieväxt vid längre transfusionstid.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Hur ska trombocytkoncentrat förvaras och varför?

A

Vid 20-24 grader (rumstemperatur) och i rörelse. för att förhindra att trombocyterna klumpar ihop sig

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Vad är “swirling” vid trombocytkoncentrat?

A

Ljusbrytningsfenomen som visar att trombocyterna är funktionsdugliga (rörelser ses i koncentratet när det hålls mot ljus). Det ses som “vita slöjor”/”änglahår” som rör sig i vätskan.
Det försvinner när trombocyterna förlorat sin funktionsduglighet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

MED PÅ TENTA:

Under hur lång tid ska trombocytkoncentrat transfunderas?

A

Under ca 30 minuter, så att trombocyter inte ska hinna klumpa ihop sig.
Hänsyn måste tas till pat. kroppsyta och hjärtkapactitet för att undvika överbelastning av hjärtat.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

När ges trombocytkoncentrat?

A

Vid trombocytopeni, trombocytdysfunktion eller blödning för att säkerställa blodets hemostas

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Hur förvaras plasma?

A

Som färsk (+2 till +6 grader) eller som färskfryst plasma (FFP)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Inom hur lång tid ska plasma transfunderas efter uttag?

A

Inom 4 timmar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

När ges plasma?

A

Vid massiv blödning eller hemostasrubbningar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

En läkare ordinerar muntligt till dig att pat. i rum 2 behöver transfusionsbehandling av blodkomponenter. Räcker detta?

A

Nej, det ska alltid ske skriftligt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Vad är en tranfusionsbehandling?

A

En substitutionsbehandling, med syfte att ersätta en eller flera komponenter som saknas eller inte fungerar hos pat.
Botar inte men kan vara livräddande, förkorta sjukdomsförlopp, och förhindra komplikationer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Vad är en indikation för erytrocytkoncentrat?

A
  • Att säkerställa syretransporten i kroppen. Syret diffunderar in i erytrocyterna och binder till hemoglobin.
  • Säkerställa blodets hemostas. Tillräcklig mängd trombocyter och koagulationsfaktorer.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Nämn de två olika transfusionstformerna och förklara skillnaden

A

Allogen - Blodgivare och blodmottagare är olika personer.
Autolog - Blodgivare och blodmottagare är samma person. T.ex. vid stor operation då blodet kan “tvättas” och ges tillbaka till pat. Risken för tranfusionskomplikationer minskar pga. eget immunförsvar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

Nämn de viktigaste blodgruppssystemen, och vilket som är viktigast

A

AB0-systemet (viktigast)

Rh-systemet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

Vad är antigener?

A

Kemiska substanser (protein eller kolhydrater) som kan finnas på ytan av t.ex. bakterier och virus, men även på mänskliga celler

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

På erytrocyternas utsida finns antigener som den egna kroppens immunsystem ständigt kontrollerar och antingen accepterar eller reagerar emot (SANT / FALSKT)

A

SANT

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

Hur stimuleras antikroppsbildning?

A

Celler med främmande antigener på sin yta stimulerar antikroppsbildning, genom att immunsystemet inte accepterar dessa då de inte känner igen dem

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

Vilka är erytrocyternas mest kända antigener?

A

A-, B- och D-antigener.

De bestämmer även vilken blodgrupp en person tillhör i AB0- och Rh-systemet.

42
Q

VIKTIG

Vilka blodgrupper består AB0-systemet av? Vilken antigen har de på erytrocyternas yta?

A

A - A antigen
B - B antigen
AB - A och B antigen
0 - saknas antigen

43
Q

Hur bestäms blodgrupperna?

A

Av genetiska skillnader i molekyler som finns på utsidan av de röda blodkropparnas (erytrocyter) cellmembran, s.k. antigener.

44
Q

Vad innebär naturligt förekommande antikroppar?

A 
Att immunförsvaret bildar antikroppar mot den eller de antigener som personen själv saknar.
A har anti-B
B har anti-A
0 har anti-A och anti-B
AB har inga AB0-antikroppar
45
Q

Vad är irreguljära antikroppar?

A

Erytrocytantikropp riktad mot andra blodgruppsantigen än de inom AB0-systemet som bildas vid exponering

46
Q

Vad betyder oförenligt blod?

A

Att mottagarens och givarens blod inte är förenliga med varandra.

47
Q

VIKTIG

Vem kan ge blod till vem (för erytrocyter och trombocyter)?

A

0 - ge till alla, ta emot av 0.
A - ge till A och AB, ta emot av A och 0.
B - ge till B och AB, ta emot av B och 0.
AB - ge till AB, ta emot av alla.

48
Q

VIKTIG

Vilka kan ge till vem (för plasma)?

A

AB - ge till alla, ta emot av AB.
A - ge till A och AB, ta emot av A och AB.
B - ge till B och AB, ta emot av B och AB.
0 - ta emot av alla, ge till 0. (0 har antikroppar i plasma Anti-A och Anti-B)

49
Q

Hur många % av Sveriges befolkning har D-antigen?

A

Ca 85%

50
Q

VIKTIG

En person som har D-antigen på erytrocyternas yta är Rh-negativ (-) (SANT / FALSKT)

A

FALSKT, Rh positiv (+)

51
Q

VIKTIG

Person som saknar D-antigen är Rh-positiv (+) (SANT / FALSKT)

A

FALSKT, Rh negativ (-)

52
Q

VIKTIG
Vilket blod kan en person som är Rh+ ta emot?
Vilket blod kan en person som är Rh- ta emot?

A

Både från givare som är Rh- eller Rh+.

Endast ta emot blod från givare som är Rh-.

53
Q

VIKTIG

När bildas antikroppar mot D-antigen?

A

När person som är Rh- blir exponerad för blod som är Rh+ (leder till immunologisk reaktion och hemolys). Det kan ske t.ex. om pat. får felaktigt blod, eller vid graviditet om mamman är Rh- och barnet är Rh+ (om pappan är Rh+ och pappan ärvt pappans D-antigen).

54
Q

Överkurs:

Vad sker om fostrets erytrocyter kommer över i mammas blod?

A

Fostrets D-antigen kan stimulera mammans immunförsvar att bilda antikroppar. Antikropparna kan passera moderkakan och komma över i fostrets blod, där det kan skada fostrets erytrocyter (som kan vara livshotande). Den kan även ske vid missfall eller abort, som kan påverka efterföljande graviditeter. För att undvika detta i samband med grav. så genomförs blodgruppering på alla grav., och alla som är Rh- får behandling för att inte antikroppar ska bildas.

55
Q

Vad är akutblod / universalblod och när kan det ges?

A

0- (Rh negativt blod). Akutblod kan ges vid livshotande situationer, när det inte finns tid att utföra blodgruppering och BAS-test. Om det är möjligt ska testerna tas innan det sätts, och så snart det går så ska blod fås utifrån sin egen blodgrupp.

56
Q

Vad är BAS-test?

A

BAS-test betyder Blodgruppering och AntikroppsScreening.

Giltig i några dygn.

57
Q

Anlag från blodgrupperna ärvs från föräldrarna (SANT / FALSKT)

A

SANT, ett anlag från varje förälder. Syskon kan få olika.

58
Q

Vilka blodprovstagningar utförs på mottagning inför transfusion?

A

Blodgruppering (blodgruppsbestämning)
BAS-test och eventuellt MG-test (mottagare-givare test)
Vid beställning av trombocytkoncentrat och plasma räcker det med blodgruppering

59
Q

Vad undersöks vid blodgruppering?

A

Patientens antigen och antikroppar för att ta reda på vilken blodgrupp pat. tillhör i AB0-systemet, och för att ta reda på om pat. är Rh+ eller Rh- (Rh-systemet).
Undersökning av irreguljära erytrocytantikroppar

60
Q

Vilket test genomförs på blodcentralen om misstanke om irreguljära erytrocytantikroppar?

A

MG-test (mottagare-givare).

Varje enhet testas mot mottagarens blod.

61
Q

Kan blodgruppering och BAS-test ske samtidigt?

A

Bara om akut. Helst två separata tillfällen, för att undvika misstaget att pat. förväxlas.

62
Q

När ska provör och remiss märkas?

A

Före provtagning, för att undvika att pat. förväxlas och misstag görs.

63
Q

Vad inkluderar ansvaret vid blodtransfusion (som kan göras av läkare eller ssk)?

A

Bl.a.:

  • Kontrollera pat. ID
  • Rätt pat. fåt rätt blod
  • Blodkomponentens hållbarhet
  • Blodkomponentens innehåll och utseende
  • Övervaka pat. när transfusionen genomförs för att tidigt upptäcka evt. tranfusionskomplikationer
64
Q

Vilka visuella kontroller ska göras vid transfusion av:

  1. Erytrocyter
  2. Plasma
  3. Trombocyter
A
  1. Hemolys, koagel eller avvikande färg ej förekommer
  2. Ej innehåller synlig mängd erytrocyter
  3. Swirling (s.k. änglahårsfenomen) kan ses mot välbelyst bakgund
65
Q

Speciellt transfusionsaggregat behövs inte till alla blodkomponenter (SANT / FALSKT)

A

FALSKT, det behövs speciellt. Byt aggregat minst var 4:e timme vid kontinuerlig tranfsusion p.ga. risk för bakterieväxt.

66
Q

Blodkomponenter får blandas med andra läkemedel eller vätskor (SANT / FALSKT)

A

FALSKT
Det är för att det inte ska uppstå t.ex. koagulering eller hemolys. Undantag är natriumklorid 9 mg/ml som kan användas för att spola igenom för att kontrollera aggregatet.

67
Q

Vilken hastighet bör transfusionshastigheten inte överstiga om pat. blodvolym är stabil?
Hur kan man öka transfusionshastigheten?

A

400-500 ml/timme (gäller transfusion av erytrocyter, trombocyter och plasma)
Genom att använda en övertrycksmanschett

68
Q

En transfusion är inte en belastning på hjärtat (SANT / FALSKT)

A

FALSKT, det kan det vara, vilket kräver speciell vaksamhet om pat. är kardiovaskulärt sjuk (hastigheten bör sänkas)

69
Q

Blodet måste värmas upp innan transfusion (SANT / FALSKT)

A

FALSKT, men om det behöver ges snabbt så kan blodvärmare användas och då värmas upp till högst 42 grader

70
Q

Transfusionshastigheten behöver anpassas beroende på…

A

Indikation och pat. tillstånd

71
Q

Efter transfusion kasseras påse och aggregat omedelbart (SANT / FALSKT), motivera

A

FALSKT, sparas i 4 timmar helst i kyl, för kontroll vid evt. transfusionskomplikation

72
Q

Vad ansvarar den som ansvarat för transfusionen även för att dokumentera?

A
  • Datum och tid för transfusionens start och avslut
  • Vilken enhet har använts och tappningsnummer
  • Evt. transfusionskomplikationer (+ rapportera till blodcentralen) samt åtgärder
  • Återrapportering till blodcentralen, även vid kassering
73
Q

Vilken tid av transfusionen är det extra viktigt att vara observant?

A

De första 15-20 minuterna, men kontinuerligt och även efter krävs

74
Q

Vilka värden behöver tas före transfusionsstart?

Vad gör du om du måste lämna pat?

A

Puls, blodtryck, syresättning och temperatur. Förändringar kan vara tecken på transfusionskomplikationer:
Se till att pat. har ringklocka och är informerad

75
Q

Nämn några eventuella symtom som kan vara tecken på transfusionskomplikationer

A 
Feber, frossa
Nässelutslag (Urtikaria)
Illamående
Blodtrycksförändringar
Andningspåverkan
76
Q

När uppstår en transfusionskomplikation?

A

När pat. får blod från en felaktig blodgrupp, dvs. en blodgrupp som är oförenlig med dess egen. Det som sker är en antigens antikroppsreaktion.

77
Q

Vad sker vid hemolys? Är det en transfusionskomplikation?

