Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

T9 - Psyk > Sömnströningar > Flashcards

Sömnströningar Flashcards

1
Q

hur skattar man sömn?

vad är en dålig sömn?

A

Att skatta sömn – kan göras med:

  • Självskattning
  • Partners historia
  • Mätningar

Vad är en dålig sömn – inte bara en natt med dålig sömn, utan ska finns längre och också ge påverkan på personens liv.

  • Viktigt att kolla patientens föreställningar av en god sömn. Att inte sova i över 8 timmar en natt kan vissa tänka är en dålig sömn.

Vad påverkar sömn?

Sömn påverkas av tre saker:

  • Stress (inre och yttre)
  • Depression – stor inverkan
  • Smärta – också stor inverkan
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

fysilogi sömn. olika steg under natten

A

Vi människor har en biologisk klocka med en rytm på cirka 24 timmar inom vilken hormoner och andra fysiologiska processer fungerar rytmiskt.

Varje natt innehåller 3-5 sömncycklar med fem olika steg.

  • Icke rem
    • Stadium 1 – yttlig sömn
    • Stadium 2 – ca 50% av natten
    • Stadium 3-4 – djupsömn
  • Rem
    • Där man drömer och tonus i muskler är urkopplad
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

vad menas med primär och sekundär sömnströning

A

Viktigt att avgöra vad för sorts sjukdom de är:

Primär – ingen annan orsak.

Sekundär – annan orsak – så som:

  • Arbete och Jet-lag
  • Substanser och Läkmedel så som koffein, alkhol, nikotin, amfetamin, kortison och anti-dep.
  • Sömnapne
  • Smärta
  • Även psyk
    • Depression, ångest och mani
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Sömnanamnes

A
  • Typ av besvär
    • Insomning
    • Fragment
    • Tidigt uppfaknade
  • Konsekvenser dagtid – vilket är ett obligatoriskt symtom.

Hur ser dygnet ut annars?

Anhöriganamnes bra

  • Frekvens och duration
  • Sömnhyigen
    • Ljud
    • Substansbruk
  • Sömndagbok – bra att be patienten skriva sådan

*

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

pysisk anamnes och övrig utrendign vid sömnproblem

A

Psykiatrisk anamnes

  • Herditet
  • Symtom/tidigare och nuverande sjukdomar
  • Substansbruk
  • Andra symtom så som ångest och stress
  • Hur fungera arbetet

Övrigt

  • Somatisk utredning vid misstanke
  • ISI (sinsomnia index)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

För och nackdelar med olika undersöknijng här

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

tre olika sömnmötning. för och neckdel

A

Aktigrafi – vilket är när personens vilo/aktivitetsrymt mät under ett dygn. Kan dock överskatta de som har svårt att sömna och även underskatta narkolepsi

Polysomnografi – mäts under man sover och registrer EEG, EMG (muskler) och EOG (ögon). Även anding

PSG – där det finns lika typer:

  • Där man har video över sömnen. Kan t.ex. se sömngång
  • MSLT – som mäter hur lång tid de tar att sömna och komma in i rem-sömn

MWT – som MSLT fast man vill att pat ska försöka hålla sig vaken

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Sömnhygien är vadå

A

Sömnhygien, så som speciella tider, inte ta tupplur, undvika substanser, varva ner på kvällen, sovrum bra, bara gå och lägga sig när man är trött mm.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

hur verkar antihistmin på sömn

A
  • Atarax eller propavan/lergian.
  • Gör att upp-piggande histaminer inte kan verka
  • Fördelar: Ej vanebildande, för långtidsbruk rekommenderas därför antihistamin framför Z-läkemedel.
  • Nackdelar: Morgontrötthet och eventuellt antikolinerga biverkningar (t.ex. restless legs, parestesier, hypotension och mardrömmar)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Benzo och Z-preparat - vad är det

A
  • Ger beroende och ska inte ges mer än 4 veckor (inkl. utsättning)
  • Zopiklon eller oxazepam
    • Zopiklon är försthandsvalet hos äldre
  • Ökar inhivering av GABA
  • Fördel: minskar ”hang-over” effekten
  • Nackedel: tolerans och beroende.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Melatonin Mirtazapin är vadå

A

Melatonin – återställer dygnsrytm

Mirtazapin – ger trötthet och är ej beroendeframkallande.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Insomni

Def

A
  1. Dålig sömn (svårt att somna eller vidmakthålla sömn)
  2. Symtom (konskvenser på vardagen) pga. den dåliga sömnen
  3. Ingen annan bättre förklaring – så som:
    1. Dygnsrmtströning
    2. Narkolepsi eller sömnapné
    3. Restless leg
    4. Missbruk
    5. LM biverkningar så efter betablockare eller kortison
    6. Dålig förutsättning för sömn
  4. Olika diagnosförslag över tid, men de ska i alla fall ha varit en viss tid och inte bara en natt

Enbart svårtiget att initiera/vidmakthålla sömn, men ej några konsekvenser – kallas för insomniasymtom, men är ej insomnia diagnos.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

insomini epidemilogi och etiligo

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

utrednign insomni

A

Anamnes och sömndagbok

  • Värdera samsjuklighet och diff

Även psykiskt status och lab med helst TSH.

Sällan behov att sömnlaboratorium mm

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

behadnling insomnia

A

Sömnråd

  • Inte gå och lägga sig förens man ska sova
    • Vanligt att folk provar men för kort tid
  • Kallt och mörkt

KBT – detta med sömnrestriktion där man minskar tid i sängen till endast när pat ska sova Man undviker att göra stiumli och man vill inte att patienten ska försöka sova extra hårt.

Läkemedel

Z-preparat – har snabb effekt som tyvärr försvinner när man slutar. Risk för konfustion och sömngång.

  • Ge ej benzo

Atarax och Mirtazapin också väldigt bra.

Utsättningsymtom vanliga. Vid alla Lm (förutom benzo) så ses mer ett psykisk beroende än fysiskt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad är hypersomni? primär och sekudnär

A

Vad är hypersomni?
Hypersomni är ett ovanligt tillstånd som orsakar trötthet trots tillräcklig nattsömn. Drabbade individer har en förlängd nattsömn eller ofrivillig sömn dagtid. De upplever dessutom en försämrad kvalitet av den vakna tiden, med svårigheter att hålla sig vaken.

Delar upp i primär och sekundär – där:

  • Primär kan vara
    • Narkolepsi
    • Sömnapnesyndrom
  • Sekundär
    • Epilepsi
    • Hjärinsufficiens
    • Hypotyreos eller hypoglkyemi
    • Depression
    • Missbruk
17
Q

kriter för hypsomni

A
18
Q

behadnling hypersomni

A

Behandling – bygger på att behandla orsak och sedan symtom av trötthet, vilket kan göras med metylfenidat eller koffien.

19
Q

Narkolepsi, epiemlogi, etilogi och pato

A

Epidemiologi – ca 30 på 100 000, där topp ses vid 15 år och 35 år.

Etiologi – hereditet och även autoimmunt med HLA-DR2.

  • Denna HLA-typ finns hos > 90 % av kaukasiska patienter med narkolepsi med kataplexi.
  • Finns dock även hos 25 % av den totala befolkningen, dvs. även många med denna HLA-variant är friska.

Patofysiologi

Beror på destruktion av orexinerna nervceller i hypothalmus, detta autoimmunit främst med HLA.

20
Q

syntom narkolesi

A

Fyra stycken viktiga:

  • Daghypersomni - där man plöstligt insomnar
  • Kataplexi – muskelsvaghet eller förlamning.
    • Beror på alfa-motor-hämning
    • Kan tiggas av emition
    • Duration sek till min
  • Hypnagog/hypnopamp paralys
    • Känner sig i oaralys när man ska vakan och somna.
    • Kan ge ångest
  • Hypnagog/hypnopomp hallcucinos
    • Hallucinos i samband med insomning eller uppfaknade

Man kan även ha symtom med:

  • Fragmenterad nattsömn
  • Mardrömmar
  • Mikrosömnepisoder
  • Depression
21
Q

två typer av narkolesi

A

Typ 1 – Narkolepsi med kataplexi ses vid:

  • Insomningsattaker över 3 månader + 1 av dessa:
    • MSLT där man ser kataplexi och även medelinsomning på mindre än 8 min på två av 5 tester
    • Hypokretin lågt i cerebrospinalvätska (<110)

Typ 2 – Narkolepsi utan kataplexi

  • Insomningsattaker över 3 månader + 1 av dessa:
    • MSLT där man inte ser kataplexi och även medelinsomning på mindre än 8 min på två av 5 tester
    • Hypokretin högt i cerebrospinalvätska (>110)
    • Förklaras inte av något annat
22
Q

undersökning narkolespi

A

Anamnes med sömnattakcer

Enkel mätning under sömn så som:

  • EEG
  • EKG och SAT
  • Respiration

Registering

  • Multiple sleep latency test (MSLT) – görs alltid. Test som mäter sömnlatensen, hur lång tid det tar innan man somnar och hur lång tid det tar tills REM-sömn infaller.
    • Kolla efter kataplexi eller ej
  • Sleep onset rapid eye movement period (SOREMP) – hur många gånger man går in i REM-sömn inom 15 min. Kriterierna för narkolepsi är minst två av fem gånger.
    • Trotts SOREMP över 2 kan man inte vara säker

Övrigt

  • HLA typ
  • Mätning av orexin/hypokretin i likvor
23
Q

behadnling narkolespi

A

Liv och sömnhygien – där man:

  • Har regelbunda sömntider
  • Planerade naps
  • Träning och koffin

Bilkörning – om man har svår sjukdom får man inte köra

Emot kataplexi – så kan TCA eller SSRI används

Vakenhetshöjande – medafinil/metylfenidat verkar bra, även Xyrem som binder till GABA-B och påverkar djupsömn.

24
Q

Dygnrytmströningar

Vad är det?
när?

A

Vad är det?
Sömnen är ej störd, utan den kommer på fel tid pga. oregelbundna sömnvanor

När?
Skift, jet lag, dator hela natten mm

25
Q

vad menas med före och efter klcokan vid dygnrytmströningar

A

Vanligaste är att inte klockan går efter – så när det är dags att sova så är man inte inställd på det. Man somnar sent och går då upp sent.

  • Finns även avancerad fas – där man ligger före och då somnar tidigt och vaknar tidigt. Vanligt hos äldre, men finns också som gen.
  • Man kan även ha ett ”icke-24h dygn” – t.ex. hos blinda som inte ser med ljuset.
  • Även arytmisk dygnsrytm – kan ses efter hjärnskador
26
Q

Behandling dygntrymströningar

A

Behandling

  • Ljus och mörker
  • Melatonin
  • Regelbunden sömn
27
Q

Parasomnier

Vad är det?

A

Vad är det?
Att man gör saker under sömnen som inte hör hemma där. T.ex. går, äter, agerar ut drömmar eller har sex.

Delas in i djupsömn eller REM-sömn.

28
Q

Djupsömnsparasomnier

vad är det?

vem och varför?

A

Exempel

  • Sömngång (somnambulism)
    • Som ses mellan 10-15 år
  • Nattskräck – med episoder av ångest och motorisk oro samt vegetativa symtom under sömnen
    • Ses hos 3-12 år och då kan de vara normalt
  • Konfusoriskt uppfaknade
  • Sleep Eating Disorder
  • Sexsomni

Vem och varför? Vad ska man tänka på?

  • Barn får ofta det här
  • Tänk på att de faktiskt kan skada sig själv eller andra
  • Kan utlösas av:
    • Sömnbrist
    • Andra sömnströningar
    • Lm så som sömnmediciner, antidep.
29
Q

när sker? hru undersöker och behandlar man parasomnier

A

När?
Sker ca 1-2 timmar efter insomande

Undersökning – videopolysomnografi

Behandling – sömnhygigen, undvik alkohol och i svåra fall LM så som paroxetin (ett SSRI)

30
Q

Rem-sömnsparasomnier

vad är det?

tecken på vadå?

A

Rem-sömnsparasomnier

Vanligaste – Rem sleep behavior disorder, RBD.

RBD?

Vad är det?
Normalt har vi muskelatoni under REM sömn vilket förhindrar oss att agerar ut våra drömmar. Sker genom inhibition av alfa-neuron.

Vid RBD försiviner inhibition och vi agerar ut våra drömmar.

Vad kan de vara tecken på?
Ofta koppling till neurodegenrativa sjukdomar så som Parkinson

31
Q

undersöknong och behadnling Rem sleep behavior disorder

A

Undersökning – videopolysomnografi och man mäter även muskeltonus med ut-EMG och jämför dem under REM och icke-REM sömn.

Behandling – klonazepam brukar fungera.

T9 - Psyk (22 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions