Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

K11 GEN > Patienter med smärta resp. beroende i primärvården > Flashcards

Patienter med smärta resp. beroende i primärvården Flashcards

1
Q

Vad innebär den biopsykosociala modellen?

A
  • Biologisk: sensoriskt, var?
  • Affektivt, hur den känns, minne och känsloliv
    o Kognitivt, tankar, tolkningar och inlärning
  • Socialt, man har inget hem, dåligt ekonomiskt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Bemötande smärtpatienten

  • Bekräfta smärtan: ”Så jobbigt du verkar ha det!” ”jag ser att du har ont”
  • Tanke, oro, önskan
  • Besök vid långvarig smärta tar tid, planera för det i förväg om möjligt
  • Om möjligt förstärk patientens egna tankar och förslag – större chans till förändring om det kommer från patienten själv

Viktigt att normalisera känslor, hur kan man göra det?

A

”Det är vanligt att man känner … när det gör ont”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Status smärtpatienten

  • Tre syften
    o Trygg patient som får en bra bedömning
    o Diagnostik
    o Funktionsbedömning
  • Annat
    o AT, temp
  • Bukstatus
    o VAS-skattning
    o EKG

Smärtspecifikt status?

A

o Titta på patienten: rörelsemönster, hudutslag, hematom, ledsvullnad m.m
o Rörlighet i påverkad kroppsdel ex axel, rygg, andra leder
o Specificera tester ex SLR, Hawkins, ledstabilitet
o Neurologiskt status: sensorik, motorik, reflexer, dermatom och nerver

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Din uppgift på VC för smärtpatienten

  • Bemötande
  • Anamnes inkl smärtanalys
  • Status
  • Bedömning
    o Finns det en orsak till smärtan?
    o Finns specifik behandling?
    o Förklaringsmodell och prognos
    o Vad ska du och patienten göra nu?
  • Rehabilitering, symtomlindring, uppföljning, team?

Vidare utredning?

A
  • Blodprover
    o Leta varningsflaggor ex blodstatus, Ca-jon, SR, PSA, CRP, ALP
    o Inför behandling ex skattning av GFR, leverprover?
  • Radiologi
    o Vid diffdiagnoser som kräver radiologisk undersökning (anamnes och status ej tillräckligt) ex sten-CT
    o Om specifik behanlding är möjlig ex protes, ryggkirurgi (finns specifika kriterier)
    o Vid långdraget eller atypiskt förlopp
    o Som stöd vid sjukskrivning i vissa fall
  • Bedömning av para medicinerare ex fysioterapeut eller arbetsterapeut
  • Konsultation med organspecialist
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Smärtanalys

  • Akut smärta, långvarig smärta, cancerrelaterad smärta
  • Bio, psyko, social modell

Vad kallas de tre vanligaste typerna av smärta?

A
  • Nociceptiv smärta, neuropatisk smärta (strålar), nociplastisk smärta (IBS, fibromyalgi)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q
  • 0-3 månader
  • Oftast tydlig koppling till vävnadsskada
  • Svarar bra på medicin
  • Övergående
  • Smärta är funktionell dvs talar om att det är något som inte står rätt till i kroppen

Vad beskrivs?

A

Akut smärta

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q
  • 3-6 månader
  • Smärta som överstiger den förväntade läkningstiden
  • Svarar dåligt på medicin
  • Smärta är inte längre funktionell… faran finns inte längre… ändå har man smärta

Vad beskrivs?

A

Långvarig smärta (VC vanligt)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Långvarig smärta ett lidande

  • Ca 20 % av den vuxna befolkningen i Sverige lider av måttlig till svår långvarig smärta
  • Bidrar till funktionsnedsättning, sänkt livskvalitet och ett lidande

Men vad är viktigt att trycka på?

A

o Det går att hantera smärtan, inte alltid till smärtfrihet men tillräckligt för att leva ett liv med funktion och livskvalitet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Långvarig smärta

  • Det finns ingen ?. Ju mer ont man har desto mer smärtkänsligt blir området
  • Inte alltid en ? mellan skada och smärta. Ex artros i båda knäna
  • Man kan inte vila sig frisk från långvarig smärta
  • Även en del av de mediciner som är effektivt smärtlindrande vid akut smärta är inte lika effektivt vid långvarig smärta

Fyll i

A

Proportionalitet
Proportionalitet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Akut smärta

Hur behandla farmakologiskt?

A
  • Paracetamol, NSAID/COX-2, svag opiat (skriver inte tramadol längre), stark opiat, andra preparat: muskelavslappnande, triptaner, infektionsbehandling
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Långvarig smärta

Hur behandla farmakologiskt?

A
  • Gabapentin/pregabalin (neuropatisk smärta), amitriptylin (långvarig smärta), duloxetin (långvarig smärta), beta-blockad (migrän), injektion (kortison)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Är sjukskrivning en behandling?