A

JA. Vid hemolys så bryts erytrocyter ned och dör i förtid (de lever normalt i 120 dygn). Är blodet från 2 personer oförenligt så kan erytroceterna klumpa ihop sig (agglutinera), vilket betyder att erytrocyternas cellmembran skadas och hemoglobin läcker ut i plasma. Hemolys uppstår då.

78
Q

Vilken konsekvens kan de agglutinerade (“klumpar”) erytrocyterna leda till?

A

De kan fastna i kapillärer och hindra blodflödet vilket kan leda till cirkulationssvikt

79
Q

Nämn de två grupperna som transfusionskomplikationer delas upp i

A
  • Immunologiska - t.ex. akut intravaskulär hemolys (i blodbanan), extravaskulär hemolys (utanför blodbanan, huvudsakligen i mjälten och levern), allergiska reaktioner
  • Icke immunologiska - t.ex. överbelastning av hjärta och kretsloppet, överföring av smittsamma sjukdomar, sepsis
80
Q

När kan akut intravaskulär hemolys uppstå?

A

En allvarlig immunologisk transfusionskomplikation som kan uppstå vid transfusion av AB0-oförenligt blod, t.ex. vid förväxling av blod och/eller säkerhetskontrollerna inte genomförs på korrekt sött

81
Q

Nämn några symtom på allvarlig transfusionskomplikation (akut intravaskulär hemolys)

A 
Värmekänsla längst venen
Smärtor i lumbalregionen
Krampsmärtor i bröstet
Dyspné
Takykardi
Ledsmärtor
Huvudvärk
Illamående
Temperaturstigning med frossa
Akut blodtrycksfall
Minskad urinmängd
82
Q

Nämn några symtom på extravaskulär hemolys (som sker långsammare än akut och huvudsakligen i levern eller mjälten)

A

Temperaturstegring, ikterus (gultonande ögonvitor och hud pga. ökad bilirubinkoncentration i kroppen), sjunkande Hb några dagar efter transfusion

83
Q

Vad kan anledning till allergisk reaktion vid transfusion vara?
Nämn några ex. på symtom

A

Av okänd orsak eller att mottagaren har antikroppar mot någon av givarens plasmaproteiner.
Klåda och nässelutslag - kan leda till anafylaktisk chock

84
Q

Nämn exempel på immunologiska transfusionskomplikationer

A
  • Akut intravaskulär hemolys (i blodbanan)
  • Extravaskulär hemolys (utanför blodbanan, huvudsakligen i mjälten och levern)
  • Allergiska reaktioner
85
Q

Nämn exempel på icke immunologiska transfusionskomplikationer

A
  • Överbelastning på kretsloppet. Risken ökar med åldern och kärlsjukdomar
  • Överföring av smittsamma sjukdomar, t.ex. HIV och hepatit
  • Sepsis
86
Q

Nämn några symtom vid överbelastning på kretsloppet (vid transfusionskomplikation)
Nämn några symtom på sepsis

A

Hosta, dyspné, lungödem

Frossa, temperaturstegring, blodtrycksfall, andningsbesvär, kräkning, diarré

87
Q

MED PÅ TENTA:

Vilka åtgärder ska göras vid misstänkt transfusionskomplikation?

A
  • Avbryt transfusionen omedelbart, låt kanyl sitta kvar
  • Tillkalla läkare och följ ordination
  • Kontrollera pat. ID och blodgrupp mot blodkomponent
  • Kontrollera vitalparametrar: puls, blodtryck, saturation, andningsfrekvens och temperatur
    Lämna inte pat. ensam! Dokumentera. Rapportera till Blodcentralen. Infa pat. vad som hänt.
88
Q

Hur kan antikroppar bildas?

A

A ”Spontant” d.v.s. utan ännu känd anledning. En sådan antikropp benämns naturlig.
Exempel på detta är antikropparna anti-A och anti-B mot ABO-systemets ytmolekyler.
eller
B Efter immunisering via transfusion eller graviditet. Dessa antikroppar kallas för blodgruppsantikroppar.
Exempel är anti-D riktad mot RhD.

