Sömnströningar Flashcards
hur skattar man sömn?
vad är en dålig sömn?
Att skatta sömn – kan göras med:
- Självskattning
- Partners historia
- Mätningar
Vad är en dålig sömn – inte bara en natt med dålig sömn, utan ska finns längre och också ge påverkan på personens liv.
- Viktigt att kolla patientens föreställningar av en god sömn. Att inte sova i över 8 timmar en natt kan vissa tänka är en dålig sömn.
Vad påverkar sömn?
Sömn påverkas av tre saker:
- Stress (inre och yttre)
- Depression – stor inverkan
- Smärta – också stor inverkan
fysilogi sömn. olika steg under natten
Vi människor har en biologisk klocka med en rytm på cirka 24 timmar inom vilken hormoner och andra fysiologiska processer fungerar rytmiskt.
Varje natt innehåller 3-5 sömncycklar med fem olika steg.
- Icke rem
- Stadium 1 – yttlig sömn
- Stadium 2 – ca 50% av natten
- Stadium 3-4 – djupsömn
- Rem
- Där man drömer och tonus i muskler är urkopplad
vad menas med primär och sekundär sömnströning
Viktigt att avgöra vad för sorts sjukdom de är:
Primär – ingen annan orsak.
Sekundär – annan orsak – så som:
- Arbete och Jet-lag
- Substanser och Läkmedel så som koffein, alkhol, nikotin, amfetamin, kortison och anti-dep.
- Sömnapne
- Smärta
- Även psyk
- Depression, ångest och mani
Sömnanamnes
-
Typ av besvär
- Insomning
- Fragment
- Tidigt uppfaknade
- Konsekvenser dagtid – vilket är ett obligatoriskt symtom.
Hur ser dygnet ut annars?
Anhöriganamnes bra
- Frekvens och duration
-
Sömnhyigen
- Ljud
- Substansbruk
- Sömndagbok – bra att be patienten skriva sådan
*
pysisk anamnes och övrig utrendign vid sömnproblem
Psykiatrisk anamnes
- Herditet
- Symtom/tidigare och nuverande sjukdomar
- Substansbruk
- Andra symtom så som ångest och stress
- Hur fungera arbetet
Övrigt
- Somatisk utredning vid misstanke
- ISI (sinsomnia index)
För och nackdelar med olika undersöknijng här
tre olika sömnmötning. för och neckdel
Aktigrafi – vilket är när personens vilo/aktivitetsrymt mät under ett dygn. Kan dock överskatta de som har svårt att sömna och även underskatta narkolepsi
Polysomnografi – mäts under man sover och registrer EEG, EMG (muskler) och EOG (ögon). Även anding
PSG – där det finns lika typer:
- Där man har video över sömnen. Kan t.ex. se sömngång
- MSLT – som mäter hur lång tid de tar att sömna och komma in i rem-sömn
MWT – som MSLT fast man vill att pat ska försöka hålla sig vaken
Sömnhygien är vadå
Sömnhygien, så som speciella tider, inte ta tupplur, undvika substanser, varva ner på kvällen, sovrum bra, bara gå och lägga sig när man är trött mm.
hur verkar antihistmin på sömn
- Atarax eller propavan/lergian.
- Gör att upp-piggande histaminer inte kan verka
- Fördelar: Ej vanebildande, för långtidsbruk rekommenderas därför antihistamin framför Z-läkemedel.
- Nackdelar: Morgontrötthet och eventuellt antikolinerga biverkningar (t.ex. restless legs, parestesier, hypotension och mardrömmar)
Benzo och Z-preparat - vad är det
- Ger beroende och ska inte ges mer än 4 veckor (inkl. utsättning)
- Zopiklon eller oxazepam
- Zopiklon är försthandsvalet hos äldre
- Ökar inhivering av GABA
- Fördel: minskar ”hang-over” effekten
- Nackedel: tolerans och beroende.
Melatonin Mirtazapin är vadå
Melatonin – återställer dygnsrytm
Mirtazapin – ger trötthet och är ej beroendeframkallande.
Insomni
Def
- Dålig sömn (svårt att somna eller vidmakthålla sömn)
- Symtom (konskvenser på vardagen) pga. den dåliga sömnen
- Ingen annan bättre förklaring – så som:
- Dygnsrmtströning
- Narkolepsi eller sömnapné
- Restless leg
- Missbruk
- LM biverkningar så efter betablockare eller kortison
- Dålig förutsättning för sömn
- Olika diagnosförslag över tid, men de ska i alla fall ha varit en viss tid och inte bara en natt
Enbart svårtiget att initiera/vidmakthålla sömn, men ej några konsekvenser – kallas för insomniasymtom, men är ej insomnia diagnos.
insomini epidemilogi och etiligo
utrednign insomni
Anamnes och sömndagbok
- Värdera samsjuklighet och diff
Även psykiskt status och lab med helst TSH.
Sällan behov att sömnlaboratorium mm
behadnling insomnia
Sömnråd
- Inte gå och lägga sig förens man ska sova
- Vanligt att folk provar men för kort tid
- Kallt och mörkt
KBT – detta med sömnrestriktion där man minskar tid i sängen till endast när pat ska sova Man undviker att göra stiumli och man vill inte att patienten ska försöka sova extra hårt.
Läkemedel
Z-preparat – har snabb effekt som tyvärr försvinner när man slutar. Risk för konfustion och sömngång.
- Ge ej benzo
Atarax och Mirtazapin också väldigt bra.
Utsättningsymtom vanliga. Vid alla Lm (förutom benzo) så ses mer ett psykisk beroende än fysiskt.
Vad är hypersomni? primär och sekudnär
Vad är hypersomni?
Hypersomni är ett ovanligt tillstånd som orsakar trötthet trots tillräcklig nattsömn. Drabbade individer har en förlängd nattsömn eller ofrivillig sömn dagtid. De upplever dessutom en försämrad kvalitet av den vakna tiden, med svårigheter att hålla sig vaken.
Delar upp i primär och sekundär – där:
- Primär kan vara
- Narkolepsi
- Sömnapnesyndrom
- Sekundär
- Epilepsi
- Hjärinsufficiens
- Hypotyreos eller hypoglkyemi
- Depression
- Missbruk
kriter för hypsomni
behadnling hypersomni
Behandling – bygger på att behandla orsak och sedan symtom av trötthet, vilket kan göras med metylfenidat eller koffien.
Narkolepsi, epiemlogi, etilogi och pato
Epidemiologi – ca 30 på 100 000, där topp ses vid 15 år och 35 år.
Etiologi – hereditet och även autoimmunt med HLA-DR2.
- Denna HLA-typ finns hos > 90 % av kaukasiska patienter med narkolepsi med kataplexi.
- Finns dock även hos 25 % av den totala befolkningen, dvs. även många med denna HLA-variant är friska.
Patofysiologi
Beror på destruktion av orexinerna nervceller i hypothalmus, detta autoimmunit främst med HLA.
syntom narkolesi
Fyra stycken viktiga:
- Daghypersomni - där man plöstligt insomnar
-
Kataplexi – muskelsvaghet eller förlamning.
- Beror på alfa-motor-hämning
- Kan tiggas av emition
- Duration sek till min
-
Hypnagog/hypnopamp paralys
- Känner sig i oaralys när man ska vakan och somna.
- Kan ge ångest
-
Hypnagog/hypnopomp hallcucinos
- Hallucinos i samband med insomning eller uppfaknade
Man kan även ha symtom med:
- Fragmenterad nattsömn
- Mardrömmar
- Mikrosömnepisoder
- Depression
två typer av narkolesi
Typ 1 – Narkolepsi med kataplexi ses vid:
- Insomningsattaker över 3 månader + 1 av dessa:
- MSLT där man ser kataplexi och även medelinsomning på mindre än 8 min på två av 5 tester
- Hypokretin lågt i cerebrospinalvätska (<110)
Typ 2 – Narkolepsi utan kataplexi
- Insomningsattaker över 3 månader + 1 av dessa:
- MSLT där man inte ser kataplexi och även medelinsomning på mindre än 8 min på två av 5 tester
- Hypokretin högt i cerebrospinalvätska (>110)
- Förklaras inte av något annat
undersökning narkolespi
Anamnes med sömnattakcer
Enkel mätning under sömn så som:
- EEG
- EKG och SAT
- Respiration
Registering
-
Multiple sleep latency test (MSLT) – görs alltid. Test som mäter sömnlatensen, hur lång tid det tar innan man somnar och hur lång tid det tar tills REM-sömn infaller.
