Spridda viktiga sjukdomar/tillstånd Flashcards
1
Q
Tre typer av osteoporos, vilka?
A
- Primär (postmenopausal, åldersberoende)
- Sekundär (bakomliggande sjukdom eller läkemedel (kortison, heparin)
- Idiopatisk (ofta stark ärftlighet)
2
Q
Diagnossättning osteoporos?
A
- Bentäthetsmätning (DXA) höft/rygg
o Bentäthet mäts i T-score = SD mellan pat bentäthet i förhållande till gruppnivå ålder/kön hos yngre
o Z-score hos < 50 år, direkt jämförelse ålders-könsmatchat - 2,5 SD = osteoporos (manifest om osteoporosfraktur)
- Bra med extra lateral projektion för bedömning av kotkompression (eller slätröntgen)
3
Q
Riskfaktorer osteoporos?
A
- Hög ålder, kvinna, tidigare fraktur, ärftlighet, rubbning könshormoner, låg BMI, rökning, immobilisering, peroral kortisonbehandling, svåra sjukdomar (även RA, tidigare GBP, anemi)
4
Q
Status vid misstänkt osteoporos?
A
- Längd och vikt (längd och/eller viktminskning)
- Allmäntillstånd
- Kyfos
- Dunkömhet över spinalutskott
- Ortostatism
- Gångförmåga, gånghastighet
- Förmåga att självständigt resa sig från stol, utan att använda armarna
- Balans
- Tecken på genomgången kirurgi (t ex paratyroidea, tyroidea, ventrikel)
5
Q
Provtagning vid misstänkt osteoporos?
A
- Hb
- SR
- S-kalcium
- S-kreatinin (eGFR)
- S-ALP (eller benspecifikt ALP)
- S-PTH
- S-25-OH-vitamin D (årstid bör beaktas, lägst värden ses på vårvinter, högst under sensommar och höst)
- TSH
6
Q
Beräkna risk för framtida fraktur (inom 10 år), vilket instrument?
A
- FRAX (tar hänsyn till DEXA-mätning också)
7
Q
Behandling vid osteoporos?
A
- Benuppbyggande
o Romosozumab
o Teriparatid - Hämmar nedbrytning
o Bisfosfonater (ex Zoledronsyra iv en ggr/år eller Alendronsyra 1 ggr/vecka po)
o Denosumab
o SERM
o Östrogen - Tillgodoser mineralisering
o Kalcium, Vit D - Höftskyddsbyxor
8
Q
o Bisfosfonater (ex Zoledronsyra iv en ggr/år eller Alendronsyra 1 ggr/vecka po) vid benskörhet, uppehåll efter?
A
- Zoledronsyra efter 3 år
- Alendronsyra efter 5 år
9
Q
Diabetesketoacidos definition?
A
- P-Glukos 11mmol/L eller högre OCH
- B-keton 3 mmol/L OCH
- pH < 7,3
10
Q
Behandling ketoacidos (4)?
A
- Vätska
o Under första timmen: NaCl 0,9 %, 1 liter/tim
o Därefter under 2 timmar: Ringeracetat 1 liter/2 tim
o Samt senare under 8 tim: Ringeracetat, 1 liter/4 tim - Insulin
o Sänkning av P-glukos med 4 mmol/L per timme. 100 E snabbverkande till 500 ml NaCl (0,9 %) - Kalium
o Tillför kalium vid S-K < 5,2 mmol/L. 50 mmol K till 500 ml 0,9 % NaCl / timme - Glukos
o När P-glukos är under 15 mmol/L avslutas insulindroppet. Istället dropp 500 mL Glukos 10 % (100 mg/mL) med 20 E snabbverkande insulin. Detta dropp ges med 100 mL/timme. Behandling ges tills B-ketoner normaliserats.
o Detta dropp kan också sättas ifall patienten vid ankomsten har P-Glukos 11-15 mmoll/L.
11
Q
Smärtutstrålning inom ett specifikt dermatom, t ex motsvarande L5 eller S1 benämns?
A
Rizopati
12
Q
Nefrotiskt syndrom definition?
A
- Uttalad proteinuri (U-albumin/kreatinin > 300 mg/mmol)
- Hypoalbuminemi (Plasma-albumin är oftast < 30 g/L)
- Ödem
- Hyperlipidemi
13
Q
Orsaker till nefrotiskt syndrom (4)?
A
- Renala
o Glomerulonefriter (minimal change (yngre) och membranös glomerulonefrit (äldre) vanligast - Systemsjukdomar
o Diabetes, systemisk Lupus Erythematosus (SLE), AL-amyloidos, Hepatit B och hepatit C, Hiv, Malignitet - Läkemedel
o NSAID, bisfosfonater - Toxiska substanser
o Tungmetaller
14
Q
Vad har personer med nefrotiskt syndrom ökad risk för?
A
- Tromboembolisk sjukdom
- Infektion (sänkt IgG, dysfunktionellt komplementsystem, immunosupressionbehandling etc)
15
Q
Utredning vid misstänkt nefrotiskt syndrom?
A
- U-sticka och U-albumin/kreatinin-kvot
- S-albumin, S-kreatinin, S-urea
- S-kolesterol, S-triglycerider
- Serologiska antikroppar (ANA, anti-DNA, ANCA, anti-MPO)
- S- och U-elfores
- Kontakt med njurmedicin för njurbiopsi, ultraljud njurar, njurfunktionsmätning
16
Q
Behandling nefrotiskt syndrom?
A
- Behandla bakomliggande sjukdom
- Korrigera de systemkomplikationer
o Proteinuri: ACE-hämmare eller ARB i kombination med saltrestriktion
o Ödem: Loopdiuretika och saltrestriktion
o Hyperlipidemi: Statiner
o Tromboembolirisk: Lågmolekylärt heparin (LMWH) startas i profylaxdos. Övergång tillantikoagulantia, Warfarin efter genomförd njurbiopsi.
o Infektionsbenägenhet: Aggressiv behandling mot bakteriella infektioner, eventuellt vaccinering mot pneumokocker
17
Q
Symtom RA?
A
- Smygande debut av värk samt svullnad i någon eller några leder.
- Belastningssmärtor i tårnas grundleder (metatarsalleder, MTP) respektive värk och svullnad i fingrarnas grundleder (metakarpofalangealleder, MCP) och mellanleder (proximala interfalangeal leder, PIP). De distala interfalangeallederna (DIP) drabbas nästan aldrig.
- Allmänna inflammationssymtom med uttalad trötthet, generell stelhetskänsla med påtaglig dygnsrytm med symtommaximum på efternatt/morgon (morgonstelhet).
18
Q
Handens viktiga (tenta)-leder?
A
19
Q
Fotens viktiga (tenta)-leder?
A
20
Q
Välgrundad misstanke för RA är ledvärk eller svullna leder (uteslut annan orsak) samt minst en av följande?
A
- Symmetrisk småledsartrit
- Minst en svullen led samt positivt anti-CCP-test
- Minst en svullen led samt artritförändringar på röntgen
- Ledvärk i händer eller fötter samt positivt anti-CCP-test
21
Q
Vad kan hjälpa oss i diagnostiken vid RA?
A
- Småledsengagemang (ju fler desto troligare), hög titer av RF och anti-CCP, symtom > 6 v, förhöjd CRP eller SR, typiska förändringar på röntgen
22
Q
Vilken samsjuklighet är vanlig vid RA?
A
- Kardiovaskulär och osteoporos
31
Q
Hur kan vi skilja på Chrons och ulcerös kolit?
A
- Ulcerös kolit
o Börjar i ändtarm och sträcker sig olika lång upp i tjocktarm (kan involvera hela tjocktarmen)
o Har inga skipped lesions
o Homogent/kontinuerligt utseende till skarp gräns med frisk vävnad
o Kan leda till cancer - Chrons sjukdom
o Lokalisation från munhåla till anus men 90 % sitter i ändtarm, tjocktarm, distala ileum
o Skipped lesions (frisk tarm periodvis)
o Utseende mer varierande med mer varierande intensitet
o Transmural inflammation (hela tarmväggen)
o Komplikatoner med fistelbildning, abcesser, strikurer och cancer - Ibland svårt avgöra – obestämd kolit
o Kan ändras med tiden till mer tydlig fenotyp
o Kan också ändras från ex UC till mer Chrons etc, ses hos 5-10 %
32
Q
Vad ses på bilden?
A
UC (enligt Baron-Ginsburg)
33
Q
Vad ses?
A
Chrons
- Små lesioner först med liten randzon med rodnad
- Slemhinnan rodnad och kan påminna om UC
- Typisk sårbildning på följande bilder med fibrinbeläggning.
- När inflammationen tilltar blir ofta längsgående
- För att sedan gå åt alla håll och det bildas gatstensmönster (öar av slemhinna mellan såren)
34
Q
Behandling vid UC?
A
Op = kolektomi
35
Q
Behandling vid Chrons?
A