89
Q

Vilka 3 delmoment utförs vid blodgruppering

A
  1. ABO-bestämning.
    Den röda blodkroppen undersöks på förekomst av A, B, AB eller O blodgrupp.
    Plasma undersöks på förekomst av anti-A och/eller anti-B.
    Hos en individ >1 års ålder upptäcks i normalfallet antikropp mot den ABO-variant som
    individen själv saknar enligt modellen:
    Den som är blodgrupp A har anti-B.
    B har anti-A.
    O har anti-A och anti-B.
    AB har inga ABO-antikroppar.
  2. RhD-bestämning
    Den röda blodkroppen undersöks på förekomst av D. Den individ som har D benämns RhD-positiv medan den som saknar D benämns RhD-negativ.
  3. Antikroppsscreening
    Plasma undersöks på förekomst av antikroppar riktade mot andra blodgruppsystem än ABO-
    systemet.
90
Q

Vad består trombocytkoncentrat av?

A

Trombocyter som slammats upp i plasma eller särskild näringslösning.

91
Q

Noggrann identitetskontroll ska genomföras vid provtagning för blodgruppering och BAS-test. När ska provtagningsrören identitetsmärkas enligt Socialstyrelsens föreskrifter?

A

Innan provtagningen

92
Q 
En person har blodgrupp A RhD positiv. Ange vilken/vilka givare personen kan ta emot blod från genom att kryssa för rätt svar.  (Kryss för blodgrupp som är oförenlig med patientens blodgrupp resulterar i 0p på frågan).
En person som är A RhD positiv kan ta emot blod från givare som är:
- 0 RhD negativ
- 0 RhD positiv
- A RhD negativ
- A RhD positiv
- B RhD negativ
- B RhD positiv 
- AB RhD negativ
- AB RhD positiv
A
  • 0 RhD negativ
  • 0 RhD positiv
  • A RhD negativ
  • A RhD positiv
  • AB RhD negativ (måste vara fel)
  • AB RhD positiv (måste vara fel)
93
Q

Under hur lång tid bör trombocytkoncentrat transfunderas efter det att hänsyn tagits till patientens kroppsyta och hjärtminutvolym?

A

Under 30 minuter

94
Q

Som sjuksköterska ansvarar du för att transfundera en enhet erytrocytkoncentrat till en patient. Strax efter avslutad transfusion börjar patienten må illa.
Ange vilka tre åtgärder du som sjuksköterska omedelbart ska genomföra utifrån misstänkt transfusionskomplikation.

A
  • Avbryt transfusionen omedelbart (låt kanyl sitta kvar)
  • Kontrollera vitalparametrar (puls, blodtryck, syresättning, andningsfrekvens och temperatur)
  • Tillkalla läkare och följ ordination
  • Kontrollera pat. ID och blodgrupp mot blodkomponent
95
Q

Ange vilka blodprovstagningar som måste genomföras avseende mottagaren av blod inför en blodtransfusion.

A

BAS-test (Blodgrupperings och Antiscreening) och evt. MG-test (Mottagare-givare)

96
Q

ABO–systemet består av blodgrupperna A, B, AB och 0. Visa vilken blodgrupp som kan ges till vilken/vilka genom att skriva in rätt blodgrupp i rätt cirkel i figuren nedan. Samtliga svar måste vara rätt.

A

0 - ges till alla, tas emot av sig själv.
A - ges till A och AB, tas emot av A och 0.
B - ges till B och AB, tas emot av B och 0.
AB - ges till A, B och AB, tas emot av alla.

97
Q

Markera med kryss vilka två av följande påståenden som är korrekta.

a. Person som är RhD positiv kan få blod både från givare som är RhD positiv och från givare som är RhD negativ
b. Person som är RhD positiv kan endast få blod från givare som är RhD positiv
c. Person som är RhD positiv kan endast få blod från givare som är RhD negativ
d. Person som är RhD negativ kan få blod både från givare som är RhD positiv och givare som är RhD negativ
e. Person som är RhD negativ kan endast få blod från givare som är RhD positiv
f. Person som är RhD negativ kan endast få blod från givare som är RhD negativ

A

a. Person som är RhD positiv kan få blod både från givare som är RhD positiv och från givare som är RhD negativ
f. Person som är RhD negativ kan endast få blod från givare som är RhD negativ

98
Q

En patient ska i samband med en operation få sin första blodtransfusion. Patienten har blodgrupp AB Rh positiv. Kan patienten ta emot blod från en givare som har blodgrupp B Rh negativ? Välj ett korrekt.

a. Nej, transfusionskomplikationer skulle uppstå eftersom givaren har naturligt förekommande antikroppar mot A-antigen.
b. Nej, transfusionskomplikationer skulle uppstå eftersom givaren har naturligt förekommande antikroppar mot B-antigen och inte tillhör samma Rh-grupp som givaren.
c. Ja, inga transfusionskomplikationer är att förvänta eftersom patientens blodgrupp är förenligt med givarens blodgrupp.
d. Ja, inga transfusionskomplikationer är att förvänta, trots att patientens och givarens blodgrupper inte är förenliga, eftersom det är patientens första blodtransfuson och hen har ännu inte bildat några antikroppar. Säkrast är dock att patienten får blod från sin egen blodgrupp för att undvika komplikationer vid framtida transfusioner.

A

c. Ja, inga transfusionskomplikationer är att förvänta eftersom patientens blodgrupp är förenligt med givarens blodgrupp.

99
Q

En patient kommer akut till sjukhuset och behöver omedelbar blodtransfusion. Patienten har inte tidigare fått någon blodtransfusion.

a. Ange vilka två blodprovstagningar sjuksköterskan ska genomföra inför en blodtransfusion.
b. I väntan på provsvaren får patienten ett så kallas akutblod (universalblod). Ange vilken blodgrupp och Rh bestämning akutblod har.

A

a. Blodgruppering och BAS-test + MG-test?

b. O Rh-

100
Q

Ange vilken blodkomponent som transfunderas för att säkerställa syretransporten i kroppen. Välj ett korrekt svar.

a. Helblod
b. Trombocyter
c. Erytrocytkoncentrat
d. Plasma

A

c. Erytrocytkoncentrat

101
Q

En patient ska i samband med en operation få sin första blodtransfusion. Patienten har blodgrupp B Rh negativ. Kan patienten ta emot blod från en givare som har blodgrupp AB Rh positiv? Välj ett korrekt.

a. Nej, transfusionskomplikationer skulle uppstå eftersom givaren har naturligt förekommande antikroppar mot A-antigen och D-antigen.
b. Nej, transfusionskomplikationer skulle uppstå eftersom givaren har naturligt förekommande antikroppar mot A-antigen och skulle vid exponering av Rh positivt blod även bilda antikroppar mot D-antigen.
c. Ja, inga transfusionskomplikationer är att förvänta eftersom patientens och givarens blodgrupp är förenliga.
d. Ja, inga transfusionskomplikationer är att förvänta, trots att patientens och givarens blodgrupper inte är förenliga, eftersom det är patientens första blodtransfusion och hen har ännu inte bildat några antikroppar. Säkrast är dock att patienten får blod från sin egen blodgrupp för att undvika komplikationer vid framtida transfusioner.

A

b. Nej, transfusionskomplikationer skulle uppstå eftersom givaren har naturligt förekommande antikroppar mot A-antigen och skulle vid exponering av Rh positivt blod även bilda antikroppar mot D-antigen.

102
Q

Som sjuksköterska ansvarar du för att transfundera en påse blod till en patient i 75-års åldern som har hjärtsvikt. Blodet tas ut ur kylförvaring kl. 08:00. Patienten har ingen pågående blödning.

a. Beskriv den främsta orsaken till varför blodet inte ska transfunderas för snabbt.
b. Ange vilken tid transfusionen senast ska vara avslutad och förklara varför det är viktigt.

A

a. Det kan orsaka en överbelastning på patientens cirkulationssystem och hjärta.
b. Den måste vara avslutad inom 4 h (kl 12) eftersom bakterier annars kan växa i koncentratet.

1: Omvårdnad och medicinsk vetenskap samt patientsäkerhet - moment 1 (17 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions