psykos och shizofreni Flashcards
Vad är psykos?
vad menas med fel att ta in omgivningen?
Vi får massa information, sk. perception. Denna sorteras sedan ut, vilket kallas för salience. När vi sedan försöker förstå det och göra det begripligt så kallar vi det för kongnition.
- Fel i preception = Hallucinationer
- Något finns där som inte finns
Vanförställning = fel i kognitionen
vad är hallucintioner?
Man delar upp på olika sinnen:
Hörsel – auditiva – är de vanligaste vid pyskos och kommer oftast i form av röster. Kan vara imperativa (säger åt var en ska göra)
Syn – detta är inte så vanligt vid schizofreni utan nog mer organisk/toxisk.
Vanföreställningar
Vad är det?
Vad kan de vara?
Vanföreställningar
Vad är det?
- En felaktig föreställning
- Delas inte med andra
- Inte korrigerbar, alltså man ska inte kunna lägga fram ett bevis som motbevis den
- Hävdas ihärdigt, alltså man behöver argumentera emot den.
Är ”endast positiva symtom” men ingen negativa symtom. Har också mindre påverkan på livet än szhiofreni.
Vad kan de vara?
- Perseukotoriska – paronida – där man är förföljd.
- Sekundär till hallucination – alltså att man försöker t.ex. förklara till varför man hör röster
- Affektiva – att man t.ex. har skapat olycka mm, även att man är god mm.
Kan delas in i primära och sekundär, där primära bygger på händelser som faktiskt händer (t.ex. att den som går förbi är ute efter än). Sedan är sekundär till följ av hallucinationer.
Sedan om de är bisarr eller icke-bisarra.
Desorganisation
Vad är det?
Vad är det?
Själva flödet av ordningen. Man har ett tankeförlopp som är stört och detta ses ofta med ett desorganiserat tal. Kan vara:
- Snabba
- Lösa
- Splittring/ordsallad
- Tankestopp
Kan också vara desorganiserat beteende så som icke målinriktat beteende.
Obs – betyder inte att man des-orienterad – alltså att man inte vet var man är
vad är det för emotionsproboblem vid psykos/shizo
Man kan få negativa symtom – vilket är frånvara av sådant som annars har.
Dessa börjar alla på A:
- Anhedoni - svårt att uppleva njutning och glädje
- Alogi – minskat tal och tanke (är minskat tanke som ger minskat tal)
-
Avolition – bristande motivation och vilja.
- Behöver ofta hjälpa dem sätta igång
vilka två grupper av motoruska psyko symtom kan man ha?
Katatona symtom – vilket är motoriska symtom där man tappat den viljemässiga styrningen. De finns vid pyskos, men vid andra sjukdomar också
Extrapyramidala symtom – finns efter LM, men också helt fritt vid pyskos. Man ser då:
- Dyskinesi
- Parkinsoism
vad är katalepsi, sirrande block, stupor
Katatona symtom – vilket är motoriska symtom där man tappat den viljemässiga styrningen. De finns vid pyskos, men vid andra sjukdomar också. Kan vara:
- Katalepsi – vilket är när man fastnar i en position och inte kan röra den mer. Rör man dem så stannar de i nya positionen.
- Sirrande blick ses också. Ögonen slutar följa
Strupor – man tappar kommunikationen så som att man är
- helt medvetslös, men man är ändå med.
- Excitation är när man tvär emot ”klättrar på vägarna”
- Sterotyper –
- Mutism –
- Negativism –
- Sterotyper – är som tiks som varar lite längre.
- Mutism – man slutar prata
- Negativism – där man gör tvärt emot de rörelse man vill
- Ekolali – de r
- Ekopraxi – de
- Autonoma dysfunktioner – s
- Ekolali – de härmar vad man säger
- Ekopraxi – de härmar vad gör
- Autonoma dysfunktioner – så som takykardi, hypertermi och miktionsrubbning. Man tappar alltså kontroll över dess funktioner.
vilka kongetiva symtom kan man se vid pyskos?
Man har ofta kognitiva symtom som är väldigt funktionsnedsättande. Detta är koncetrationsvårgiheter och minne mm.
Viktigt att förstå detta (ihop med de negativa symtomen) – vilket gör att man måste anpassa sitt möte med patienten. De kan t.ex. tappa fokus eller ha svårt med minnet è gör att de missar saker och där efter blir misstänksamma emot oss.
Tips är att:
- minska deras alternativ (till 2-3) så att de känner att de väljer men ändå inte överväldigad av alla val.
- Fråga inte hur de mår – utan mer hur en dag ser ut
Vad är schizofreni?
De är en sjukdom med psykos i skov med olika saker:
- Positiva symtom
- Negativa symtom
- Desorganisation tal eller beteende och katatoni
- De ska inte vara substansutlös pyskos
- De får inte bero på somatiska sjukdomar
- Man ska ha en funktionsnedsättning
- Duration
- De får inte hellre vara andra psyk-diagnoser så som:
- Bipolär sjukdom.
Patienten kan även ha andra symtom mm som inte har med kriterierna för diagnosen – så som:
- Bristande sjukdomsinsikt (kan variera med mängden psykos, men inte alltid)
- Lite affektiva så som ångest och lite depression
- Kognitiva symtom så som dåligt arbetsminne eller uppmärksamhet
- Fientlighet och aggressivitet
- Neologismer – vilket är att man hittar på ord som inte finns
- Parkinsonism
Vad är positiva symtom? negativa
Pos:
Hallucinationer och vanföreställningar. Saker som tillkommit. Tänk på att stark religiös tro kan tolkas som vanföreställningar.
Vad är negativa symtomen?
Är sådant som förlorats, njutning, tal och motivation.
Vilka substanser ger pykos?
-
Cannabinoider
- Kan både ge positiva och negativa
-
Centralstimulerade
- Ger främst positiva symtom
- Alkohol – om man druckit mycket kan man få hjärnskador som ger hallucinationer. Även vid delirum som kan ge halluciantion
- LM – så som kortison och dopamin LM så som L-dopa.
Vilka somatiska sjukdomar ger psykos?
- Autoimmuna så som limbisk encefalit (kallas också för NMDA-receptor-ak-encefalit) eller SLE, vaskulit och MS
- CNS infektioner så som herpes, hiv, borrelia och syfilis
- Tumör i hjärnan
- Stroke eller hjärnskada
- Epilepsi i termoralloben
- Vad menas med funktionsnedsättning?
vid shizo
Det ska påverka ens liv och vardag negativt.
Om an inte har en funktionsnedsättning så kan man ha ”vanföreställningssyndrom” vilket är att man t.ex. har en inbillad ”kärlekshistoria”
Hur länge ska det vara vid shizofreni diangos?
1 månad för ICD-10, eller 6 månader med DSM5.
Om de inte är så länge så kan det vara:
- Akut polymorf pyskos med instabil bild som svänger mycket
- Akut schizofrenilikande pyskos – vilket är pyskos som om den håller i sig tillräckligt länge kallas för schizofreni.
skillnad och likhet vid bioplär och shizofreni?
dsm shizofreni
Minst två av följande symptom (se ovan) ska föreligga under en betydande del av tiden inom en period av 1 månad.
Dessutom måste minst ett av dessa symptom vara något av de tre symptomen nedan. Detta i kombination med kriterier avseende funktionsförmåga, tidsförlopp och differentialdiagnostik
- Vanföreställningar
- Hallucinationer
- Desorganiserat tal
Orsak och riskfaktorer shizofreni. olika faser
Ärftlighet – är den absolut viktigaste riskfaktorn.
Födsel mm – Prenatal svält och infektion, samt komplikationer vid födsel.
Skalltrauma – detta under barndomen
Droger – om man röker mycket cannabis.
Dessa har alla gemensamt att de påverkar hjärnans utveckling. Man ser att riskfaktorerna är under barndom och tonår.
Man ser även att funktion (social mm) går ner långt innan psykos symtomen kommer till. Kallas för prodromal fas.
Man ser att efter varje skov blir patienten sämre i sin funktion. Därför viktigt att behandla.
Neurobiologi
Men de finns ändå lite förklarningsmodeller på varför man får sjukdomen. Detta är teorier dock!
- Genetik där tvilling ger 50% risk
-
Neurotransmittorer där främst dopamin är viktigt. Ses via Lm
- Frontalt – för lite doapimin – negativa symtom
- Stria – positiva symtom
- Även glutamats bromsande påverkan på dopamin tror man kan påverka.
- Man tror även att olika störning på hjärnans utveckling. Så som infektioner under graviditet. Man ser t.ex. att de finns mindre massa i hjärnan och även sämre koppling mellan dessa.
- Kan säga att de är underfunktion av frontalloben.
epidemilogi shizofrreni
dödlighet opch vem`
Vanligt?
Nä ganska ovanligt med 1/10 000
När och vem?
Mellan 20-30 år sker debut. Inte så stora skillnader mellan kön.
Prevalens – 0.3% har det
Sjukdomsbörda – inte så många personer, men mycket stor börda för sjukvården och samhället.
Dödlighet – man har 15 års kortare livslängd än övriga befolkningen. Detta beror inte bara på ökad risk för suicid (5% av alla med sjukdomen gör det), utan det beror på CVD.
utrendning shizo
Anamnes – mycket viktigt
Status – helst psyk status vid flera tillfällen.
Medicinsk utredning – detta för att uteslut andra diff-diagnoser. Många lab-prover och narkotiska prover. Även MR.
Kognitiv och social utredning
grunden i behadnling av shizofreni. vad gör dessa LM och hur pvåerkar det?
- *Vad är grunden?**
- *Antipsykotiska LM**
Vad gör dessa LM?
Jo de dämpar pyskossymtom och lungar och sederar. De botar inte sjukdomen, utan kan ta bort psykosen för tillfället och även minska återfall
Var verkar de LM?
De verkar på D2-receptor och blockera den. Även på serotonin-receptorn blockeras.
vad mer för lm och saker kan man göra vid shizofreni
Övrigt – även anhörigutbildning mm. Även livstill för att minska stress och där med minska skov
Även benzo bör ges vid akutläget så som diazepam (stesolid) 5mg/ml 2ml im.
biverkanr antipykotia
Extrapyramidala – detta med:
- Parkinsonism
- Akatisi – inte kunna sitta still - myrkrypningar
- Dystoni – plötsliga muskelkramper i t.ex. svalg, arm eller ögonlock.
- Dyskinesi – svårt att koordinera sina rörelser.
Malingt neuroleptikasyndrom – är helt enkelt katatoni efter man tagit dessa LM.
Kardiella – med QT-förlängning, takykardi och myokardi. Detta är ofta dosberoende.
Metabola – med viktuppgång, diabetes.
Antikolingeriga – muntorr och förstoppning
Histaminerga – sedering
Hur behandlar man? shizofreni
- Ska vara kontinuerlig behandling
- LM är lika, så välj den typen som ger minst biverkningar
- Skapa allians då patienterna ofta inte vill ta dem.
- Ibland kan man behöva ge tvång
- Titrera upp under några veckor – är de slutenvård så kan de göras snabbare
- Om de får biverkan som är kraftiga eller ingen effekt på LM è byt.
vilka lm har minst metabolabivekrningar? vilka är starkast?
Här ser man att alla förutom Clozapin har samma effekt ungefär, dock ger Clozapin och Olanzapin och Quetiapin mer metabola och sederande biverkningar.
Aripiprazol har minst metabola biverkninga, men inte lika bra effekt som t.ex. olazapin och clozapin.
vad är klozapin? när används det?
Används vid terapiresitens (testat två andra vara av ett var Olanzapin men de fungera inte) è då testar man detta.
Även til:
Man kan även ge det till patienter med svåra extrapyramidala biverkningar. Behöver även kontrollera blodstatus. Även till väldigt aggressiva och sucidala patienter.
Klozapin vid psykos med suicid-försök.
att tänka på vid shizo, antipyk-lm och vitkuppgång.
Patienter med schizofreni har en förväntad medellivslängd som är 20 år kortare än för befolkningen i stort! Metabolt syndrom är en faktor som bidrar till detta.
- Ta alltid vikten när man sätter in neuroleptika
Klozapin (Leponex®), olanzapin (Zyprexa®) och kvetiapin (Seroquel®) är några läkemedel som är kända för att ge kraftig viktuppgång, men viktuppgång kan ske även av andra neuroleptika.
Viktuppgången vid neuroleptikabehandling kommer oftast snabbt, och det är därför viktigt att vid insättning följa vikten. Man går upp i början eller vid dos-höjning.
Vad gör man?
Man kan prova preparatbyte till exempelvis aripiprazol (Abilify®). Klozapin är kanske den neuroleptika med mest metabola biverkningar, men är samtidigt det preparat som genomgående gett bäst effekt i studier och som också visats minska risken för suicid.
- Obs, vid byte av preparat så är det stor risk för återfall i pyskos, tänk på det och vad som är värst?
Noggrann uppföljning av metabola variabler, samt hjälp till livsstilsförändringar får inte glömmas bort!
icke lm behadnlign vid shizo?
Man arbetar med rehab mm – detta tvärprofessionellt. Detta med:
- Utbildning – lära sig leva, anhöriga, varningstecken, hälsa kost.
- KBT kan ges
- Familjestöd
hur behadnlingar man en våldsamt psykos pat?
nördvän och intagningsbeslut mm
Nödvärn
Brottsbalkens 24e kapitel- reglerar rätten till nödvärn. Kan användas både vid våld mot annan, våld mot egendom och våld mot sig själv. Inte använda mer våld än nöden kräver. Bältesläggning kan utföras med hänvisning till nödvärn- däremot inte tvångsinjektioner.
Sedan kan man:
- Vid leg: Skriva vårdintyg och kvarhållningbeslut till ÖL kommer
- Som icke-leg kan man med hänvisning till LPT 4e paragrafen, andra stycket hålla kvar patienten mot hens vilja i väntan på vårdintygsbedömningen
Kan man göra något mer i väntan på intagningsbeslut?
Efter att vårdintyg utfärdats och kvarhållningsbeslut fattats kan AT-läkaren/olegitimerad efter kontakt med bakjouren om det föreligger en ”överhängande fara för patientens liv eller hälsa” ordinera tvångsinjektion, sk §6a beslut. Grundregeln är dock att pat först ska vara intagen enligt §6b.
- Obs inga depåinjektioner i det akuta skedet
regler för bältning
Vid bältesläggning ska pat ha vak. Om pat inte kunnat släppas från bälte inom fyra timmar ska bakjour komma in- för att ta ställning till förlängning. Alla bältesläggningar över fyra timmar ska utan dröjsmål rapporteras till Inspektionen för vård och omsorg (IVO).
Ska man bälte så ska de vara för att patienten ska få läkemedel, inte bara för att man inte kan hantera den.
Vad hade man annars kunnat göra vid en våldsam situation (förutom LPT)?
Behandling av dessa patienten med lm?
Vad hade man annars kunnat göra vid en våldsam situation (förutom LPT)?
- Lämna rummet
- Be någon som känner pat lugna den
- Ge en macka en kopp te/kaffe
Behandling av dessa patienten
- Halperidol/Haldol) 5mg/ml im eller olazapin
- Ge benzo så som diazepam (Stesolid®) 5mg/ml 2ml im