- Kolla efter kataplexi eller ej
-
Sleep onset rapid eye movement period (SOREMP) – hur många gånger man går in i REM-sömn inom 15 min. Kriterierna för narkolepsi är minst två av fem gånger.
- Trotts SOREMP över 2 kan man inte vara säker
Övrigt
- HLA typ
- Mätning av orexin/hypokretin i likvor
behadnling narkolespi
Liv och sömnhygien – där man:
- Har regelbunda sömntider
- Planerade naps
- Träning och koffin
Bilkörning – om man har svår sjukdom får man inte köra
Emot kataplexi – så kan TCA eller SSRI används
Vakenhetshöjande – medafinil/metylfenidat verkar bra, även Xyrem som binder till GABA-B och påverkar djupsömn.
Dygnrytmströningar
Vad är det?
när?
Vad är det?
Sömnen är ej störd, utan den kommer på fel tid pga. oregelbundna sömnvanor
När?
Skift, jet lag, dator hela natten mm
vad menas med före och efter klcokan vid dygnrytmströningar
Vanligaste är att inte klockan går efter – så när det är dags att sova så är man inte inställd på det. Man somnar sent och går då upp sent.
- Finns även avancerad fas – där man ligger före och då somnar tidigt och vaknar tidigt. Vanligt hos äldre, men finns också som gen.
- Man kan även ha ett ”icke-24h dygn” – t.ex. hos blinda som inte ser med ljuset.
- Även arytmisk dygnsrytm – kan ses efter hjärnskador
Behandling dygntrymströningar
Behandling
- Ljus och mörker
- Melatonin
- Regelbunden sömn
Parasomnier
Vad är det?
Vad är det?
Att man gör saker under sömnen som inte hör hemma där. T.ex. går, äter, agerar ut drömmar eller har sex.
Delas in i djupsömn eller REM-sömn.
Djupsömnsparasomnier
vad är det?
vem och varför?
Exempel
-
Sömngång (somnambulism)
- Som ses mellan 10-15 år
-
Nattskräck – med episoder av ångest och motorisk oro samt vegetativa symtom under sömnen
- Ses hos 3-12 år och då kan de vara normalt
- Konfusoriskt uppfaknade
- Sleep Eating Disorder
- Sexsomni
Vem och varför? Vad ska man tänka på?
- Barn får ofta det här
- Tänk på att de faktiskt kan skada sig själv eller andra
- Kan utlösas av:
- Sömnbrist
- Andra sömnströningar
- Lm så som sömnmediciner, antidep.
när sker? hru undersöker och behandlar man parasomnier
När?
Sker ca 1-2 timmar efter insomande
Undersökning – videopolysomnografi
Behandling – sömnhygigen, undvik alkohol och i svåra fall LM så som paroxetin (ett SSRI)
Rem-sömnsparasomnier
vad är det?
tecken på vadå?
Rem-sömnsparasomnier
Vanligaste – Rem sleep behavior disorder, RBD.
RBD?
Vad är det?
Normalt har vi muskelatoni under REM sömn vilket förhindrar oss att agerar ut våra drömmar. Sker genom inhibition av alfa-neuron.
Vid RBD försiviner inhibition och vi agerar ut våra drömmar.
Vad kan de vara tecken på?
Ofta koppling till neurodegenrativa sjukdomar så som Parkinson
undersöknong och behadnling Rem sleep behavior disorder
Undersökning – videopolysomnografi och man mäter även muskeltonus med ut-EMG och jämför dem under REM och icke-REM sömn.
Behandling – klonazepam brukar fungera.
