Preanalytiska faktorer

Question 1

Vilka steg består preanalytiska faktorer av?

Answer 1

Preanalys
Remiss
Patientförberedelser
Provtagningsmaterial
Provtagning
Provhantering
Transport

Question 2

Av de fel som görs vid analyser, hur många procent står preanalytiska faktorer för?

Answer 2

70%.
Postanalytiska (när man granskar svaret eller bedömer en prognos/diagnos) står för 20%.
Analyssystemen står för 10%.

Question 3

Varför ska streckkoder helst användas på remissen för “Kundkod” och “Patientdata”?
Vad händer om inte för- och efternamn är ifyllt?

Answer 3

Avläsningen sker automatiskt, om det finns streckkoder kan det ske automatiskt.
Är för- och efternamn inte ifyllt kommer remissen att avvisas.

Question 4

Hur gammal ska en remiss du använder som max helst vara?

Answer 4

1 år

Question 5

Hur ser jag på remissen om det kan finnas speciella föreskrifter för en analys?

Answer 5

Det är en röd stjärnmarkering. Kolla i Analysportalen så du kan informera patienten.

Question 6

Vad innebär fasta?

Answer 6

Pat. får endast dricka lite vatten efter kl. 22 kvällen innan provtagning. Får ej röka eller snusa. I vissa fall ska pat. heller ej ta sina läkemedel innan.

Question 7

Hur länge ska pat. vila innan provtagning?

Answer 7

Minst 15 minuter. Detta ger mindre tryck i blodet och ökad blodvolym och lägre värden.

Question 8

Vad innebär referensintervall?

Answer 8

Den intervall som 95% av alla prover vilket subjektivt friska individer faller inom

Question 9

Kan provtagningsrör överfyllas?

Answer 9

Nej, inte om du hanterar röret korrekt. Däremot kan de underfyllas så att analysen ej kan göras korrekt. Vid osäkerhet om provet räcker, kontakta lab.

Question 10

Vilken ordningsföljd ska provtagningen tas i (rör)?

Answer 10

Koagulationsrör (ljusblå)
Serumrör (orange / röd)
Heparinrör (ljusgrön / mörkblå)
EDTA-rör (lila)
Glukosrör (ljusrosa)
Övriga rör

Question 11

Behöver patientens ID kontrolleras vid provtagning?

Answer 11

Ja, alltid - och jämföras med remissen. Om pat. är inlagd så räcker armband, de har då kollats för ID när denne blev inlagd.

Question 12

När ska provtagningsrören märkas med patientens ID?

Answer 12

Direkt i anslutning till provtagningen

Question 13

Ska venösa blodprov tas med eller utan stas?

Answer 13

Utan eller med så lite som möjligt

Question 14

Nämn vanliga felkällor vid provtagning

Answer 14

Utspädning: dropp och annan pågående infusion har inte stängts av i tid innan provtagning, vilket gör att provet blev utspätt med infusionsvätska och ger fel värden. Se Vårdhandboken.
Hemolys: De röda blodkropparna spricker.
Koagel: Rören har inte blandats direkt efter provtagning. Vid dålig/utebliven blandning uppstår koagel.

Question 15

När är det risk för hemolys?

Answer 15

• Vid provtagning via venflon eller PVK
• Svår provtagning, dåligt blodflöde, dåligt fyllda rör
• Om röret utsätts för skakning och/eller kyla <4 grader
• Tunn kanyl i kärl med stort flöde

Question 16

Behöver remissen följa med proverna?

Answer 16

Ja, alltid.

Question 17

Vad betyder akut / rutin / urakut?

Answer 17

Akut = svar inom 60 minuter
Rutin = under dagen
Urakut = oftast svar inom 30 minuter. Man behöver då ringa lab. och meddela detta, de stannar då centrifug för att förbereda inför det kommande provet.

Question 18

Kan man centrifugera ett rör flera gånger?

Answer 18

Nej, inte om det är gel i det, annars förstörs gelen och plasman.

Question 19

Vad betyder följande förkortningar?
B
P
S
U
tU
F
fP
aB
vB

Answer 19

B - Blod
P - Plasma
S - Serum
U - Urin
tU - Dygnsamling av urin
F - Avföring (faeces)
fP = Fastande Plasma
aB - Arteriellt blod
vB = Venöst blod

Question 20

Vad betyder dubbelram på remissen?

Answer 20

Att provet kan fås med svar akut

Question 21

Kan ett prov för järn tas på eftermiddagen?

Answer 21

Provet ska tas före kl. 10, då järnhalten minskar under dagen. Provet kan tas senare om detta ordineras men tiden ska skrivas upp på remissen så läkaren som mottar svaret kan bli obs på detta.

Question 22

Vad är läkemedelsanalys?

Answer 22

T.ex. att man ska ta blodprovet samma tid varje gång, och att man tar det t.ex. innan man tagit sitt läkemedel (så det inte blir innan en gång, efter en annan gång).

Question 23

Varför kan t.ex. ett glukosprov inte hålla längre än 48 timmar?

Answer 23

Celler lever på glukos och kommer att äta upp glukosen i provet, ger därför fel värden.

Question 24

Vad är skillnaden mellan serum och plasma?

Answer 24

Serum - ingen tillsats, / koag. aktivator. Utan fibrinogen. Koaguleringstid före centrifug. plain: 60 min, gel: 30 min, RST: 5 min. Koagel (blodceller i fibrinkoagel)
Plasma - Antikoagultantia (LiHep, NaHep). Centifugering direkt. Röda blodceller.
Båda rör kan vara med eller utan gel.

Question 25

Kan provtagningsrör står framme i rumstemperatur?

Answer 25

Nej, det bör de inte göra. Värme kan påverka vakuumet, t.ex. varma sommardagar, som gör att röret inte kan fyllas upp helt, och analysen blir därför felaktig.

Question 26

Vad ska man tänka på när man använder en butterfly vid provtagning?

Answer 26

Att det är luft i slangen. Man behöver därför ett slaskrör för att ta bort luften. Man behöver inte fylla röret utan bara tömma slangen, sen slänga det. Använd rött rör eller den typ du först ska använda dig av.

Question 27

Får pat. hjälpa till med handknytning?
Hur länge får man stasa, och var ska stasen sitta?
Nämn ett prov som påverkas av stas

Answer 27

Nej, armen ska vara i i vila.
Max. 1 minut. 7-10 cm över stickyta.
Calcium

Question 28

Behöver rören blandas?

Answer 28

Ja, 5-10 gånger i handen eller på blodvagga 10 gånger

Question 29

Vilka konsekvenser kan koagel leda till?

Answer 29

För kund: Fel provsvar, inget provsvar, felbehandling, försenad behandling, ny provtagning
För lab: Intrumenthaveri, extraarbete med svarshantering

Question 30

Hur ska EDTA-rör placeras i kylskåpet?

Answer 30

Ej nära kylelementet. Vita blodkroppar faller sönder och kan ge felaktigt svar. Tips: sätt tomma stall nära kylelementet

Question 31

Hur undviker man hemolys?

Answer 31

• Använd “vanlig” kanyl
• Blanda varsamt, omedelbart
• Utsätt inte röret för kyla, < 4 grader

Question 32

Finns serum naturligt i kroppen?

Answer 32

Serum är något man framställt i röret. Blodet består av en vätska som alla celler åker runt i och det är plasma. Serum är när gel har koagulerat osv.

Question 33

Hur tas de flesta blodprov?

Vad kan kapillärprov ersättas med, som i regel?

Answer 33

Som venprov, ett fåtal som artillärprov och några som kapillärprov.
Venprov

Question 34

Vad ska du alltid kontrollera vid blodprovtagning?

Answer 34

Kopplingen mellan patientens ID, remiss och prov

Question 35

Får blodprov ske i samma arm som infusion skett?

Får prov tas i PVK (perifer venkateter)?

Answer 35

Nej, det bör ske i den andra armen. och först efter infusion stängs arm. Kolla Vårdhandboken för instruktioner om hur lång tid efter provet kan tas.
Nej. I CVK ska ca 10 ml blod först tappas och kasseras.

Question 36

Får nytaget varmt blodprov ställas i kylskåpet? Varför, varför ej?

Answer 36

Nej, eftersom vätska (vatten) från det varma blodet kondenseras på rörets väggar, vilket medför att erytrocyterna hemolyserar.

Question 37

Nämn tre felkällor

Answer 37

Analytiska - uppkommer när man gör själva analysen
Preanalytiska - uppstår oftast vid provtagning, transport eller hantering av provet före analys
Läkemedelsinterferens - kan ge falskt höga eller låga värden, som delas upp i:
* In vitro: vid analysförfarandet
* In viva: i kroppen