A
  • Nej! Framför allt om det är en person med depression
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Så du har en patient som kommer för 30e gången pga smärtam, hur tänka kring behandling (lök)?

A
  • Gör en plan för mkt annat i löken
    o Ofta accepterar patienten som sökt 30 ggr
  • Ej för tidigt i processen! Vi måste ha avfärdat allt annat
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Var en lagspelare på din VC

  • Vid kronisk smärta blir behandlingen mer framgångsrik i team. Vad finns där du jobbar? Multimodal rehabilitering? Samarbeten med andra professioner? Smärtkurs?

Vilka andra yrkeskategorier kan vara aktuella att engagera?

A
  • Fysioterapeut
    o Duktiga på diagnostik
    o Rehabiliteringsträning på plats eller hemträning, bassängträning, manipulationsbehanlding
    o Fysisk aktivitet på recept (FYSS)
    o TENS, akupunktur
  • Psykolog
    o Förändra beteenden, leva ett liv trots smärta (KBT, ACT). Göra annorlunda (inte älta gammal skit)
    o Behandla samtidig nedstämdhet och oro
  • Arbetsterapeut
    o Arbetsförmåga
    o Anpassningar i arbetsliv och vardag för att minska smärta och öka funktionsnivå
  • Företagshälsovård
    o Insatser på arbetsplatsen/i arbetsmiljö
    o Arbetsgivare har alltid ett rehabiliteringsansvar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Identifiera missbruk/beroende på vc

  • Susanne 65 år
    o Frisk. Förlorade jobbet för nåt år sedan. Dessförinnan vantrivts ganska länge.
    o Går hos dig för sin diabetes, haft problem med ryggen och sjukskriven för det några gånger.

Vad skulle symtom på dolt missbruk eller beroende kunna vara?

A

o Förlorat jobbet
o Återkommande sjukskrivningar
o Vantrivts på jobbet
o Dåligt reglerad diabetes

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Hur frågar du din patient om alkohol?

  • Sixten 61 år
    o Kommer för blodtryckskontroll; 20 minuters besök
    o Stort midjemått
    o Arbetar som plattläggare
    o Prover ser bra ut
    o Blodtryck 150/90 mmHg
A
  • Alkohol kan påverka blodtryck, hur har du det med alkohol?
17
Q

Alkohol

  • Vanligaste formen av beroende idag (ca 4% av befolkningen uppfyllde tre kriterier enligt ICD-10 år 2014). Vanligare bland män.
  • Bland unga minskar konsumtion och bland äldre > 65 ökar den.
  • Riskbruk
    o Alkoholkonsumtion som innebär kraftigt förhöjd risk för psykisk eller fysisksjukdom, sänkt livskvalitet och för tidig död.

Hur kan vi definiera riskbruket?

A

o Hög genomsnittlig konsumtion = 10 standardglas (1 standardglas = 10-15 cl vin) för män och kvinnor per vecka.
o Intensivkonsumtion = ≥4 standardglas vid samma tillfälle ≥ 1 gång per månad för män och kvinnor.

18
Q

Kartläggning av alkoholvanor, hur kan det gå till på VC?

Anamnes
Provtagning

A
  • Anamnes:
    o Time-line follow-back
    o AUDIT. 70-90% sens och 80-90% spec.
    o CAGE (Cut down, annoyed, guilt, eye opener). Ja på 1-2 frågor bör föranleda fördjupad utredning/kartläggning.
    o OBS! Klinisk blick räcker inte för att identifiera riskbruk. Det krävs strukturerad anamnes/provtagning.
  • Provtagning (bestäm provtagning tillsammans med din patient)
    o PEth – avspeglar alkoholkonsumtion senaste 2 veckorna. Koncentrationen kan skilja sig mellan individer trots samma grad av alkoholintag. Mycket hög specificitet. Halveringstid 4-7 dygn. Fångar inte enstaka berusningstillfällen.
    o CDT – Nivån varierar mycket mellan kvinnor – sämre. Sämre spec/sens änPEth.
    o S-GT, ASAT, ALAT – lång sensitivitet och specificitet. Kan användas för att förklara organskada för patienten.
19
Q

Förklara begreppen

  • Riskbruk
  • Skadligt bruk
  • Beroende
  • Substansbrukssyndrom
A
  • Riskbruk: bruk som medför risk för skada
  • Skadligt bruk: den mildare av ICD-10:s diagnoser som rör beroende. Definieras som upprepad substansanvändning under det senaste året somframkallar negativa sociala eller medicinska konsekvenser enligt vissa uppställdakriterier.
  • Beroende: ICD-10 diagnos som är allvarligare än skadligt bruk. Föreliggerberoende kan alltså skadligt bruk inte föreligga samtidigt.
  • Substansbrukssyndrom: diagnos enligt DSM-V. Innefattar både beroende ochmissbruk (missbruk finns alltså inte som enskild medicinsk diagnos och bör därmed undvikas).
20
Q

Definition av beroende?

A
21
Q

Handläggning när drickandet avbryts

  • Alkoholabstinens medför:
    o Puls- och blodtrycksstegring
    o Tremor
    o Allmänt dåligt mående
  • Risken är abstinenskramper och delirium tremens

Ange några riskfaktorer och om det finna sådana vad göra?

A

o Puls > 120/min Dåligt AT
o Intag > 250 g alkohol/d i tre veckor
o Infektion
o Tidigare delirium eller kramper
o Missbruk av benzo
o Aktuell hallucinos
o Kronisk sjukdom ex diabetes
o Poliklinisk avgiftning med benzodiazepiner bör undvikas

Om riskfaktorer för detta föreligger ska avgiftning ske inneliggande

22
Q

Förebyggande behandling vid alkoholberoende?

A
  • Farmakologisk (vårdcentral)
    o Kombineras med psykosocial behandling
    o Akramposat (Campral)
    o Disulfiram (Antabus)
    o Naltrexon
  • Psykosocial (kommun i första hand)
    o KBT
    o Motiverande samtal
    o 12-stegsprogram enligt Minnesotamodell (OBS. Alla 12-stegsprogram intelikadana).
    o Anonyma alkoholister
23
Q

Akramposat (Campral)
Disulfiram (Antabus)
Naltrexon

 Effekter av ovan?
A

o Akramposat (Campral): Minskad återfallsrisk. Minskat sug. (Kräver inte att sluta helt)

o Disulfiram (Antabus): Utlöser illamående och obehag vid alkoholkonsumtion, kräver således nykterhet. Effekten är bäst om läkemedlet ges under överinseende av vårdpersonal eller närstående

o Naltrexon: Ger snabbt insättande effekter och färre tunga dryckesdagar. (Kräver inte att sluta helt)

24
Q

Läkemedelsberoende

  • Primärvårdens uppgift: att inte orsaka läkemedelsberoende!
  • Majoriteten med läkemedelsberoende har kommit in via legal förskrivning.
  • År 2017 hade ca 450 000 personer 17-84 år i Sverige använt narkotikaklassade läkemedel utan förskrivning av läkare.
  • Psykiatrin kan hjälpa till med inneliggande avgiftning om användandet är uttalat. Annars går det ofta med långsam nedtrappning över tid.

Vanliga läkemedel?

A

o Insomningstablett ex. Zopiklon och Zolpidem
o Opioidanalgetika ex. oxykodon, kodein, tramadol, buprenorfin
o Antiepileptika ex. pregabalin

25
Q

Ansvarsfull förskrivning (för att undivka läkemedelsberoende)

Ge några tips

A
  • Skapa kontinuitet till samma doktor. Utfärda inte recept på narkotikaklassade till okända patienter som du inte träffar fysiskt.
  • Klargör ramarna för patienten vid första förskrivning: hur länge ska behandling pågå och i vilka doser. Vad händer om problemet kvarstår efter denna tid?
  • Räkna ut hur mycket du behöver förskriva och skapa intervall så att det stämmer. Stå fast vid detta när patienten hör av sig och vill ha nytt recept för tidigt.
  • Ställ alltid kravet att få kontrollera uthämtade recept i Pascal innan förskrivning.
  • Efterfråga vilka rutiner som gäller på din vårdcentral. Det underlättar när alla gör lika.
26
Q

Ge exempel på riskfaktorer hos en patienten för beroendeutveckling (hög risk)

A
27
Q

Ge exempel på riskfaktorer hos en patienten för beroendeutveckling (medelhög risk)

A
28
Q

Ge exempel på riskfaktorer hos en patienten för beroendeutveckling (låg risk)

A
29
Q

Narkotika

  • Primärvårdens roll är fr a tidig upptäckt.
  • I de festa fall av narkotikaberoende finns indikation för remiss till psykiatrins specialiserade beroendevård.
  • Vissa fall av enklare läkemedelsberoende hanteras av primärvården.
  • Kommunens socialtjänst har också en viktig roll

Vad är viktigt för validitet vid urinprov för att påvisa drogbruk?

A

Övervakning

30
Q

Vem gör vad gällande beroende/missbruksproblematik?

  • Vårdcentral
  • Kommun
  • Psykiatri
A
  • Vårdcentral
    o Hitta patienterna
    o Riskbruk
    o Behandling
    o Somatisk komplikation
  • Kommun
    o Samordnad individuell plan (SIP)
    o Psykosocial behandling
    o Institutionsvård enligt SoL eller LVM
  • Psykiatri
    o Beroende med psykiatrisk sjukdom
    o Avgiftning i slutenvård
    o LARO
    o SIP

K11 GEN (16 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2025 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions